Tidsenliga lärverktyg - Umeå Kommun

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och undervisning

2012-01-23T11:34:00.007+01:00

I senaste numret av Skolvärlden (nr 1 2012) utgiven av Lärarnas Riskförbund skriver Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatrion att stor klass, otydlig struktur, mycket självständigt arbete, lärarlag och projektarbeten kan vara en mardröm för elever i neuropsykiatriska svårigheter.

Detta är vanliga arbetssätt i dagens skola med många olika lärare och arbete i projektform. Arbetslivet önskar människor som kan dra igång projekt så kompetensen behövs.
Vad gör vi då? Ska vi sluta med lärarlag och projektarbeten. Nej, skulle jag nog säga men att vi däremot måste styra upp projektarbeten. Jag menar att ha en mycket god struktur och planering med många delmål och ständig återkoppling och styrning från en närvarande pedagog. Där eleverna ska veta vad de förväntas göra, få hjälp att komma igång samt hjälp att välja arbetssätt. När ett moment är avklarat så kan man gå vidare till nästa moment. Här kan man få mycket hjälp av dagens teknik tex så kan läraren göra en planering i Gooogle Kalender och dela ut den till eleverna med hållpunkter. En lärplattform kan innehålla uppgifter och delmål med olika sätt att ta till sig kunskap tex filmer, bilder, text, källor osv. Bra är även om eleverna kan se hur andra elever gör, öppna arbetsrum som ger idéer och tankar till andra. Eller varför inte utgå från en gemensam digital tankekarta, Claro Ideas har vi i Umeå och i den kan man låta eleverna fortsätta att skriva utifrån en tankekarta vilket ger ett gott stöd för struktur och för att komma igång. I artikeln läser jag även om hur Gustav Adofsskolan redan i planeringsstadiet utgår från de elever som har olika svårigheter och därefter lägger till olika utmaningar för andra elever. Rektor Ann-Christin Pinola jämför med fysiska nedsättningar och menar att man inte heller skulle planera att träffas på en kulle om man hade en rullstolsburen i klassen.

Anna Lundh menar att det är bra att stimulera flera sinnen vid lärandet som hörsel, syn och motorik. Vissa elever menar dock Anna behöver ett hjälpjag tex de som har svårt att komma igång, avsluta samt om det finns svårigheter med det sociala samspelet.

I Umeå arbetar vi aktivt med att förbättra skolsituationen för dessa elever genom att olika typer av kompetensutveckling. För om man inte förstår så gör man sällan någon aktivt åt problemet som lärare, då är det lätt att säga de kan om de vill eller de är lata. Idag kör jag tillsammans med några kollegor igång samtalsserien "Vilse i skolan" för andra gången. Vi samlar ett tjugotal pedagoger, läser Vilse i skolan av Ross Green, diskuterar, ser på film och visar på tips för att bli en bättre medmänniska och en bättre pedagog.

Utöka ordförrådet med digitalt memory

2012-01-17T11:52:00.006+01:00

Jag har fått en fråga från pedagog i Umeå. "Finns det något digitalt memory där man kan lägga in egna bilder och ord?" Pedagogen vill använda det till sin elev med språkstörning för att lära sig nya ord. Bilderna förtydligar ordet samt blir en minneshjälp för att komma ihåg de nya ord man lär sig, svenska eller tex engelska. Jag tog hjälp av mina kollegor och fick några bra förslag.

Från Par till Par är ett program där man kan lägga in egna bilder

och ljud. Man kan även välja mellan de bilder som följer med i köpet.

Fotomemoryspelet är en app för Ipad. Även här kan man lägga in egna bilder och ljud.

En annan idé var att använda sig av en interaktiv skrivtavla och göra ett memory i tex Notebook.

Inbyggd talsyntes i iOS5

2012-01-01T13:48:00.003+01:00

Om du har iOS5 på din Ipad/Iphone/mac så kan du slå på funktionen "Tala markering" då har du en fungerande talsyntes. Markera sedan vald text och välj "Tala" som anges som ett val vid markering och din text läses upp. Du kan även välja engelska under Inställningar, Internationellt och språk.

Sociala berättelser och Storybird

2011-12-14T10:10:00.004+01:00

Storybird kan användas på många sätt, ett kan vara för att förklara hur man mår, vad man tänker eller händelser som bör berarbetas.
Jag har gjort en liten Storybird för att beskriva känslor. Kanske elever kan göra Storybirds för att berätta deras historia?
Jag och mina känslor on Storybird
Här är en bra instruktionsfilm om Storybird.

Daisy

2011-12-07T11:08:00.006+01:00

Så härligt att vi har Daisy, inlästa talböcker och vissa med både ljud, text och bild. Dessa får alla låna och läsa som har lässvårigheter. Det finns ca 90 000 ljuddaisyböcker och ca 1000 ljud, text och bilddaisy att välja mellan från tpb.se.
Vad är räknas då som lässsvårigheter? Det kan tex vara motoriska svårigheter, Dyslexi, synnedsättningar, uppmärksamhetsproblematik enligt TPB. Nu kan alla med lässvårigheter själva ansöka om tillstånd att ladda hem daisyböcker direkt till sin dator, smartphone eller surfplatta.
Vill du lyssna på daisyljudböcker i din mobil så kan du använda dig av appen DaisyReader som finns för både Android samt Iphone/Ipad. Har du en Iphone/Ipad kan du även köpa appen InDaisy där du kan läsa dasiy med ljud och text/bild.
I Umeå har alla elevdatorer och pedagogdatorer utrustats med läsprogrammet Amis. Jag har gjort en instruktionsfilm för att visa hur man använder Amis.

Att arbeta med inlästa böcker kräver en speciell studieteknik. Jag rekommenderar att alltid börja med skönlitteratur för man går över till facklitteratur. Det kan vara svårt att lyssna till fakta, här behöver man träna på att sätta bokmärken, ta anteckningar och lyssna om när man inte förstår. Anita Hildén har gjort en folder om hur man arbetar med läsutveckling genom talböcker som är bra.

Skolbloggar i Umeå

2011-12-07T09:31:00.008+01:00

Att blogga ligger mig varmt om hjärtat då det är ett bra sätt berätta samt att reflektera med andra och på så sätt utveckla sina tankar. Verktyget är enkelt att lära och använda sig av. Själv använder jag Blogger.
I Umeå börjar fler och fler pedagoger skapa bloggar med sina elever. Dessa pedagoger och elever vill gärna ha kommentarer på sina inlägg och jag har samlat några av de bloggar som jag känner till på denna sida. Någon bloggar om tips på böcker de läst, någon på engelska för att jobba med språk och kultur, någon om vad de gör.
Man kan använda en blogg till många ändamål. Det finns dock några saker man bör tänka på före man kör igång, tex bör man ha en idé om vad den ska handla om, vilka man vill nå osv. detta beskriver Webbstjärnan bra, där kan man även anmäla sin blogg till deras tävling!

Ersmarksskolan är även med som en av tio favoriter på Webbstjärnan.
Ersmarksskolan, klass 4

Sofiehemsskolan, klass 2

Sörmjöleskolans bokblogg

Sörmjöleskolans informationsblogg

När det gäller bloggar och specialpedagogik så finns många fördelar. Man skriver korta texter, använder många bilder, gärna filminslag som stödjer budskapet. Det är även ett mycket motiverande arbetssätt som gör att elever lägger ner mer energi i sitt skolarbete. Man visar upp vad man gör och kan snabbt få feedback. Det går utmärkt att skriva i bloggen tillsammans med Claro Read så att man hör vad man skriver. Och den finns kvar, man kan inte glömma den hemma...men man kan alltid läsa den hemma.

Instruktionsfilmer om alternativa verktyg

2011-12-06T15:25:00.004+01:00

Själv tycker jag mycket om instruktionsfilmer, de passar mitt sätt att lära på. Instruktionsfilmer är även bra om man har svårigheter med att läsa instruktionstexter som många gånger är både långa och krångliga. Jag har länge tänkt att jag ska göra instruktionsfilmer som visar hur några bra alternativa verktyg fungerar och äntligen har jag kommit igång. Detta tack vare bloggaren Patricia Diaz som finns med, precis som jag själv på siten Skolföden.se. Patricia berättar om verktyget Screencast-o-matic, ett enkel webbaserat program som spelar in valt område på din skärm. Filmen kan sedan laddas upp direkt till Youtube, klockrent och enkelt!
Jag börjar med två filmer, en om vilka alternativa verktyg vi tillhandahåller våra elever och pedagoger i Umeå och en om hur man läser och skriver med ljudstöd i programmet Claro Read.
Intruktionsfilm om alternativa verktyg i Umeå

Instruktionsfilm om hur man läser och skriver med ljudstöd i Claro Read

Framöver kommer fler filmer om alternativa verktyg, jag lovar :)

Appar som stödjer barn med Autism

2011-12-02T10:59:00.007+01:00

Förra året på Bettmässan i London visades appen Proloque2go, ett riktigt bra kommunikationsstöd som då skulle lanseras. Nu har appen funnits på appmarket en tid och börjats användas av människor i behov av kommunikationsstöd. Vad vi kan se är att denna app är en gåva utan dess lika för många människor tex för autistiska barn. Jag har nyligt sett ett inslag på 60 minutes som fick tårarna att rinna. Så underbart att se hur teknik kan hjälpa oss med så mycket. Jag funderar fortfarande på om appen kan användas på svenska, jag har kontaktat Acapela som förmedlar sina röster till denna app och väntar på svar. På deras frågesida fick jag även besvara frågan "Är du en robot?" Ja/Nej, nja det tror jag väl inte ;)

Här är ett annat klipp från Youtube, en mamma som visar några bra appar för barn med Autism och Asbergers syndrom.

Jag vill även tipsa om AutismEpicenter.com, här är ett klipp där vi ser Braden, 8 år använda en Ipad för att göra läxor.

Smart hjärta Claro är inte sant

2011-11-22T22:17:00.005+01:00

Nej, Smartboards programvara hjärta Claro Reads skanningsfunktion är ingen lyckad kombination! Det är nämligen så att dessa två programvaror krockar med varandra och sätter skanningsfunktionen ur spel. Det går alltså inte att skanna. Under ett halvårs tid har jag varit i kontakt med trevlige Lasse på Svensk Talteknologi samt deras engelske tekniker. De har tittat in i min dator, funderat och nu äntligen kommit fram till ett svar. Synd dock att vi i nuläget i Umeå måste välja mellan att kunna skanna från Claro Read eller att använda Smartboard :- Hoppas på att dessa två företag fort finner en lösning så att vi kan fortsätta att tillgängliggöra text genom inskanningar och uppläsning med talsyntes. Vi har nämligen Claro Read installerat på samtliga pedagogers och elevers datorer i Umeå.

Ipads och Skoldatatek i Västerbotten

2011-11-22T21:23:00.010+01:00

Idag var jag inbjuden av Mediacenter i Umeå att hjälpa dem med ett uppdrag. Och vad gör man inte för sina gamla kollegor ;)Jag sitter just nu på tåget hem från Lycksele och skriver. Det skumpar då tåget är gammalt och skakigt så jag får ställa upp min Ipad ordentligt och även ta fram mitt externa tangentbord..i Vindeln stannar tåget, det har gått sönder så vi får åka vidare med buss och jag fortsätter mitt skrivande där. Tågutvecklingen känns trög men utvecklingen av devices i skolans värld tex Ipads går framåt även i Sveriges nordligare delar. Idag var jag som sagt inbjuden att berätta om Ipads/appar i lärandet för Västerbottens Skoldatatek. Många kommuner hade skickat representanter för att delta. En del hade rätt nyligt köpt in några Ipads och Malå hade just köpt in en HTC Androidplatta. Även i min hemkommun, Umeå har några grundskolor köpt in Ipads. Idag fokuserade vi på läsa/skriva/lyssna och planera med sin Ipad. Det fungerar ypperligt att läsa e-böcker med Bluefirereader om man har ett bibliotekskort och en pinkod. Att lyssna på ljudböcker går inte strömmande ännu utan här måste man först konvertera mp3-filer och sedan föra över dem till sin Ipad. Daisyböcker fungerar bra på Ipad, jag använder InDaisy för daisy ljud, text och bild samt Daisyreader för att lyssna på ljuddaisyböcker. Jag vill rekommendera Joacim Thornströms film där han tydligt visar hur man för över daisyfiler från dator till padda vilket man måste göra i InDaisy. InDaisy fungerar bra då programmet har alla funktioner som man som talboksläsare önskar sig, talhastighet, sökfunktioner, markering och bokmärke. Daisyreader använder man enkelt genom att hämta daisyböcker direkt över webben. Detta får man göra om man är talboksberättigad, då kan man be om användarnamn och lösenord för att logga in på Daisyreader och sedan låna böcker från TPB. När läsning är jobbigt och man vill lyssna på text som inte finns som talböcker så kan man få text uppläst med talsyntesapparna VoiceReader och VoiceReaderWebb, dessa två tycker är de bästa på marknaden just nu. I VoiceReader kopierar man in text som läses upp och VoiceReadeWebb är som en webbläsare där man direkt i appen kan få sin webbsida uppläst. Dessa två appar visar Logopeden i skolan, Johanna mycket pedagogiskt.Det finns många små roliga träningsappar för att lära sig läsa och skriva. Några jag tycker om är Bokstavsspelet, ABC tracer, Writing Pad, Happi läser, ABC Mysteriez, Magnetic ABC och Lär dig ABC. Det finns alltså många träningsappar, saknar dock bokstavsljud i de flesta appar, de flesta har bokstavsnamn vilket är synd. Roligt är dock att låta barnen skapa i sitt lärande och då är en bra app Puppet Pals HD. Här kan barnen göra tex Sagor, sociala berättelser och andra historier. Man kan välja mellan att använda figurer som följer med appen eller att ta egna bilder på figurer och bakgrunder. Tex skulle man kunna låta eleverna fota insekter i skogen och göra en berättelse om dessa. Idag fick deltagarna vara med om en liten lektion där vi använde Ipads. Vi började att titta på filmen Kom ketchup, berätta en saga (tyvärr hade vi problem med nätverket), sedan så skulle man göra en tankekarta med appen Simplemind om vad sagan skulle handla om och sist det roligaste, skapa en liten film i Puppet Pals. Här kom många skratt, visst är det roligt att skapa :)

Att vända ett tåg

2011-11-22T21:21:00.010+01:00

Jaha, så kommer vi in på ett känsligt och viktigt område om alla elever ska lyckas i skolan, vilket är vårt uppdrag. Hur organiserar då en skola/ kommun stödfunktioner? Först kan vi fråga oss om man får göra lite som man vill eller om vi har styrdokument att ta hänsyn till.

Alla elever har rätt till stöd, rätt till tidsenliga lärverktyg och rätt att få det mesta stödet inom klassrummets väggar. Sedan har vi forskning som säger att extra träning i läsning är effektivast i intensivperioder. Vi har även forskning som visar att grupperingar av barn samt att ofta ta ut barn ur klassrummet ger negativa effekter som tex bristande behörighet, lägre motivation och självkänsla jämfört med elever som fått stöd i klassrummet som ofta har högre behörighet och trivs bättre, enligt Joanna Giota, Pedagogiska magasinet nr 4 2011. Ja, detta vet vi, men hur gör vi då när vi organiserar stödåtgärder? Gör vi som vi ska och som vi vet är bäst? Det är nu det blir känsligt. För det är nämligen så att vi grupperar barn en hel del och ger stöd i stor utsträckning utanför klassrummet och i mindre utsträckning i klassrummet. Hur kan det komma sig? Enligt Joanna Giota, fil dr i pedagogik har grupperingar ökat under 2000-talet. Nu kommer vi in på vad jag själv tror. Jag tror vi gör som vi brukar, skolan är konservativ och tar lång tid på sig vid förändringar. När det blir knepigt i klassrummet rycker specialläraren in och har specialundervisning, utanför klassrummet.

Hur kan man göra istället? Min tanke är att pedagogen tillsammans med specialpedagog behöver göra långsiktiga planeringar där man tänker in olika elevers behov av att få information och att ge information. Jag menar tex att inte ge alla uppgifter i text för att sedan även redovisa dem skriftligt. Istället kan vi spela in filminstruktioner och använda ljud och bilder i lärandesituationer så att fler förstår och så att fler får chans att visa sina kunskaper. Specialpedagog/lärare bör arbeta tillsammans med pedagogera vid planering och även ofta vid genomförande.Jag vill även att specialpedagoger som är utbildade i handledning samt i förändringsarbete och ledarskap ska vara rektorns högra hand vid skolans organisatoriska arbete samt tillåtas att handleda lärarkollegor om hur de bäst förstår och når fram till sina elever. Idag känner många att de inte har legitimitet eller fått i uppgift att handleda. Nyutbildade speciallärare och specialpedagoger fortsätter att göra som man tidigare gjort på den skola man kommer till. Det är inte lätt att vända på ett tåg! Visst finns det pedagoger/specialpedagoger/skolor som sticker ut, kompetenta pedagoger som vågar och orkar och förstår att dessa förändringar för en inkluderande skola är viktiga och faktiskt jobbar aktivt med en skola för alla. Många kan känna att vi borde göra annorlunda men kommer liksom inte till skott. Det är rektor som leder sin skola och även här är det rektor som måste initiera förändringar på sin skola, Även kommunen centralt har ett ansvar att påverka skolledare att våga förändra. Jag gläds över de som försöker omorganisera stödet på sin skola, ni finns, jag vet, och jag vet även att vi har duktiga personer på ledande poster som driver på detta arbete, tack för det, ni kommer att inspirera andra att följa er väg. Se bara på Nossebro, hur de har lyckats att gå från misslyckanden till att nu verkligen kunna hjälpa sina elever utifrån elevernas behov och förutsättningar. Min tro på människan säger att de flesta av oss vill vara tillsammans och få lyckas på just sitt sätt. Vi vill inte känna oss utanför eller sämre, vi vill alla vara en del av en viktig helhet. Därför gör jag vad jag kan för att vända på tåget. Jag använder tidsenliga lärverktyg som ett medel att nå närmare målet. Jag utrustar skolan i Umeå med tillgängliga verktyg för att fler ska lyckas i skolan och livet. Jag kompetensutvecklar och sätter ihop nätverk där olika kompetenser får mötas och utecklas tillsammans.Vi måste nämligen hjälpas åt, tåget är tungt och tuffar sakta på i samma riktning som tidigare, men tillsammans är vi starka och kan vrida om spåret i önskvärd riktning.

Who´s that lady?

2011-11-18T11:37:00.013+01:00

Kul, ny översiktlig blogg med bloggande inspiratörer, Skolflöden.se, och jag är med :) .... eller kanske inte för vem är kvinnan på bilden, den till höger? Ser riktigt trevlig ut, men jag känner henne inte, vore lite kul att få veta hur hon blev jag ;) Vi får väl se om Andreas Wahlström, mannen bakom den nya bloggen byter ut den okända kvinnan framöver till något som känns mer bekant för mig tex som bilden till vänster (jag).

Hur som haver så tänker jag på Kristina Alexandersson som även hon finns med i skolflöden.se, så inspirerande kvinna och med så otroligt fina exempel på hur man kan blogga med sina elever. För visst är det just det vi egentligen vill, vi som bloggar, att inspirera andra pedagoger att blogga med sina elever och kollegor för att utbyta tankar med varandra. Att göra inlägg och kommentarer som utvecklar sitt eget och andras tänkande. Men, varför går det så trögt, att få andra vuxna att visa hur man tänker, att bjuda på sin kompetens, att utvecklas tillsammans. Vad är det som skrämmer, att blotta sig själv, är det det vi gör vi som bloggar? Vi ger tips, men visar även vad och hur vi tänker. Jag kämpar vidare i Umeå med att få fler att se värdet med bloggar, en duktig arbetskamrat till mig brukar säga att droppen urvattnar stenen, så det gäller väl att vara uthållig.

Nu har det gått en vecka sedan jag skrev detta inlägg och nu känner jag igen mig. Den okända kvinnan ovan är utbytt till mig själv :)

Logopeder och kommunikationsstöd

2011-09-29T09:49:00.005+02:00

Idag har jag nya utmaningar framför mig. Jag ska föreläsa på Umeå Universitet, Logopedutbildningen om stöd i lärandet genom ny teknik. Hm vad visar man då, jo givetvis alla suveräna läs- och skrivstödsprogram och appar. Jag tänker även visa Symwriters fina symbolstöd för att skriva och läsa och hur man kan skanna in text med en c-pen och få upp bilder till en text.
Men, sedan har jag funnit några bra appar för kommunikationsstöd som borde intressera logopederna. Jag tänker visa Pratkort, Prouloque2go och Ritade tecken. Proloque2go verkar väldigt intressant. Denna app såg jag i London på Bettmässan på en Ipad med många bilder och möjligheter att stödja kommunikationen, så mycket smidigare än tidigare varianter. Denna finns inte ännu i svenska när jag skriver detta men tillverkarna sa att den skulle komma även på svenska och vi väntar! Här är ett underbart klipp från Youtube med en hungrig liten kille som har (Apraxia)..

Sedan så blir det visning av VoiceXpress och de underbara apparna Dragon Dictation och Dragon Search, här är en liten visning av just Dragon Search (av logopeden Johanna Kristensson), bra om man har stora problem att skriva!

I december ska jag till Visby och föreläsa om appar i skolan och då kommer jag givetvis att visa även Dragon dictation, riktigt bra app!

Tal till text app - Dragon dictation

2011-08-29T15:23:00.007+02:00

Äntligen är den här, Dragon dictation även på svenska, en app för Iphone/Ipad/Ipod som gör att du kan tala in något som programmet direkt omvandlar till skriven text. Den fungerar riktigt bra om man talar tydligt och du kan sedan direkt välja att skicka din text som sms, mail eller till Facebook. Du kan även använda den för engelskt tal samt på många andra språk. Appen är gratis.

Tänk om du inte kan skriva av någon anledning. I skolmiljö kan du nu tala in text i din Iphone, lyssna att det blev rätt i tex appen It Speaks och sedan skicka upp texten till tex Evernote där fler än du själv kan ta del av din text, tex din lärare. Bra va!

App för struktur och koncentrationsstöd

2011-08-18T12:57:00.004+02:00

Bild från Comai

Comai lanserar snart en ny app med många bra funktioner, Schola Comai. Det finns bla tidshjälpmedel, sociala berättelser (stöd för kommunikation), tydlig planeringskalender samt beräkning av pengar. Den finns ännu endast för Android. När det gäller denna typ av hjälpmedel är det av största vikt att verktyget introduceras och inarbetas på ett genomtänkt vis tillsammans med barn/ungdom samt pedagoger och andra berörda. Detta skriver även föräldrakraft om.
Träffade idag Anna-karin Bergius på Comai som meddelade att Svensk Talteknologi blir återförsäljare och vi hoppas att få möljighet att prova denna produkt i Umeå till några elever.

Timecoach - ett nytt tidshjälpmedel

2011-08-18T11:17:00.003+02:00

Med denna figur kan man få stöd att planera sin tid och se visuellt hur tiden minskar. En timecoach kan tex användas på en lektion där eleven ställer in 20 minuter som eleven ska fokusera på en uppgift under. När tiden går in på det röda fältet betyder det att tiden snart är slut och en lampa börjar att lysa.

Pinnarna längst upp används för en tyst kommunikation med läraren. Grön pinne betyder att eleven vill ge ett svar, gul pinne att man vill ha hjälp och röd pinne att man inte vill bli störd. Detta är en god hjälp om man har vissa svårigheter med att uttrycka sig.

Timecoach finns i nuläget att beställa från bla tool4kids.com, dock är närmaste återförsäljare just nu i Danmark via Autismförlaget.

Arbetsminne och hjärnforskning

2011-08-04T08:36:00.006+02:00

Jag läser hjärnforskaren Torstens Klingbergs bok, Den lärande hjärnan där han påtalar att människor med ADHD ofta har ett lågt arbetsminne. Lågt arbetsminne kan medföra att det tex är svårt att hålla flera tal i huvudet för att göra en uträkning, att minnas och utföra en instruktion i flera steg och att förstå vad man läser.
Man kan dock ha lågt arbetsminne utan att ha ADHD tex där man inte ser någon hyperaktivitet, påpekar Klingberg.

Vad kan man då göra för att underlätta för elever med lågt arbetsminne? Jo, man kan minska arbetsminneskraven tex ge kortare instruktioner och använda hjälpmedel som bilder och lappar för att påminna om vad som ska göras. Man kan även minska störande moment genom att använda hörlurar och skärmar i klassrummet. Själv brukar jag rekommendera att både ge skriftliga och muntliga instruktioner som ska vara korta och gärna i punktform. Som stöd till koncentration kan det även hjälpa med någon typ av timer där man kan låta sin elev arbeta i tex 5-minuters perioder och sedan få en paus. För läsning kan en kombination av att läsa visuellt med en digital linjal och uppläsningsröst kanske hjälpa. Se mina tidigare inlägg om detta. Han berättar även om andra forskare som upptäckt att barn som är behandlade för hjärntumörer med cellgifter ofta får arbetsminnesproblem då behandlingen hindrar hjärnans viktiga utveckling under barnaåren. Detta har jag själv erfarenheter av från mitt jobb där jag träffar elever som har jobbigt med många moment i skolan efter sina behandlingar tex läsa och skriva mm.

Men, tillbaka till Klingberg som även menar att man kan träna upp sitt arbetsminne. Klingberg arbetar även som konsult på företaget Cogmed som tillverkar programmet Robomemo, ett program där man tränar just arbetsminnet. De har i sina studier sett hur denna träning kan förbättra prestationer mellan 15-20% i arbetsminne men även i konsten att koncentrera sig. Det visar sig dock vara svårt att träna upp förmågan att stå emot impulser. När det gäller arbetsminnesprogram menar Klingberg att de har sett att det är svårt att få elever att genomföra den jobbiga 5 veckors träningen och att det behövs uppmuntran och belöning för att orka.
Det finns även ett annat arbetsminnesprogram som heter Minneslek och som fungerar på liknande sätt som Robomemo.

Intressant och skrämmande är att vi redan för 100 år sedan genom forskning visste att människan endast kommer i håg ca 20% av vad man lär sig om man inte får upprepad träning och ingenting har vi gjort åt det i skolan :- Det är skrämmande och pinsamt hur mycket tid vi slösar bort på inlärning som vi aldrig kommer att minnas. Ska vi minnas mer måste vi få upprepad träning på de kunskaperna. Språk är något vi minns, tex engelskan då många av oss fortsätter att använda oss av det språket men så mycket annat som vi inte repeterar och då glömmer. Vi måste sluta med att lära ut lös fakta och rabbla saker, det vi lär på oss ska bygga på varandra och vara meningsfullt. Viktigare är att veta hur vi tar reda på saker och kan lösa problem än att lära sig utantill.

Jag har själv vissa minnesproblem som jag inte kan förklara, kanske jag ärvt dem vilket verkar vara mycket vanligt enligt Klingberg. Jag minns nästan inga namn på varken människor, städer, platser osv. Jag har även svårt att minnas sifferkombinationer tex telefonnummer och personnummer dock är jag en fena på att läsa, följa instruktioner och var riktigt duktig på matte så jag har nog inga arbetsminnesproblem utan snarare långtidsminnesproblem med just namn. Detta är ofta pinsamt, jag minns inte vad folk heter och kan inte mina barns telefonnummer. Nummerproblemet har jag dock löst då jag har min Iphone med en massa bra information lagrad, den påminner mig även om var jag ska vara ;) Namn är värre, har inte kommit på något bra sätt att minnas de bättre. Vet att jag ska upprepa namn jag vill lära mig, kanske är det ett visst ointresse från min sida. Jag är tex rätt ointresserade av kändisar. Kunskapsspel är inget för mig för där frågas det hela tiden efter namn och årtal, inte så kul för mig, har nu lärt mig att säga nej tack till dessa, de har plågat mig många gånger och skapat pinsamma situationer, jag vet ju vem de frågar efter men kan inte komma på namnet!

Bristande stöd till dyslektiker

2011-06-01T09:52:00.006+02:00

Skolinspektionen har lämnat en rapport som visar på ett bristande stöd till dyslektiker i svenska skolor. Av totalt 21 undersökta skolor så visade 20 av dessa på bristande stöd.

Problemråden är förutom långa köer till utredningar bristande stöd i klassrummen, mest stöd gavs utanför klassrummet och det särskilda stödet som gavs var i endast ett fåtal skolämnen. Ett annat problem är att alternativa verktyg används i för liten utsträckning och att lärarna är i behov av mer kompetensutveckling angående stödåtgärder.

Jag såg på ett intressant inlägg i svt om en flicka med dyslexi som sa att hon fått datorstöd men att många lärare hon mötte inte själva hade kompetens i dessa program vilket innebar att hon inte fick det stöd hon behövde. Detta är intressant, jag jobbar själv hårt med detta i Umeå, att ALLA lärare ska ha kännedom och helst kompetens i våra alternativa verktyg. Det räcker inte att specialpedagogen har kunskap om våra alternativa verktyg, även lärare i klassrummet måste ha dessa kunskaper för att kunna väva in verktygen som en naturlig del i sin undervisning. Det kan inte vara så att elever med datorstöd inte ska få hjälp med det verktyg de använder. Men hur gör vi då, lärare idag har en enorm arbetsbörda, de ska individualisera för samtliga elever vilket inte tiden räcker till. När man har en elev som behöver stöd då behöver man även själv stöd som pedagog, detta stöd skulle specialpedagogen kunna ge lärare då de har mer kompetens om olika funktionsnedsättningar och anpassningar. Pedagogen och specialpedagogen bör vara ett team som tillsammans utvecklar en hållbar och givande undervisning.

Jag är glad att vi har många skoldatatek i Sverige som arbetar för fullt med att stödja elever och pedagoger att finna inkluderande verktyg för anpassad undervisning :)

Gminder - kalender på skrivbordet

2011-06-01T09:39:00.007+02:00

Gminder är ett gratisprogram för skrivbordspåminnelser.
Om du använder Google Calender som jag själv gör och vill se dagens händelser direkt på skrivbordet hela tiden du arbetar så rekommenderar jag Gminder.
I Gminder kan du se händelser, boka in nya händelser och även få ljudpåminnelser till din dator. Gminder synkas med din Google Calender genom att du uppger dina användaruppgifter.

Pys enligt nya skollagen

2011-05-02T08:51:00.002+02:00

Emilia Kihlstrand, Skolverket förtydligar undantagsbestämmelsen enligt nya skollagen. Enligt skollagens 19-20 paragraf så menar Emilia att man får bortse från vissa kriterier BÅDE vid terminsbetyg och slutbetyg. Läs mer nedan om hur den får och bör användas.

10 kap. 19-21 §§ skollagen (2010:800):

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och
20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått
i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller
andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Betyg innan ett ämne har avslutats
19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och
med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i
relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

Betyg när ett ämne har avslutats
20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget
bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om kunskapskrav.

Följande framgår avseende 21 § i förarbete till nya skollagen, prop. 2009/10:165, s.735:

"Paragrafen motsvarar med vissa språkliga justeringar 7 kap. 8 § tredje
stycket grundskoleförordningen (1994:1194). Det har även tydliggjorts
att den ska tillämpas både när terminsbetyg och slutbetyg ska sättas. Av
tillsynsmyndigheternas praxis följer att bestämmelsen ska tillämpas
mycket restriktivt. Lagrådet har ifrågasatt paragrafen och påpekat att
elever med svårigheter ska ges särskilt stöd i olika former för att kunna
nå kunskapskraven. Regeringen vill understryka att särskilda skäl att
bortse från enstaka delar av kunskapskrav bara finns när elevens
funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden av permanent
natur utgör ett direkt hinder för eleven att nå ett visst kunskapskrav.
Detta innebär att det ska vara omöjligt för eleven att nå kravet oavsett i
vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Om elevens
svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd är denna paragraf inte
tillämplig. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för
elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.
Bestämmelsen medger endast att man vid betygssättning bortser från
enstaka delar av kunskapskraven. Den ger inte möjlighet att vid
betygssättning bortse från större delar av kunskapskraven."

Time timer - tidsstöd till Iphone

2011-04-26T14:56:00.003+02:00

Nu finns en tydlig och lättanvänd app som hjälper till att uppfatta hur lång tid är. Du kan själv ställa in en tid tex som ovan 40 min och sedan visar appen visuellt hur tiden minskar genom att det röda fältet blir mindre. Detta tidshjälpmedel kan med fördel användas till ungdomar och vuxna som har svårt att koncentrera sig på en uppgift eller som har svårt att uppfatta hur mycket man hinner på en viss tid. När tiden är ute hörs en signal eller vibration. Appen kostar 38 kr, läs mer här.

Besöker skolverket om anpassningar av nationella prov

2011-03-09T08:53:00.007+01:00

Igår var jag och min vän Linda inbjudna till Skolverket för att föreläsa om anpassningar vid nationella prov då vi har skrivit en mag.uppsats om detta. Vi kände oss som representanter för de elever vi träffar, elever som alla andra men med andra förutsättningar där provsituationer kan ställa till problem. Efter vår föreläsning hade vi en timme för diskussioner kring anpassningar med prov och bedömningsenheten.

Någon frågade vad de kunde göra bättre. Våra förslag var:

Utöka sin hemsida med fler exempel på hur anpassningar kan göras
Välja bilder som förtydligar texters budskap
Enhetlig och ren layout, inga stökiga typsnitt och röriga bilder
Ge tydligare svar på hur tex undantagsbestämmelsen får och bör användas
Gärna punktform för att lättare fokusera
Möjliggöra datoranvändning för att kunna anpassa texter, redigera texter och lyssna på text för läsning och skrivande. Idag får man det på vissa delar men det är nästan omöjligt i praktiken då vi måste stänga ner internet och kontrollera datorer efter proven. I Umeå har vi ett förslag på att köpa in speciella datorer för detta ändamål, men det känns som en dyr och onödigt komplicerad lösning då vi har andra datorer!
Att bättre informera om hur undervisning och prov hör ihop, att målet är att elever har undervisning anpassad utifrån sina behov och på samma sätt ska få det i provsituationen. De måste "kunna" sina anpassningar tex tidsstöd, talsyntes osv redan från undervisningssituationen.

Vi talade även om syn på människan som individ. En kvinna tyckte inte om att vi använde ordet anpassa utan tyckte att kompensera passar bättre. Jag själv och min skribentvän delar dock uppfattningen om att begreppet kompensera förstärker tanken om att människor ska "normaliseras" att vissa inte är som "andra" utan behöver kompensera brister. Vi väljer hellre begreppet anpassa då vi utgår i vår människosyn att vi snarare har olika förutsättningar till lärande och till att visa sina kunskaper och att vi därför bör anpassa undervisning och prov så att så många som möjligt får chans att vara delaktiga.

Dyslexiförbundet FMLS besöker Umeå

2011-02-15T15:10:00.015+01:00

FMLS hemsida om Umeå

Med datorn som verktyg
Umeå kommun satsar inte bara på gymnasieeleverna. Även elever på lägre stadier får datorer som verktyg för sitt lärande.
Vendela får dator och pedagogiskt stöd, inte bara av de lärare hon dagligen träffar. Annika Davidsson som är IT-pedagog på elevhälsan har hjälpt Vendela, lärarna och skolan att finna bra lösningar. Torbjörn Lundgren har träffat dem och samtalat om hur man kan anpassa underviningen med hjälp av rätt verktyg och en genomtänkt strategi.

Datorer även till yngre elever
Elevhälsan och skoldatateket i Umeå har en viktig roll att fylla för elever i behov av särskilt stöd.
För ett antal år sedan startade ett projekt, finansierat av Allmänna arvsfonden. Det drevs av Hjälpmedelsinstitutet och Dyslexiförbundet FMLS var från starten pådrivande i detta projekt som bestod av fem regionala enheter. Iden med skoldatatek spred sig fort och idag finns det runt hundra stycken som drivs med kommuner som huvudmän. Umeå kommun har hittat sin form.

Torbjörn Lundgren från Dyslexiförbundet har träffat Annika Aspling Davidsson, som idag är anställd på elevhälsan i Umeå och arbetar med dessa frågor i kommunen. Hennes roll är att sprida kunskapen om IT för elever med inlärningssvårigheter till den obligatoriska skolan.
Inom en snar framtid flyttar skoldatateket/elevhälsan och gymnasieförvaltningen samman och satsningen på datorer till eleverna i den obligatoriska skolan får än större fart.

Varje kväll läser jag en ljudbok
Vendela går i fjärde klass och har dyslexi. Hon har idag en dator till sin hjälp och hon lyssnar gärna på ljudböcker och läromedel i Daisy.
Idag finns det möjligheter att kompensera för läs- och skrivsvårigheter genom att man får tillgång till rätt verktyg. Vendela, som går i en av Umeås skolor, har fått det. Men det handlar om mer än teknik. Man behöver också kunna sätta ord på hur man fungerar och vad man gör för att det ska bli bra. Det kan Vendela som här samtalar med Torbjörn Lundgren från Dyslexiförbundet FMLS.

Nya medier i skolan - ett pedagogiskt samtal
Att arbeta med dator och olika verktyg som kompenserar för eventuella svårigheter är inte främst en teknisk fråga utan en pedagogisk.
De nya mediernas möjligheter är en utmaning för hela undervisningssystemet. Alla, både lärare och elever, påverkas av att det tillkommit nya möjligheter att inhämta kunskap och lära sig allt mer. Det är något personalen på Gumeå gymnasieförvaltning fått tänka över i coh med att de ansvarar för den stora satsning man där gjort på datorer till alla elever. Torbjölrn Lundgren från Dyslexiförbundet samtalar med dem om vad alla nya medier innebär.

Källa:FMLS genom Torbjörn Lundgren

Ingvar från DRC om Pulse Smartpen - Gästbloggare

2011-02-03T20:22:00.005+01:00

Pennan som revolutionerar undervisningen!
På Dysleximässan i Västerås i höstas demonstrerade Svensk Talteknologi den smarta pennan Pulse Smartpen. Vad jag förstår så kommer den att revolutionera begreppet studieteknik, ja den har nog redan gjort det på många håll. Över en halv miljon pennor är spridda över världen. Det finurliga med pennan är att den har en inspelningsfunktion och när man antecknar ett stödord i det medföljande specialblocket så spelas det som sägs just då in (t ex på en lektion). Man kan sedan gå tillbaka och trycka pennan mot stödordet för att lyssna på det som spelades in just när ordet skrevs. Med andra ord kan du koncentrera dig på det som sägs och inte använda energi till att försöka formulera en anteckning samtidigt. Det räcker med en symbol eller ett stödord. När du kommer hem kan du lyssna på just den del som du är intresserad av. I ett vanligt fickminne är det inte så enkelt att söka efter ett visst avsnitt.
Läraren kan också spela in avsnitt och dela med sig till elever. Till exempel ställa upp ett mattetal och samtidigt förklara steg för steg. Inspelningen laddas sedan upp och eleven kan se och lyssna i en dator. Bild från Flickr.com, by Anoto AB

Bra artikel om detta i New York Times:
http://www.nytimes.com/2010/09/19/magazine/19Livescribe-t.html?_r=3&pagewanted=all

Film som förklarar mycket bättre än alla ord jag skrev här ovan:
http://www.livescribe.com/en-us/smartpen/

Jag som skriver detta heter Ingvar Andersson och arbetar som IT-pedagog på Kommunikationsteam DRC inom Västerbottens landstings Hjälpmedelsverksamhet. Jag har bland annat samarbetat med Annika då det gäller taligenkänning (tal till text). Sysslar förutom med taligenkänning mycket med läs- och skrivstöd för personer som behöver hjälpmedel i hemmet.

Ingvar Andersson
Kommunikationsteam DRC
901 89 UMEÅ
090 785 74 04
ingvar.andersson@vll.se
http://www.vll.se/default.aspx?id=27561&refid=37237

Anton Lundström - gästbloggare

2011-02-03T08:51:00.003+01:00

Hej! Jag heter ANTON LUNDSTRÖM. Jag går i 4A på en skola i Umeå.

Så här använder jag datorn:
Jag har bra fantasi och gillar att skriva sagor.
När jag stavar fel använder jag Kontrol abc.
Ofta lyssnar jag på Erik som säjer det jag skriver.
Jag lyssnar på tal böcker på tyst läsning.
Då använder jag AMIS.
Det är roligt.
Vi har jobbat med vikingatiden.
Då lyssnade jag på en cd om vikingatiden.
Jag ska också lära mig att skanna.

Jag tycker att det är bra att ha en dator.

Anton

Kvinnor med ADHD

2011-01-31T21:48:00.005+01:00

En intressant artikelserie finns nu att ta del av på Dagens Nyheter. Den handlar om kvinnor och ADHD. I nuläget diagnostiseras mycket färre kvinnor än män med ADHD, är det pga hur utredningen görs eller är vi sämre på att upptäcka tjejer och kvinnor med ADHD. Hur är det med alla dem som alltid fixar allt och bränner ut sig i tidig ålder - kan det vara ADHD-probelmatik?

En intressant blogg är "Genrep" där en kvinna med ADHD och Aspergers syndrom skriver om hur det är att ha dessa diagnoser.

Bild från flickr.com, by alancleaver 2000

Presentationer om anpassade prov och bedömningstillfällen

2011-01-31T08:53:00.012+01:00

På onsdag den 2 feb 2011 är det dags för min tredje konferens om anpassningar i prov och bedömningssituationer. Denna konferens har varit mycket uppskattad och vi har haft fulla lokaler i Lycksele, Umeå och på onsdag i Skellefteå. Konferensen är ett samarbete mellan mig själv från Elevhälsan och Mediacenter, SPSM, Skolverket och min skribentkollega (Linda spec.ped).

Min och min kollegas D-uppsats om anpassningar i prov och bedömningstillfällen. Prov och bedömning, lika för alla?

Roger Persson, Skolverkets presentation om anpassningar, Nationella prov och funktionsnedsättningar.

Film på 5 min om när Mr Bean gör prov :)

Fördelar med ADHD och ADHD i bilder

2011-01-30T23:11:00.004+01:00

Jag var på en intressant föreläsning förra veckan av Ragnhild Svensson. Hon visade en fin bild med positiva egenskaper som följer med diagnosen ADHD.

Här kommer den - fördelar med ADHD

Kreativa idésprutor

Reagerar snabbt på nya förändringar och situationer

Anpassningsförmåga

Engergiska/entusiastiska

Spontanitet/nyfikenhet

Risktagande

Kan hyperfokusera om uppgifterna är motiverande

Charmerande personlighet

Varmhjärtade

Bra människokännare

Jag har även sett en härlig blogg där en med ADHD beskriver sina symptom i bider tex. hur tågrälsarna går ihop till en röra, sällan går de rakt fram osv. Rekommenderas att titta in på! Bloggen heter ADHD och bilder.

Bild från flickr.com, By Letts

I rymden finns inga känslor och aspergers syndrom

2011-01-30T22:37:00.003+01:00

Angående asperger så måste jag erkänna att jag har så svårt att stava det rätt, inte heller kunde stavningsprogrammet i Word hjälpa mig, men jag hoppas jag lärt mig nu :-

Äntligen har jag sett filmen, I rymden finns inga känslor som handlar om Simon som gärna talar om att han har aspergers syndrom och inte vill bli berörd.

Under filmens gång skrev jag ner saker om Simons sätt att vara...

Schema för allt, vem som ska göra vad.
Tycker inte om förändringar.
Tycker inte om beröring.
Har inga kompisar, förutom sin bror..
Svårt att förstå och tolka ansiktsuttryck som glad, arg osv.
Allt är tidsplanerat.
Svart eller vitt.
Mäter mängden schampo.
Förstår inte när man leker med ords innebörd tex "tid är pengar", tid är tid o pengar är pengar.
Samma mat varje dag.
Tycker bara om runda saker.
Faktafokuserad.
Allt på sin plats, ordning o reda.

Helt enkelt var Simon lite egen och älskvärd i sin roll som en ung man med aspergers syndrom. Jag har googlat runt lite och upptäcker att det finns inlägg som ger beskrivningen av en med asp i filmen både ris och ros. Många tycker att dragen av asp är överdrivna en del tycker det dock är bra att diagnosen uppmärksammas för att skapa mer förståelse.

Jag vill lära mig mer om hur det är att ha asp, hur man upplever världen runt sig och andra människor. Det verkar dock vara svårt för många med asp att tolka andras känslor vilket måste vara jobbigt. Jag såg dock att det fanns ett progam som man kan träna ansiktsuttyck med, det heter Repusle/Emory.

Alternativa verktyg i Umeå

2011-01-28T15:23:00.005+01:00

Fredag eftermiddag och dags för reflektion...
Igår hade jag äran att träffa Torbjörn Lundgren från FMLS. Han besökte Umeå för att visa på oss som gott exempel på hur man kan arbeta med alternativa verktyg. Det blev en liten film (med en lite nervös jag och en annan film med kollegor från gymnasiet), denna kommer att läggas ut på FMLS nya fina hemsida framöver. Det värmer att de ville komma till oss i Umeå :)

Ja, hur har vi det då i Umeå, jag har nog inte berättat så mycket om detta i denna blogg.
I Umeå händer det väldigt mycket, det riktigt bubblar under ytan... Först var gymnasiet i Umeå, de gav samtliga elever och pedagoger en egen dator med talsynteser, rättstavningsprogram och ordprediktion på. Detta har de fortfarande och många gymnasieelever använder dessa program i lärandet. Sedan kom vi på grundskolan, där började detta arbete med att jag anställdes på heltid för att arbeta pedagogiskt med alternativa verktyg i grundskolan. Underbart, jag fick göra precis det jag ville sedan många år tillbaka. Jag startade upp detta arbete med att köpa in Claro Read, Stava Rex, Spell Right, Claro Ideas, Claro Capture, Claro Wiew samt Screen Ruler som kommunlicens. Dessa program pakterades tillsammans med Amis i en mapp som vi kallar Alternativa verktyg. Dessa program läggs nu på alla nya datorer som har win 7 och Office 2010. Jag stred för att programmen även skulle ligga på alla pedagogdatorer när de delades ut i höstas. Varför då? Jo, pedagogerna måste ha kännedom om dessa program för att kunna hjälpa sina elever med dem. Eleverna då? Dessa sista två år har ett stort antal datorer köpts in på våra drygt 40 grundskolor till elever som har behov av skriv och lässtöd via dator. Här är rektor ansvarig för inköp.
Nu finns alltså teknik för att lyssna på när man skriver, lyssna på text, lyssna på daisyböcker, skanningsfunktioner, rättstavning på svenska och engelska, talsynteser på många olika språk, digitala tankekartor, färgfilter, textsamlare och digital läslinjal. En del elever har även andra programvaror som köps som tillägg utifrån behov tex. Symwriter, Saida, ABC på PC, Paperport och andra pedagogiska träningsprogram. Lexia och Provia har vi också som kommunlicens och används en hel del, speciellt i de lägre åldrarna.
Teknik räcker dock inte alls, det är en grund men kärnarbetet är det pedagogiska, vem behöver, varför, när ska det användas, hur tränas läs och skrivutveckling med dessa program, vilken studieteknik kräver daisy osv. Här finns jag som stöd genom att jag håller kurser, informationsträffar, föreläsningar, gör enskilda utprovningar med elever, handledning till enskild pedagog och elev med förälder osv. Ett stort och viktigt arbete.

Framtiden då, sa Torbjörn Lundgren till mig under intervjun...hm, den ser ljus ut tycker jag, fler elever får sitt erkännande till sina behov och förutsättningar vilket leder till rätt stöd, verktyg och metoder. Just nu arbetar jag och en kollega mycket med Voice Xpress, vi arbetar med några elever på grundskolan, vi gör det lungt och pedagogiskt genomtänkt och hoppas givetvis på fina resultat. Vi håller även på att bredda vårt skoldatateksarbete så att vi kan få möljighet att även stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som tex. ADHD, Autism, Asbergers syndrom osv. Detta har vi påbörjat genom att vi håller en samtalsserie för erfarenhetsutbyte om förhållningssätt och om möjliga verktyg som stöd tex. tid och planeringsverktyg.

Om beteenden och metoder av Bo Heljskov Elvén

2011-01-11T13:38:00.014+01:00

Igår var jag i Lycksele på en bra föreläsning av Bo Heljskov, (psykolog) om beteendeproblematik, eller klokare sagt elever som är "Vilse i skolan". Vilse i skolan är man ofta om man pga av någon funktionsnedsättning har svårt med att: förstå konsekvenser att eget handlande, flexibilitet, uthållighet, impulskontroll, sociala förmågor, stresstålighet, följsamhet (nej-människor).

Bo menar att barn och ungdomar gör rätt om de kan och om de då således agerar på ett sätt vi uppfattar som fel så är det så att eleven saknar vissa färdigheter för att kunna göra rätt. Bo sa att det där med att "sätta ner foten" när en elev beter sig oönskat är för amatörer (mammas röst om sunt förnuft), professionella använder sig av metoder som fungerar. För 90 % av våra barn så fungerar de flesta metoder, men för resterande 10% så måste metoderna vara väl genomtänkta utifrån elevens färdigheter. Och om en elev gör "fel" i skolan så kan vi inte lägga ansvaret på varken elev eller förälder utan skolpersonalen måste ta ansvaret för detta . Det blir aldrig bättre för eleven (eller oss själva) om vi skyller på andra och på så sätt fråntar oss eget ansvar. Om problem med en elev uppstår så är det alltså skolan som har problem, dvs inte rätt metod. Arbetet är således att finna rätt metod som hjälper barnet att göra rätt och utveckla en färdighet. Målet med detta arbete är att eleven ska kunna ha kontroll över sig själv och sina handlingar. Vi kan således inte ta kontroll över någon annan endast vara till hjälp.

Metoder som INTE fungerar är enligt Bo som refererar till forskning;

Utskällning - ingen positiv effekt, dock negativ effekt på beteendet
Straff - leder till mer kriminalitet. Tex betala för en ruta man krossat leder till ett större hat till skolan och eventuellt mer skadegörelse pga att eleven kanske inte förstår handling och verkan.
Vädjan
Konsekvenser, det kan eleven strunta i om den vill...
Belöningsssystem, har ingen långsiktig verkan
Tillrättavisningar, du ska inte, du ska sluta med...

Metoder som FUNGERAR enligt Bo som även här refererar till forskning;

Ställ krav så att eleven kan säga JA, alltså rimliga krav.
Barn upp till 12 år lär sig när de får veta att de gör rätt (inte när man säger att det är fel).
Ungdomar över 12 reagerar bättre på att höra att de gör fel.
Struktur så att eleven vet vad som ska hända och varför.
Det ska vara lätt att göra rätt. Tex för vuxna sätter vi upp blomlådor för att vi ska hålla oss till 30 km/h.
Säg vi istället för du.
Ge likvärdiga val tex. vill du ha gröna eller lila kläder idag.
Led vidare från en situation till en annan.
Ge naturliga sluttider, låt eleven göra klart.
Ge möjligthet att vara redo tex eget utrymme och extra tid att ta på sig kläderna.
Mutor och motiverande handlingar
Avledning, flytta fokus tex genom humor.

Elever som vägrar, springer iväg, spottar, skriker, biter sig själv, ger glåpord och hotar gör det för att undvika kaos, det är deras strategi för att behålla kontrollen. Om således en elev skriker åt dig och springer iväg ska du hålla dig lugn, inte bry dig om vad eleven säger och stå kvar eller helst backa bakåt och ge eleven utrymme för att inte förvärra situationen.

När det gäller mindre problem tex att elever springer i korridoren så bör vi inte bygga långa korridorer som är roliga att springa i :) Klokt sagt!

Själv har jag erfarenheter av att elever med tex adhd ofta blir felförstådda, att man tror att eleven är ouppfostrad och elak eller lat och där man ibland säger att eleven också kan om denne vill. Detta tyder på okunskap och vi måste arbeta mer med kompetens för att skapa förståelse för de människor vi möter.

Bo har skrivit boken Problemskapande Beteenden, en annan bra bok är Vilse i skolan av Ross W Green.

När det gäller teknisk hjäp så finns det ibland behov av tidsstöd, få påminnelser, planeringsstöd, struktur i sina studier och hjälp att kommunicera med andra. Kanske även inlästa böcker och talsyteser kan hjälpa till med läsning och koncentration. Någon kan behöva hjälp med anteckningar och anpassade prov. Vilken typ av stöd som behövs är mycket indivduellt och man får prova sig fram, för många kan mobilen vara ett stort stöd i livet.

Föreläsning om anpassade prov

2010-11-23T09:00:00.007+01:00

Har just genomfört konferens nummer 2 i ämnet anpassade prov och bedömningssituationer med fokus på elever med olika funktionsnedsättningar tex läs och skrivsvårigheter och uppmärksamhetsproblematik. Denna gång blev det en halvdagskonferens i Umeå där jag, Skolverket, SPSM och en specialpedagog varvade våra erfarenheter och kunskaper för åhörarna. Nästa tillfälle blir i Skellefteå den 2/2-2011.
Att få visa sina kunskaper på sitt sätt är viktigt, tex att inte själv behöva läsa långa mattetal själv om man har lässvårigheter utan få dem upplästa så att man kan visa sina kunskaper i matematik. Här kan man tex använda en talsyntes som uppläsare, bra för då kan man lyssna på frågan så många gånger man själv behöver, räcker man upp handen så kanske man inte törs fråga fler än en gång.

Detta är ett viktigt och svårt ämne som alla bör diskutera på sin skola för att garantera att alla elever får rätt anpassningar gjorda samt att undantagsbestämmelsen (pys-paragrafen) nyttjas vid behov.

Bilden visar en timstock som kan användas för hjälp till tidsuppfattning tex på ett prov.

Nytt namn på min blogg

2010-11-19T12:00:00.004+01:00

För att följa med utvecklingen byter jag nu namn på min blogg från Teknik för specialpedagogik till tidsenliga lärverktyg enligt den fina text som finns med i den nya skollagen att elever utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Teckenspråk i mobilen

2010-11-19T11:44:00.002+01:00

En ny app som heter "Ritade Tecken" finns nu att tillgå genom Spsm för endast 28 kr, du laddar enkelt hem den genom Itunes. Appen kräver dock att du har uppdaterad din Iphone till 4.1.

Appen innehåller 1700 st tecken med instruktioner om utförande. Tecknen tillhör TAKK, Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.

Dator på provet = bra

2010-10-18T11:02:00.003+02:00

Detta har jag väntat på, fler försök med att använda datorer på prov. Nu har danska gymnasieelver fått använda dator på skriftliga prov och det visar sig ha goda effekter på undervisningen, ett "kvalitetslyft". Eleverna får fritt använda information, bilder och ljud för att visa sina kunskaper, de får även möjlighet att visa kunskaper på källhantering.
För elever med läs och skrivnedsättningar är detta en öppning för bättre sätt att kunna visa sina kunskaper, de kan lyssna på texter och få hjälp med sitt skrivande genom olika stödprogram.

Läs hela artikeln i tidningen Politiken

Mattehjälp

2010-09-17T11:17:00.003+02:00

En underbar möjlighet för barn och ungdomar att få hjälp med sin matte-läxa är den nya tjänsten mattecoacherna på nätet!

Tydligare tangenter

2010-09-10T11:21:00.003+02:00

Ibland är det svårt att fokusera och hitta rätt på tangentbordet. Här brukar jag rekommendera klisterbokstäver i tydlig kontrast med stora bokstäver som man sätter fast på tangentbordets ofta små och otydliga bokstäver. Detta gör att det är lättare att hitta bokstäverna, allt annat på tangentbordet syns mindre.

Dessa klisterbokstäver kan du köpa från Frölunda data

En vanlig arbetsdag - torsdag

2010-09-09T12:40:00.007+02:00

Börjar med att kolla mina mail, och svara på ett inlägg i facebook om språkstörning. Tar bilen till en grundskola för att besöka en elev och specialpedagog. Eleven har svårt att skriva, kanske pga sin Asperger och ADHD.
Vi har funderat på tal till text (Voice Xpress) men vill först prova att skriva med talsyntes (Claro Read). Eleven tycker om att lyssna på vad han skriver, vill hellre skriva på dator än med penna. Han skriver, lyssnar, ändrar, lyssnar igen och skiner upp när det låter som han vill. Eleven fördjupar sig i sitt innehåll och lägger till lite :)
Därefter vill han gå ut på nätet för att finna inspiration till sin berättelse, finner en sida, lyssnar på texten med Claro Read. Detta möte gick bra, alla nöjda. Vi provar vidare med detta och avvaktar lite med tal till text. Kanske framöver blir det lite Saida och Stava Rex, men bara lite i taget...
Vill även påpeka att hur skrivuppgiften ser ut och förbereds är ett viktigt inslag i denna problematik. Om eleven har en tankekarta och skriver om något från sin intressevärld så blir det ett gott resultat i jämförelse med om eleven får en "öppen skrivuppgift" som kanske resulterar i att det inte blir något alls skrivet. Före jag lämnar skolan och den trevliga eleven så bokar jag upp några uppföljningsmöten med andra elever på skolan för vidare inspiration.

Hem för lunch, kaffe i solen, inne lagas vår diskmaskin av ett serviceföretag, ush vad mycket disk som har samlats när inte diskmaskinen fungerat.

Efter lunch, tillbaka till kontoret i city. Kollar upp ett fel på min dator, den slutar läsa ibland, måste ta kontakt med tekniker och Svensk Talteknologi.
Sedan dags för kurs, ska idag ha en kurs för att visa nyheterna i Claro Read, 8 pedagoger kommer. Bästa nyheten i denna version är defenetivt skanningsfunktionen och ordförklaring. Rättstavningen och homofonkontrollen samt ordprediktionen tycker jag inte tillför något ännu, kanske med förbättringar framöver.

Den fina bilden är tagen av min 4-åring när han lånat min Iphone som han själv behärskar sedan ett år tillbaka, härliga nya perspektiv. Om ni undrar över vad ni ser så är det en stor gunga i vår lekpark :)

Lyssna och läs med Amis

2010-09-08T11:10:00.008+02:00

Med programmet Amis kan du med lässvårigheter lyssna till böcker i daisyformat. Dessa böcker kan du låna på biblioteket. Boken i filmen är en sk daisy text och ljud vilket innebär att man även ser texten och bilder. Vill du se vilket utbud som finns att tillgå så kan du gå in på tpb:s hemsida och söka under media daisy. Det finns ca 1000 text och ljuddaisy och ca 10 000 ljuddaisy att välja mellan :) Anteckna vilken bok du vill låna och be ditt bibliotek ta hem den boken till dig.

Ladda hem Amis gratis från tpb:s hemsida

Google kalender - tidsstöd i mobilen

2010-09-07T09:15:00.005+02:00

Min äldste son (åk 8) har köpt sig en begagnad Iphone 3, lycklig är han, även om han tycker den är lite långsam...

Sonen ville ha sitt skolschema tillgängligt och upptäckte att schemat tyvärr inte fanns på skolans hemsida. Då passade jag på att introducera honom för google kalender, skapade ett gmailkonto och en användare för google kalender till honom. I kalendern la vi in skolschemat och uppredade händelsen över hela läsåret, vi kommer även att lägga till hockeyträningar, läxor och prov. Därefter synkade vi kalendern till hans Iphone så att han alltid har tillgång till schemat och tider han måste komma ihåg, pushmeddelanden på dator och mobil hjälper honom att minnas olika händelser.

Detta är ett suveränt sätt att hjälpa sitt barn att komma ihåg platser och händelser då våra ungdomar nästan alltid har sin mobil med sig. Kalendern är gratis och kan även delas med andra. Jag har delat min sons kalender med fulla rättigheter till mig själv vilket gör att jag kan lägga till händelser via min dator i hans kalender som han får påminnelser om i sin mobil - strålande :)

Vill du hjälpa din elev eller ditt barn med detta så kan du följa instruktioner från denna länk:

http://www.google.com/support/mobile/bin/answer.py?answer=138740&topic=14252

Fota och läs upp texten i din Iphone med Prizmo

2010-09-01T14:36:00.006+02:00

Äntligen är den här, en app som kan ocr:a fotad text direkt i mobilen och sedan få den uppläst genom talsyntes. Den heter PRIZMO, kostar endast 75 kr och en röst 12 kr. Jag har testat och det fungerar riktigt bra, inte helt perfekt men klart användbar!

Jag fotade en A4-sida med min Iphone 3GS genom Prizmo (dokument), körde ocr, läste upp med den fina rösten Elin. Efter ocr så blev det en del mindre fel i texten, dock inte så många.

Föräldrakraft har skrivit mer om denna app. Du köper den från Itunes app store.

Kalender och tidsstöd

2010-08-19T11:20:00.003+02:00

Anna-Karin Bergius från Comai besökte oss på Mediacenter just före sommaren för att visa oss mer om deras kalender- och tidsstöd. Hon menar att mobiltelefonen är utmärkt som hjälpmedel eftersom de flesta alltid bär den med sig. Comai har gjort en anpassad kalender som är enklare och tydligare en den som finns med i telefonen. Deras heter Memo Comai, den är webbaserad så att även föräldrar och pedagoger kan gå in och lägga till händelser som man vill att personen ska komma ihåg. Man kan även göra så att användaren måste bekräfta händlesen med ett sms tillbaka.De har även ett tidshjälpmedel, Chrono Comai som tydligt visar hur tiden rinner ut och låter när tiden tar slut.
För vem kan då detta vara bra? En elev som har svårt att passa tider, komma ihåg olika händelser och planera sin tid. Anna-Karin poängterade dock att eleven förutom sitt tekniska stöd behöver en "personlig coach" som hjälper dem att planera in olika händelser, helst en kort planeringsstund varje morgon.
Vi kommer att testa dessa produkter på Skoldatateket för att skaffa oss egna erfarenheter, tack Anna-Karin!

Nya skollagen suddar ut framtidsdrömmar?

2010-06-04T15:42:00.008+02:00

Den nya skollagen visar sig ha en fallucka.

I tidningen Föräldrakraft kan vi läsa om hur elever riskerar att förlora sitt stöd efter att ha uppnått godkändnivå. Efter godkänd kan stödet tas bort. I tidningen Föräldrakraft berättar Gullan, Simon Sjöholms mamma om hur detta drabbat Simon.

Detta gör mig så ARG... !!

Mitt motto är, du kan bli och göra precis vad du vill - om du tror på dig själv, detta har jag peppat mina elever många gånger, och de lyser upp, är det så, javisst säger jag!Men, vad nu? Är det inte så längre, inte om du behöver särskilt stöd, för det får du bara upp till nivå G, sedan får du klara dig själv utan stöd :- och inte bli vad du drömmer om för skolan gav dig inte det stöd du behövde för att uppnå högre betyg och på så sätt komma in på de utbildningar du önskar.Det får inte vara så här och jag hoppas innerligt att Jan Björklund hörsammar Gullan Sjöholm, 13 intresserföreningar och oss andra som kämpar för alla människors livsglädje.

Blid från flickr.com

http://www.flickr.com/photos/mslivenletlive/510047032/sizes/s/

Instruktionsfilmer i alternativa verktyg

2010-06-01T15:07:00.009+02:00

Det borde göras fler instruktionsfilmer så att man kan välja vilket media man lär sig bäst från, skriftlig manual eller film...

Jag vill därför tacka produktutvecklare för dessa instruktionsfilmer som finns på Svensk Talteknologis hemsida.

Claro Read – Läsprogram med talsynteser
Välkommen till ClaroRead
Verktygsfältets knappar
Hur man flyttar verktygsfältet
Välja röst
Läs på Internet
Läs text i andra program
Meningsfokus
Markörmedföljning
Teckensnitt, färg och teckenstorlek
Möjligheter mellan tecken
Ordprediktion

Rättstavningsprogram på svenska och engelska
I office 2010 som bla Umeå har öppnas Stava Rex och Spell Right genom Words verktyglist på fliken"Oribi".
Stava Rex
Spellright

Färgfilter
Introduktion till ClaroView

Digital läslinjal med förstoring
Introduktion till ScreenRuler

Samla text med källhänvisning
ClaroCapture

Daisyläsare
EasyReader
Amis 3.1

Synonymord.se

2010-05-25T10:37:00.003+02:00

Ett enkelt och gratis program för att finna synonymer är synonymord.se, tack Stefan Janson!

Mobila anteckningar

2010-05-24T21:37:00.001+02:00

Ett mycket bra stöd är mobilkameran, den är alltid med och det går
snabbt att fota av vad som står på tex tavlan i klassrumet. Här har
jag själv använt kameran som anteckningshjälpmedel när vi spånade
på innehållet till vår nya hemsida för Elevhälsan i Umeå. Har man
en Iphone kan man sedan lätt förstora sin bild.

VoiceXpress för personer i stora läs- och skrivsvårigheter

2010-05-20T13:25:00.003+02:00

Nu har jag fått lära mig ännu mer om programmet VoiceXpress genom en specialsydd 2-dagarskurs i Stockholm hos arbetsterapeuten Zorina.
Att tala till programmet och få en rätt skriven text kräver mycket genomtänkt träning och kunskap om hur programmet fungerar och hur man bör använda sin röst på bästa sätt. Med rätt träning kan man uppnå 90% rättskriven text genom att endast tala till sin dator!
Min fördjupning som utbildare i detta program blir att kunna hantera detta hjälpmedel för personer i mycket stora läs- och skrivsvårigheter. Jag kommer att kombinera programmet med andra alternativa verktyg för att skapa ett så bra stöd som möjligt där eleven ska kunna rätta sin text utan att vara skriv och läskunnig, vilket givetvis är en utmaning, men inte omöjligt. I Umeå kommer vi att prova detta på några elever framöver för att dra egna erfarenheter av denna skrivmetod genom en genomtänkt utbildningsplan.
På bilden en pedagog från Malå.

Mobilstöd - Iphone - talsyntes

2010-04-27T11:13:00.004+02:00

Köpte idag en suverän app till min Iphone som heter Ispeak Swedish från Acapella för endast 15 kr. Med denna app kan man översätta texter från engelska till svenska eller från svenska till engelska samt få texten uppläst med en engelsk eller en svensk talsyntes.

Jag koperiade en text från internet och klistrade in den i appens textruta, översatte och lyssnade, allt fungerar bra även om inte översättningen är perfekt, men duglig.

Denna app kan man även använda till att läsa upp andra texter utan översättning. Om du tex har ett mail du vill lyssna på istället för att läsa det så kopierar du texten från mailet och klistrar in det i appens svenska textruta och låter den svenska rösten läsa upp texten, fungerade utmärkt. Detta är användbart i skolan för elever som har en Iphone och som behöver översätta mellan engelska och svenska eller som vill lyssna till texter på internet eller mail. En pedagog kan tex maila en instruktion som eleven kopierar och klistrar in och på så sätt kan lyssna till instruktionen.

Jag provade även ett ocr-program som heter Ocr-now. Tanken var att fota en text tex från en lärobok, ocr:a texten och låta Ispeak läsa upp den. Tyvärr upptäcker jag att Ocr-now inte fungerar på svenskans å, ä och ö vilket gör resultatet nästan helt oläsligt, synd! Verkar i dagsläget inte finnas ett ocr-program för Iphone som stödjer svenska, men hoppas det kommer!

Bild från Flickr, by Christopher Chan

Prov och bedömning - Lika för alla?

2010-04-23T14:35:00.005+02:00

Nu finns möjlighet att läsa min och Linda L Silverlövs uppsats om hur pedagoger på gymnasiet anpassar prov och bedömningssituationer för elever i läs- och skrivsvårigheter.

Uppsats på D-nivå (Magisteruppsats)

Prov och bedömning - Lika för alla?

Sammanfattning
Studiens syfte var att granska om och hur pedagoger anpassar prov- och bedömningssituationer för gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen byggde på två frågeställningar; vilka tekniska hjälpmedel och övriga anpassningar erbjuds samt vilka faktorer som påverkar pedagogernas val av anpassning.Studien riktades mot en större gymnasieskola i Sverige där flertalet elever var utrustade med personliga datorer. För att få svar på våra frågor använde vi oss av enkäter till 167 pedagoger varav 76 svarade, 7 elevintervjuer samt intervju med en specialpedagog.Resultatet visade att 44 av de svarande pedagogerna (58 %) alltid erbjuder anpassningar under prov- och bedömningssituationer. De anpassningar som erbjöds mest frekvent var förlängd provtid som 65 pedagoger (85 %) erbjöd, muntliga prov som erbjöds av 46 pedagoger (60 %) samt genomförande i ensklidhet som erbjöds av 40 pedagoger (53 %). Resultatet visade att elevernas datorer mindre ofta används som ett verktyg under prov- och bedömningssituationer jämfört med andra anpassningar.Några av faktorerna som tycktes påverka vilken anpassning som erbjöds var om eleven var diagnostiserad eller inte, specialpedagogernas arbete, elevens egen initiativförmåga, ramfaktorer, pedagogernas förhållningssätt samt deras kunskaper om funktionsnedsättningar, tekniska hjälpmedel och andra anpassningar.

SPSM om bedömning

2010-04-16T14:34:00.003+02:00

Peter Lindgren från spsm föreläste på vår bedömningsdag i Lycksele i mars. Han påpekade många misstag som görs i bedömningssituationer, några var:

Bedömning styrs utifrån vad andra presterar och enskilda provresultat
Bedömningsfokus ligger ofta på vad eleven gjort, inte på vad den kan
Examinering sker ofta vid speciella tillfällen och är oftast skriftliga
Ofta ges omprov istället för att stödja och utveckla elevens lärande

Alla ovanstående misstag blir problem för många elever som blir felaktigt bedömda. Om man jämförs med andra så är det lätt att alltid känna sig sämre än andra om man har svårigheter i skolan. Bedöms vad man gjort och en elev inte visar sig aktiv på lektioner, men kan mycket så blir det fel. Skriftliga prov är svåra för elever i skrivproblematik och har man prov endast vid speciella tillfällen och eleven känner sig osäker och stressad vid provtillfället och inte får andra chanser att visa sina kunskaper blir det också tokigt. Detta tyder på summativa istället för formativa bedömningsformer, där de formativa formerna är att föredra. Om en elev misslyckas på ett prov och får göra om samma prov på samma sätt utan att veta och förstå vad som gick fel eller få göra provet i annan form så kan det vara döfött, istället bör eleven kanske få annan form och veta vad eleven bör läsa in sig på och ha mer förståelse om.

Vårt målrelaterade betygssystem som innebär att eleven ska bedömas utifrån uppsatta mål och kriterier har många fördelar om det görs på rätt sätt.
Här ska fokus ligga på kunskapsutveckling inte görande, motivation och närvaro. Här ska det ges klarhet i målen så att eleven kan lägga energi på rätt saker och vägen till målen kan anpassas efter individuella behov.

Tack, Peter för en intressant föreläsning :)

Dator och prov = fusk?

2010-04-16T14:18:00.004+02:00

Hur kommer det sig att elever som förväntas använda sin dator som studieverktyg på samtliga lektioner oftast inte TILLÅTS använda den vid prov?

En studie som jag själv gjort visade att endast 30 procent av tillfrågade pedagoger alltid låter sina elever använda sin dator på prov, men på lektioner fanns alltid datorn med, men på prov - nej där kom den oftast inte med...

Varför då?

Inte är det väl utantillkunskaper vi tänker mäta? Inte finns det väl några sådana kriterier i vår målstyrda skola? Eller? Rädda för internet? Varför då?

Alltså hur skrivs prov i dag som förväntas mäta uppsatta mål? Vilka frågor ställs? Om en mycket professionell pedagog skapar en provsituation för att mäta vissa kunskapsmål och samtidigt låter eleverna använda sig av datorer och internet så borde den pedagogen ha lyckats väl att utforma frågor där elever får reflektera och dra slutsatser snarare än rabbla upp utantillkunskaper. Finns detta, vem kan? Vem gör det? Av vad jag ser så är det sällan förekommande. Visst är det så attt det finns nya kunskaper som våra barn och ungdomar borde få visa och använda sig av, hur finna adekvat information och vad kan jag använda den till, att värdera och omsätta. Att använda sig av stödjande programvaror som rättstavning och ordlistor för att skapa ett så riktigt och innehållsrikt arbete som möjligt, om man kan det, DÅ har eleven all möjlighet att lyckas i arbetslivets förväntningar.

Peter Lindgren på spsm (specialpedagogiska skolmyndigheten) påpekar att kompenserande anpassningar som tex. datorstöd vid prov INTE ska ses som fusk. Men att det tyvärr finns många pedagoger som anser det vara fusk.

Nationella Proven och anpassningar

2010-04-15T15:18:00.003+02:00

När det gäller de nationella proven så får läraren inte anpassa proven som den vill utan måste följa anvisningar från Skolverket. Skolverket använder dessa prov för att jämföra elevers resultat över hela landet och behöver således striktare former. Man får tex. inte skanna in texter som eleven sedan får lyssna till med talsyntes för att de är rädd för att deras provtexter ska spridas över internet. Att göra ett prov kostar 1-2 miljoner enligt Roger Persson på Skolverket. De vill inte heller att elever får använda rättstavningsprogram, men tycker det är ok att skriva på dator med hjälp av talsyntes. Detta kan skapa problem för elever som är vana att använda uppläsning samt rättstavningsprogram, det blir svårt för dem att utföra prov när de inte får nyttja de hjälpmedel de använder i undervisningssituationen, man kan jämföra det med en rullstolsbunden som måste klara sig utan rullstol när det blir prov :-
Detta gör att dessa prov inte är den bästa formen av prov för dessa elever, tur nog så kommer de inte varje år, men tillräckligt ofta för att det kan kännas riktigt jobbigt för dessa elever. Roger Persson sa själv i ett seminarium att de nationella proven är summativa prov som inte är gjorda för elever med funktionsnedsättningar, utan att formativa bedömningsformer är bättre dessa elever. Som pedagog får man helt enkelt tänka att det är strikta former som gäller vid NP, men att vid alla andra provtillfällen så finns allt möjlighet till att använda alternativa verktyg och fomativa bedömningsformer. Sedan får vi hoppas att Skolverket framöver även tänker på alla elever som missgynnas av de NP och utformar fler alternativa former för bedömning.

Hur tolka undantagsbestämmelsen?

2010-04-15T14:37:00.005+02:00

Undantagsbestämmelsen, grundskolan

Om det finns särskilda skäl, får läraren vid betygsättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått eller enstaka kriterier som eleven skall ha uppfyllt. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst mål eller uppfylla ett visst kriterium. Detta gäller samtliga betygssteg.
Utdrag ur Kpl2000 Grundskolan, sid7

Undantagsbestämmelsen finns till för elever som av olika skäl inte har förutsättningar att uppnå samtliga mål i vår målstyrda skola. Undantagsbestämmelsen ovan, som även kallas pys-paragrafen måste plockas isär för att förstås och tillämpas.
Med får betyder att läraren bestämmer om denne anser att undantagsbestämmelsen ska tillämpas eller inte, dvs att läraren har rätt att säga nej till detta. Dock har eleven rättigheter och bör känna till dessa för att kräva att dessa följs. Enstaka mål och kriterier innebär att om det tex finns totalt 4 kriterier så blir enstaka ett av fyra, inte två av fyra, det kan även innebära delar av kriterier. Funktionshinder säger skolverket, själv tycker jag vi ska använda oss av termen funktionsnedsättning enligt socialstyrelsens rekommendationer. Eleven ska alltså ha en funktionsnedsättning för att ha rätt till undantagsbestämmelsen. Vad är då en funktionsnedsättning? Jo, det kan vara många olika faktorer som innebär att en person får nedsatt funktionalitet. En elev kan tex. vara i läs- och skrivsvårigheter, ha uppmärksamhetsproblematik, språkstörning osv. Dock ska funktionsnedsättningen inte vara av tillfällig natur här menas att elevens svårigheter ska finnas under hela elevens skoltid. Samtliga betygssteg innebär att undantagsbestämmelsen kan tillämpas även för att ge en elev VG och MVG, inte bara G. Tyvärr så tror jag undantagsbestämmelsen inte så oftas tillämpas för högre betyg, men det är alltså fullt möjigt! Undantagsbestämmelsen får dock inte tillämpas vid språksvårigheter om en elev har annat hemspråk än svenska då detta inte klassas som en funktionsnedsättning.
De rödmarkerade orden gav Roger Persson från Skolverket förklaring till på ett seminarium som jag och min kollega anordnat i Lycksele den 26 mars 2010.

Varför skriver jag då om undagtagsbestämmelsen, jag som arbetar med teknik? Jo, för att jag möter elever som bedöms felaktigt där man inte tar hänsyn till deras funktionsnedsättningar och där man tror att dyslexi är det enda som ger rätt till undantagsbestämmelsen, men det är fel, även elever med tex adhd eller språkstörning har rätt till undantagsbestämmelsen, dessa elever har ofta läs och skrivsvårigheter. De elever jag möter har behov av alternativa bedömningsformer samt anpassade bedömningssituationer där alternativa verktyg har en viktig roll, tex att få frågor upplästa av talsyntes, skriva med hjälp av rättstavningsprogram och Saida, göra en mindmap eller ha en muntlig presentation.

Om man tillämpat undantagsbestämmelsen vid betygssättning så syns det inte i elevens betygsdokument.

Britt´s skoldatatek.se

2010-04-15T11:37:00.007+02:00

Britt Hansson - skaparen av skoldatatek.se visade ett 60-tal pedagoger sin innehållsrika webbplats. Denna gång fokuserade Britt på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar genom en gripande föreläsning som framhöll vikten av hur vi bemöter dessa barn och ungdomar. Att dessa barn ofta möts av negativa kommentarer och blickar istället för en genomtänkt pedagogik och förståelse för deras funktionsnedsättning. Britt gav tipset att tänka på dessa elever som "utvecklingsbara elever" och fokusera på möjligheter istället för problem. På dagens utvärdering skrev en pedagog: "Det är hög tid att lämna det kategoriska perspektivet och istället utgå från det relationistiska och se till alla deltagares ansvar". Alltså att inte lägga problemet på individen utan att istället se på hur miljön kan utformas för bästa gemensamma framgång.
På Skoldatek.se finns mer att läsa om uppmärksamhetsproblematik!
På bilden ser ni Britt till vänster och Simon Sjöholm till höger.

Spektrum bjuder på mp3!

2010-04-14T15:48:00.006+02:00

Så ljuvligt när läromedelsföretag lägger ut mp3-filer på nätet för fri nedladdning. Detta borde alla läromedelsföretag göra så att elever kan välja att läsa eller lyssna på deras material. Spektrum har lagt ut inläst mp3-material på sina biologi, fysik och kemiböcker. Vill du ta del av dessa filer går du in på Spektrums hemsida.

Viktigt att tänka på är att se till att eleven har samma version på sin lärobok som det är på ljudfilerna som ligger på nätet. Eleverna behöver ofta se på bilder i sin bok samtidigt som de lyssnar på mp3-filerna. Det går inte att ställa ner eller upp läsningshastigheten på dessa ljudfiler, då måste man köpa in boken i daisyformat istället.

Grundskolan och Gymnasiet samarbetar!

2010-04-14T15:34:00.005+02:00

Claro Reads verktygsfält

För att eleverna ska få tillgång till samma stödjande programvaror så har nu den kommunala Grundskolan och Gymnasiet i Umeå börjat samarbeta. Jag själv tillsammans med it-utvecklare på Gymnasiet har träffats och sett över våra programvaror. Vi har båda Stava Rex och Spell Right samt Word Read - dock i olika versioner. Nu har vi enats om att gemensamt uppdatera Word Read plus till Claro Read.

Med Claro Read får vi 20 röster all välja mellan, detta innebär ett lyft för de elever som studerar främmande språk samt de som är flerspråkiga. Claro Read innehåller även en efterlängtad skanningsfunktion och en förbättrad markörmedföljning.

Vi kommer även att tillsammans erbjuda våra elever det nya tankekartsprogrammet Claroideas, som snart lanseras i Sverige.

Viktigast är dock samarbetet, självklart ska elever från grundskolan få möjlighet att fortsätta använda samma program i samma version när de går vidare till gymnasiet :)

Dagens it-lösningar för mobiltelefonen

2010-04-01T11:58:00.003+02:00

Simon Sjöholm från Icap presenterade följande möjligheter för mobiltelefonen. Själv använde jag min mobil som anteckningshjälpmedel då jag enkelt fotade av bilden istället för att skriva av den. Klicka på bilden så blir den större och lättare att läsa!

Egna erfarenheter av Simon Sjöholm

2010-04-01T11:49:00.003+02:00

Simon Sjöholm som har egna erfareheter av grava läs- och skrivsvårigheter visar våra pedagoger i länet nya alternativa verktyg från Icap. Han använder själv sin mobil för att fota av bilder som sedan läses upp via en talsyntes i sin mobil. Han har även funktioner för påminnelser i mobilen från Comai. Comai har en påminnelsefunktion som måste Ok:as av mottagaren. Simon berättar att han själv använder färger som koder för hur viktiga olika händelser är i sin mobila kalender (outlook). En stark färg symboliserar att det är mycket viktigt och en svagare färg för det som är mindre viktigt.

Simon som har språkstörning berättar att han inte varit hjälpt av daisy utan behövt få texter nedbrutna i mindre delar, upplästa och möjlighet till att få ord förklarade genom muntliga diskussioner. För att minnas svåra ord så "hänger" han upp dessa ord på andra ord och saker som han har lättare att komma ihåg.

Från tal till text

2010-04-01T11:36:00.002+02:00

Att tala till sin dator och låta datorn skriva är fullt möjligt med programmet VoiceXpress. Ingvar Andersson från Landstinget i Umeå visade länets specialpedagoger hur detta går till, "häpnadsväckande" sa en pedagog. Denna strategi provar några elever i grundskolan på just nu, elever som av olika anledningar inte kan skriva. Jag själv och en kollega kommer att lära oss allt.. om detta av Zorina i Stockholm som hjälpt många barn och vuxna med detta program. Landstinget hjälper eleven med verktyget hemma och i skolan...så är ansvaret...skolans.

Läs med daisy!

2010-04-01T09:46:00.003+02:00

Jenny Nilsson från Tpb (Tal och punktskriftsbiblioteket) besökte oss på vår inspirationsdag i Lycksele. Jenny förklarade skillnaden mellan en talbok och en ljudbok väl, att talbok endast är till för personer med läsnedsättningar. Daisy är inlästa böcker som finns med endast ljud eller med både ljud och text och det finns många olika spelare att välja på för att ta del av en daisybok. I dag finns det 10717 ljuddaisyböcker för barn! Jenny har skrivit en bok som heter "Olika sätt att läsa" från BTJ:s förlag.

Mina erfarenheter av daisy är mycket goda. Många av de elever jag träffar behöver läsa med öronen eller med både öron och ögon samtidigt. Daisy i fulltext är en underbar möjlighet för både lästräning och för faktaläsning där man även får hjälp genom att texten som läses markeras.

Ursäkta den mörka bilden, men ibland hinner man inte redigera bilder utan enklast är att skicka upp den direkt från mobilen ;)

Filmen är ett språk - Tomas Svedgård

2010-04-01T09:27:00.005+02:00

Tomas Svedgård från Mediacenter i Umeå föreläser om de möjligheter som film i lärandet skapar. Att film är ett språk och ett kreativt sätt att berätta en händelse på. I Lycksele fick Linda och 60 andra pedagoger från länet prova på att genom tre stillbilder berätta en konflikt som sedan visades genom det enkla programmet PhotoStory. Film kan även användas istället för läromedel med en massa text som är jobbigt att läsa för många elever.

Se mer från Tomas föreläsning via denna länk: http://prezi.com/ec3_jdvdx6io/film-och-specped-lycksele-100325/

Vårtecken i Umeå - Snö i Lycksele

2010-03-25T17:16:00.002+01:00

Innan jag gav mig av till de stora dagarna i Lycksele så upptäckte jag ett första vårtecken...

På södra väggen av vårt hus syns början av mina vackra Alliumlökar, det ger mig hopp om varmare tider.

Nu på plats i Lycksele snöar det...men, det gör inte så mycket då jag har varit del av en mycket intressant inspirationsdag som jag själv och min kollega Lena ordnat. Ett sextiotal pedagoger har tillsammans tagit del av lärande om film, tal till text, inläst material, uppmärksamhetsproblematik samt fått lyssna till Simon Sjöholms erfarenheter av alternativa verktyg. Snart kommer fler inlägg om intressanta ämnen från denna dag - så håll utkik :)

Ordförståelse, synonymer och grammatik

2010-03-16T17:51:00.003+01:00

Här kommer förslag på några program för ordförståelse, synonymer och grammatikstöd. Några är gratis och en del är köpprogram.

Ordförståelseprogram

http://www.tyda.se/

Gustavas ordböcker – ett bra betalprogram för både svenska och eng

Synonymprogram

Svenska:
http://www.synonymer.se/?query=g%E5&SOK.x=39&SOK.y=18
http://synonymer.net/?s=g%E5
http://dblex.com/synonymlexikon/
Word – skriv något , h-klicka på ordet, välj synonym så får du upp förslag

Engelska:
http://www.synonymer.se/en/?query=walk&SOK.x=28&SOK.y=20

Grammatikprogram

http://skrutten.nada.kth.se/scrut/svesve/?text=Jag+har+ett+stol+och+ett+bordet.&url=&x=Granska

Stava Rex och Spell Right har grammatikkontroll

http://www.elevdata.se/produkter/programmer/7131-4/ - köpprogram från Elevdata, har ej testat.

Simon Sjöholm

2010-03-05T14:12:00.003+01:00

Jag kan glatt berätta att den trevlige, unga mannen, Simon Sjöholm kommer att delta på våra utbildningsdagar i Lycksele. Han är själv dyslektiker och har språkstörning och har mycket goda resultat i skolan. Dock har han tillsammans med sin mor kämpat för sina rättigheter på skolan. Att få använda teknik och alternativa redovisningssätt under sin skoltid har varit av stor vikt för Simon.

Läs mer om Simon Sjöholm och hans lärorika historia!

Lyckliga Lotta

2010-03-05T14:06:00.002+01:00

Nu en ljusglimt, en lycklig dam i åk 8 som sprudlar av lycka när hon berättar att nu får redovisa sina kunskaper muntligt då hon har språkstörning vilket resulterade i ALLA RÄTT - HURRA!

Denna flicka nyttjar sin dator med passande programvaror på lektioner, men redovisar helst sina kunskaper muntligt. Så enkelt egentligen, när eleverna får andra former för att redovisa sina kuskaper vilket leder till framgång och en mer rättvis bedömning :)

Fel för Cuda

2010-03-04T17:16:00.002+01:00

Igår träffade jag några trevliga killar på en skola i Umeå. Alla hade läs och skrivproblematik vilket de flesta elever jag träffar har. Hur som haver så berättade en av killarna att han nyligt haft ett geografiprov där han skulle skriva namn på olika länder. Han skrev Cuda, men menade givetvis Cuba, ett vanligt fel att vända på b och d utan att märka det. Tyvärr fick denna kille fel på denna uppgift. Han talade med sin lärare och frågade om denne inte visste att han hade "dysse", jo, sa läraren, men det heter inte Cuda så det blir fel....

Så sorgligt, att detta händer hela tiden, att elever blir felbedömda och hänsyn inte tas till deras funktionsnedsättning!

Inspirationsdag om prov och bedömning i Lycksele

2010-02-04T18:09:00.002+01:00

Den 26 mars kommer jag tillsammans med Mediacenter i Umeå hålla en inspirationsdag om anpassad prov och bedömning på Hotell Lappland i Lycksele. Vi har bjudit in viktiga aktörer som kommer att berätta om detta ämne utifrån sin verksamhet och vi hoppas att frågor kommer att ställas, förklaringar kommer att ges och att möjligheter skapas för elever som använder teknik som stöd i sitt lärande även framöver mer frekvent kommer att få använda teknik i prov och bedömningssituationer. I dagsläget händer det ofta att en elev har teknikstöd i undervisningssituation, men inte får använda samma stöd i provsituationen. Om man har stora svårigheter att läsa och skriva och får hjälp av teknik med detta så är det förödande att vid provsituationer måsta läsa själv och skriva utan stödprogram. Vi kan jämföra detta med en rullstolsbunden som vid ett fysiskt prov skulle bli tvungen att ta sig fram utan rullstol.

Är du intresserad av att vara med under denna dag så anmäl dig genom ett mail till: annika.davidsson@umea.se

Program med ungefärliga tider:

08.00-09.00 Kaffe och inskrivning
09.00 Redovisning av fallstudie samt diskussionspunkter - jag själv samt min skribentkollega Linda Lindenius Silverlöv
11.00 Skolverket
12.00 Lunch
13.00 Spsm
14.00 Skolinspektionen
15.00 Panel
16.00 Helg:)

Kostnad 350 kr inkl lunch och kaffe

Claroideas - tankekartor

2010-02-04T18:00:00.004+01:00

I ca ett år har vi i Umeå fog använt programmet Mindful för att skapa strukturerade tankekartor som direkt kan exporteras till Powepoint. Tyvärr fungerar det inte att skriva å, ä och ö. Nu har Svensk Talteknologi lovat oss att byta ut detta mot det nyare Claroideas. Detta tackar vi för och hoppas på att det är ett användbart program.

Digitala tankekartor är till stor hjälp när det gäller studieteknik. Kartorna hjälper eleven att skapa struktur på tankar och/eller information. De kan sedan använda dessa för att redovisa sina kunskaper genom att visa det som en powepoint presentation för klassen. Detta passar de flesta elever och speciellt de elever jag träffar i läs/skriv/strukturproblematik.

Claroideas kommer om ca ett halvår på svenska, på Claro Softwares egen blogg kan ni få en glimt av programmet; http://www.clarosoftware.com/blog/

Bild från flickr, by Austin Kleon

Skoldagbok - Våga börja blogga!

2010-01-29T14:52:00.002+01:00

Varje vecka kommer mina barn hem med en bok där de har utvärderat veckan som gått och skrivit in planering för nästkommande vecka. Detta är en klassiker. Att utvärdera, planera, ta hem bok, förälder läser och kommentar. So far so good. Men, jag det finns ett men...ofta glöms boken bort, den tas inte hem i tid eller glöms att ta tillbaka till skolan, eller så har barnet skilda föräldrar där endast en kan ta del av deras arbete.

Varför inte använda bloggar istället?

Barnen skulle förmodligen uppskatta detta mer, få tillgång till de programvaror de behöver för att producera text, bilder och film...och ingen skulle någonsin behöva tänka på att komma ihåg en bok. Föräldrar får rättigheter så de kan gå in och kommentera deras utvärderingar via nätet.

Kanske det är så att det finns för få datorer i skolorna eller så är det så att det finns datorer men att de inte används med de nya möjligheter som skapas...???

The Intel Reader - fota och lyssna!

2010-01-29T13:59:00.002+01:00

Med denna nya pryl kan du fota av en text och sedan lyssna till den direkt. Du kan även förändra layout tex. textstorlek på skärmen. Än så länge finns den inte med svenskt tal, men kommer förmodligen inom kort.

Alphasmart

2010-01-27T11:00:00.002+01:00

Alpahasmart, ett skrivhjälpmedel som du kan göra anteckningar på och sedan föra över dessa till en dator för vidare bearbetning. Den är hållbar och icke stöldbegärlig, vilket ibland är faktorer som är viktiga.

Nu kan vi se den i flera roliga färger, nedan i svart, grön och rosa.

Liggande Smartboard

2010-01-27T10:59:00.003+01:00

På årets Bettmässa var återigen den interaktiva skrivtavlan i fokus. I år såg vi den på nya sätt, på stativ eller som på bilden liggande som ett bord. Detta är en barnvänlig variant där eleverna samlas runt tavlan och kan med sina händer arbeta vid den interaktiva tavlan.

Tal till text - speech recognition

2010-01-27T10:41:00.004+01:00

Tal till text används i huvudsak av vuxna i dagsläget. Det kan vara tex sekreterare som talar in längre texter eller vuxna som inte hanterar det klassiska sättet att skriva på (penna-papper). Tal till text har även börjat användas för yngre elever som inte skriver av olika anledningar. Kanske man inte har förutsättningar till att lära sig skriva eller inte kan hantera en penna eller ett tangentbord.
I Umeå nu provar skoldatateket tillsammans med Landstinget (DRC) tal till text med ett fåtal elever för att se hur detta kan hjälpa dem i sitt skolarbete. Vi använder oss av Voice Xpress för detta. Mycket är bra och mycket är inte bra.
Så här går det till; Först måste man läsa in en text och skapa en röstprofil. De texter man kan välja mellan är INTE barnvänliga, utan svåra. Vi får viska texten till eleven (som inte själv kan läsa den) och eleven läser ut vad vi viskar. Många ord är svåra att säga och att förstå. När detta är klart så måste man lära sig olika kommandon för att styra programmet. När eleven sedan talar så skriver datorn, dock en hel del fel. Detta kan bearbetas genom att lyssna med en talsyntes och rätta med ett rättstavningsprogram. Eller så nöjer man sig med att det är lite fel i texten.

När jag själv som nybörjare använder programmet så blir resultatet följande;

Tji mer systemet används desto säkrare blir det på att identifiera ord. För att programmet ska fungera med hög precision krävs att ord som programmet inte känt igen rättens omedelbart. Programmet är ursprungligen utvecklats för vuxna mansröster och inte speciellt med tanke på dyslektiker. . I en studie. Såg man att studenter blev det i genomsnitt sex timmars träning för att kunna använda taligenkänning. Efter sex timmar kände programmet är en 80 procent av de dikterade orden. Studien visade. Att många studenter fick högre poäng vid helhetsbedömningen av text när de skrev med taligenkänning än med ordbehandling.. Man såg att texterna blev längre och innehöll längre ord än tidigare... Från boken läsa och skriva fast man inte kan av Ulla Föhrer och i Eva Magnusson.

Texten blir inte helt rätt, men faktiskt rätt bra... Själv tycker jag detta är en möjlighet för människor som inte lärt sig skriva eller där det är för mödosamt. Hoppas dock programtillverkarna utvecklar programmet så det skriver mer rätt samt skapar enklare barnvänliga texter för att skapa röstprofil med. Microsoft Vista har detta på engelska, ett roligt klipp visar både hur tokigt, men även hur bra det kan bli...

Lingua RecorderPen

2010-01-22T15:21:00.002+01:00

Något från Bettmässan 2010 - Penna som läser upp barnvänliga engelskaböcker med ett enkelt klick. Den kan även användas till att spela in barnet själv som läser in något. Kan läsa på svenska, engelska och en massa andra språk.

Fit for the future?

2010-01-22T14:50:00.003+01:00

Ännu en liten film för att påminna oss om att tiden förändras. Att vi undervisar barn som kommer att ha yrken som inte ännu finns.....

Teach for the future?

2010-01-22T14:39:00.002+01:00

Hur är det med dig? Förbereder du dina elever för framtiden eller för tiden som gått?

Se detta klipp från Youtube " Prepare us for the future, not the past!"

Storyphones

2010-01-22T14:25:00.006+01:00

Dessa färglada mp3lurarna fann jag på årets Bettmässa. Man laddar dem med mp3-böcker som sedan barnen får lyssna till. Fördelarna med dessa är att de är lätta att använda och mycket tåliga! Man köper dem i 6-pack som på bilden, från http://www.storyphones.co.uk/

Inspirationsdagar i Lycksele 25-26 mars 2010

2010-01-22T14:06:00.005+01:00

flickr.com, by Wayan Vota

Jag vill flagga för två inspirationsdagar som jag och min kollega har i på hotell lappland i Lycksele den 25-26 mars.
Dag 1 handlar om alternativa verktyg och dag 2 om anpassade prov och bedömningssituationer.
Vi kommer att bjuda på föreläsningar från SPSM, Skolverket, Tal och punktskriftsbiblioteket, bilden som språk, Symwriter, Tal till text.

Vill du vara med, maila mig annika.davidsson@umea.se
Endast 350 kr/dag!

Symwriter - bild och tal

2010-01-22T13:55:00.004+01:00

Hargdatas Symwriter är ett tilltalande program för elever som är i läs- och skrivsvårigheter.

Igår hade jag bokat in Kerstin från Hargdata till oss i Umeå för en heldagskurs. Jag och andra specialpedagoger mfl. lärde oss massor! Vi på skoldatateket kommer framöver att själva erbjuda kurser i detta program, då vi tycker att det är så bra.

Detta program visar vad du skriver med både text och bild och ger dig även möjlighet att lyssna på texten. Symbolerna är Widgitsymboler som är positiva och pedagogiska, de förtydligar det skrivna språket. Om tex skriver Stockholm så visas en bild av en stad, tillsammans med den svenska flaggan och en etta som betyder att det är en huvudstad - underbart!
Programmet kan även användas till att göra ett memory och tydliga instruktioner. Vill man göra scheman och dyl. så kan man istället använda Hargdatas Communicate in Print.

Anpassad lärplattform

2010-01-14T15:22:00.005+01:00

På årets Bettmässa så fanns ett seminarium om anpassade lärplattformar

För att göra en lärplatform tillgänglig för alla måste man tänka på några saker. Tex hur du loggar in. Bilden ovan visar en alternativ inloggning då man kan klicka på en utvald punkt tex 3 ggr på en näsa. Detta är lättare att komma ihåg samt utföra jämfört med en klassisk inloggning.

Typsnitt som ofta rekommenderas är Comic Sans och sans serif, gärna med storlek 14 punkter. Kontrastfärger som uppskattas av många är cremefärgad bakgrund med mörkblå färg på bokstäverna. Givetvis är det även bra att tänka på hur man strukturerar upp uppgifter så det blir lätt att förstå och följa. Bra är att lägga in instruktioner om hur plattformen fungerar inom lärplattformen, ett bra media är film för instruktioner.

Om pedagogen är välplanerad och lägger in information i god tid före sin undervisning kan elever läsa och skriva ut anteckningar i god tid och komma förberedda till undervisningstillfället.

För att plattformen ska bli tillgänglig är det viktig att talsynteser och rättstavningsprogram mfl fungerar i plattformen för läs och skrivhjälp alternativt att de "bakas" in i plattformen. Bider har en viktig funktion för upplevelse och förståelse och bör användas rikligt på en lärplattform.

Tangentbord

2010-01-14T13:00:00.004+01:00

Stora tydliga bokstäver till ett bra pris från http://www.remtek-online.co.uk/

Ska även finnas med å,ä och ö enligt försäljaren i England, Bett-mässan.

Einstein var dyslektiker

2010-01-14T12:46:00.002+01:00

Dokumentkamera

2010-01-14T12:41:00.003+01:00

Projicerar direkt till din dator. Lumens dc120.

Ett enkelt sätt att förstora direkt från bord till storbild.

Pris 4900 kr

WIKTORS AV-LINE har återförsäljare runt om i hela landet, www.wiktors.com

Skola tillgänglig för alla

2009-12-28T10:12:00.003+01:00

Äter frukost och läser en insändare i VK, "En skola tillgänglig för alla". Avdelningschef för norra regionen av SPSM, Kristina Kulluvaara samt generaldirektören för SPSM, Greger Båth skriver att insatserna för elever med funktionsnedsättning är i mycket olika idag.
Att ALLA lärare behöver kunskap om mångfald och elevers olikheter. Att skolan ska lägga grunden för möjligheten till ett liv i full delaktighet och gemenskap. De menar dock att så är det inte idag, att det är långt mellan visionen en skola för alla och verkligheten enligt en granskningsrapport från Skolinspektionen.
De påpekar även att IT är ett viktigt stöd för dessa elever, men att lärares bristande kompetens i området begränsar användandet av IT som ett stödjande verktyg i skolan. Även att it-policy samt samt datorsystem ibland gör det svårt att installera och anpassa dessa verktyg.

Visst är det sant som de säger, mina upplevelser är lika de SPSM har. Elever med funktionsnedsättningar har de ofta svårt i skolan. Svårt att få anpassad undervisning, anpassade prov, adekvata verktyg och pedagoger som kan stödja dessa elever i sitt arbete. Dock är Umeå på gång, IT köps in till många elever i läs- och skrivsvårigheter, många kompetensutvecklar sig, men det behövs MER kompetensutveckling.

Mycket på G!

2009-12-21T19:34:00.002+01:00

Efter jullovet är det mycket på gång...
Jag börjar med att rapportera från Bett, världens största it och lärandemässa i London. Därefter blir det lite om Hargdatas program Communicate in Print samt Symwriter. Jag kommer även att lägga in information om hur det gått för några grundskoleelever som fått prova på tal till text.
Och inte minst...så kommer jag att lägga ut hela uppsatsen om anpassade prov.

Nu önskar jag alla en RIKTIGT GOD JUL :)

Prov och bedömning

2009-12-13T20:45:00.004+01:00

Kanske någon undrar om jag lagt ner arbetet med uppsatsen om anpassade prov och bedömningar...nej, så är det inte!
Jag skriver så mycket på uppsatsen att jag inte hinner skriva i bloggen. Men nu är det riktigt nära, i januari är den klar. Mycket intressant kommer upp...Det verkar som om diagnos är väldigt viktigt när det gäller att få ett anpassat prov. Vilket i sin tur gör att elever som ej har diagnos ligger risigt till för att få sina rättigheter tillgodosedda. Och hur var det med rätt till anpassning, när man har ett funktionshinder skriver Skolverket. Själv föredrar jag att säga funktionsnedsättning...men hur som helst, vem avgör om man har en funktionsnedsättning eller ej, jo, pedagogen, ingen lätt uppgift de fått, men diagnos, det behövs inte säger Skolverket, bara "funktionshinder". Hur går detta ihop med en skola för alla, vet inte om jag får ihop det??? Isåfall borde de som har behov av anpassning få det utan att behöva fundera över om eleven har en funktionsnedsättning eller inte. Går det att göra prov som passar alla, eller som kan anpassas för alla??
Men, om några veckor så lägger jag och min skrivarkollega Linda ut hela uppsatsen.

Perceptionsträning

2009-11-23T10:19:00.004+01:00

Konzen

Ett visuellt träningsprogram. Grafiken känns"vuxen". Pedagogen går in och gör inställningar som passar eleven. Bra för att träna visuell perception, läsa bilder och mönster.

Eva Bergek på Frölunda kan svara på fler frågor om detta program.

Ljudförstärkare

2009-11-23T09:15:00.002+01:00

FrontRow

Ett högtalarsystem för klassrum som gör att det blir lättare för eleverna att koncentrera sig på vad läraren säger utan att läraren behöver höja rösten.

Linkx

Ett ljudsystem där pedagogen har en sändare och eleven en mottagare som förstärker vad pedagogen säger och på så sätt hjälper till med koncentration och uppmärksamhet.
Möljligt att koppla in en mp3-spelare direkt hos elevens mottagare för att spela in lektioner.
Prisvänlig, ca 3000kr.

Mimio

2009-11-23T09:12:00.005+01:00

Idag har vi besök av Tomas från Frölunda Data som visar oss Mimio.

En portabel interaktiv skrivtavla som kostar ca 8000kr. Fördelen med Mimio är att du lätt kan flytta den med dig och fästa den på en vanlig whiteboard i det klassrum som du befinner dig i. Du skriver genom att använda Mimios skrivpennor. Mimio har en programvara som heter Mimio Notebook. För att kunna använda din whiteboard som interaktiv tavla behöver du givetvis även en projektor och en dator. Mimio kan vara trådlös genom ett tillbehör (ca 3000 kr), det finns då inga sladdar från Mimion som du fäster på tavlan.

Material att arbeta med finns på http://www.mimioconnect.com/

Dysleximässan 2009, Dag 2

2009-10-19T12:22:00.017+02:00

Började dagen med att lyssna på Staffan Syk från Polarprint om daisy och daisyspelare.
Staffan visade nya spelare som snart kommer att lanseras.

Deras nästa produkt, Plextalk PTX och Victor, blir "internetspelare" som kommer att kunna hämta daisyfiler trådlöst.
En annan nyhet är Tomboy som kommer att innehålla en talande kalenderfunktion för tex. påminnelser.
Milestone 212 är en mycket liten spelare, med dess få tangenter gör den betydligt svårare att använda, menar Staffan.

Idagsläget får högskolestudenter själva ladda hem böcker, men ej grundskolestudenter som måste gå via sitt skolbibliotek. Många bibliotek är numer talboksbibliotek som själva får ladda hem daisyböcker från tpb. De kan sedan bränna ner filerna på en skiva eller lägga dem direkt på ett minneskort som de lånar ut till grundskole- samt gymnasieelever med läshandikapp.
Daisyböcker har sökbara nivåer, minsta nivån är alltid fras, sedan kan det skilja sig lite hur de andra nivåerna ligger tex. rubrik och kapitel. Det är bra att alltid först kolla upp en boks nivåindelningar så man vet hur man kan "hoppa" i boken.

Därefter var det dags för Ia Lindberg och Ulrika Jonson från Södertälje Skoldatatek. Jag kan rekommendera deras presentation som finns på deras hemsida. Samt att läsa deras intressanta bloggar. Roligt var det att de även visade denna blogg, sidan om hur man kan använda mobilen som ett pedagogiskt verktyg!

Skoldatateken är idag många och hjälper pedagoger och elever att nå kunskapsmål genom nya tekniska verktyg. Läs mer på skoldatatek.se .

Jag avslutade denna givande dag och helg med att lyssna på Simon Sjöholms erfarenheter sin skolgång som dyslektiker och med specifik språkstörning.
Simon beskriver en kamp för att få förståelse och hjälp i skolan. Tur är hans mamma speciallärare och hjälpte honom att kämpa för sina rättigheter. Han har haft förstående lärare och mindre förstående...Simon skriver inte, han använder sig av muntliga framföranden samt ibland tal till text, där han pratar och datorn skriver. Läser gör han väldigt lite, han tycker inte alls om daisy utan vill att lärarna hjälper honom att välja ut det viktigaste i texter. Daisy blev för mycket innehåll på en gång. Hans mamma läser ofta upp texter hemma. Nu till det mest underbara, Simon har många VG och MVG, detta för att han fått möjlighet att visa sina kunskaper i alternativ form, muntligt. Den stora frågan är nämligen VAD ÄR KUNSKAP? och...ska all väg till kunskap gå via den skriva texten och det skrivna ordet?
Simon påpekar även hur viktigt det är med studieteknik och att alltid bygga på ELEVENS STARKA SIDOR!

Dysleximässan 2009

2009-10-16T21:21:00.001+02:00

Skolverket om anpassade nationella prov

Dysleximässan 16-18 okt 2009

2009-10-16T18:50:00.009+02:00

En innehållsrik fredag i Sollentuna, Scandic Hotell, första dagen av årets dysleximässa.
Trött, kom jag in till mässans inledning (reste kl 06.00 från ett regnigt Umeå), piggnade fort till när docent Lars Melin förklarar hur osammanhängande en läsning egentligen är. Visade på hur många börjar läsa, ej i början av en text utan längre ner och sedan hoppar framåt för att stanna länge på felstavade ord. Han visade på hur komplext läsandet är och hur enormt mycket vi läser mellan raderna för att skaffa oss en helhet av en text. Det är detta som gör läsning så svårt menar Lars. Han påpekade även att det finns så många fler med läs- och skrivsvårigheter än "bara" dyslektiker tex poor readers och män som inte tycker om att läsa...., anledningen att dyslektiker uppmärksammas mer är att de är den grupp som är bäst organiserade....

Inger Tinglev från Skolverket, ansvarig för ncs (Nationellt Centrum för Språk, läs och skriv) berättade om deras uppdrag att bla "kartlägga, sammanställa och sprida information om aktuell forskning om och praktiska erfarenheter av arbete med språk-, läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi ". Läs mer på ncs hemsida.

Inger Rålenius, Skrivknuten, FMLS, berättade om hur hon som dyslektiker (inte lat och dum) upplevde skolan, om att få diagnos vid 27 års ålder och att läsa som en 10-åring. Hon beskriver hur all kraft går till avkodning och gör att läsningen blir så engerikrävande, där sedan ingen energi finns kvar till att minnas och förstå innehållet. När det gäller stavning så är hennes teknik att lära in stavning som det stavas ej som det låter tex generad som ge-nerad ej sche-nerad.
I engelska blir knowledge lätt nollech om man ej får använda Spell Right. Samt menar hon att det inte går att "höra" om det ska vara dubbelteckning eller ej, som en del lärare tror. Att forska själv genom läsning går inte för henne. Hon tycker dock mycket om att lyssna på faktadaisy samt få undervisning och redovisning genom muntligt framförande.
Hennes lyft kom först på Universitetet där hjälp fanns att få med både inläst material och anteckningshjälp, varför finns ej detta på grundskolan, varför uppfattas ofta sådan hjälp som FUSK?

Efter en god sushilunch var det dags för Inge-Gerd Hemmingsson. Hon påpekar att specialister behövs, föräldrar kan ej överta ansvaret för läs och skrivutveckling av sina barn. Finns specialister att tillgå?
Dessa barn behöver specialiserad träning som utgår från individens svårigheter och styrkor. Hon talade även om åtgärdsprogram och hur man skriver i dessa. Man kan tex. inte skriva att barnet ska träna att läsa fortare för att det läser långsamt, viktigast är istället att utreda VARFÖR barnet läser långsamt. Vari finns problemet?

Nu dags för mitt skötebarn - Prov och bedömning för elever i läs och skrivsvårigheter, denna gång specifikt om att anpassa Nationella Proven. Roger Persson från Skolverket går igenom vad man får och inte får.
Här är finns ett stort dilemma, det är nämligen helt upp till pedagogen att avgöra om eleven har någon funktionsnedsättning och därav välja lämplig anpassning som ändå prövar vad som är menat att pröva. Detta är supersvårt, om jag får säga det själv. Pedagogen som oftast inte är utbildad i funktionshinder ska se elevens problematik och avgöra när svårigheterna blir så stora att man kan kalla det en funktionsnedsättning.
Och vad är läs- och skrivsvårigheter? Ingen diagnos behövs, och Skolverket har själva ingen lista över "godkända" funktionshinder. Det kan vara så mycket mer än dyslexi som skapar läs- och skrivsvårigheter, jag tänker på tal och språknedsättningar, koncentrationsproblematik, utvecklingsstörning, syn och hörselnedsättningar och förmodligen mycket mer. Jag anser ansvaret är för stort och svårt, hur duktig man än är som lärare, här behövs hjälp av specialister så att elever får den hjälp de har rätt till.
Roger försöker även förklara varför elever ej får lyssna istället för att ögonläsa text när läsning är jobbigt, då det ändå är innehållet som är det viktiga. Han säger att han är rädd för att skolor slutar att undervisa i läsning om de säger att detta är ok vid ett nationellt prov.
Upplyftande är att lärarenkäter visar på att 2/3 anpassar provet någon gång för sina elever, det innebär att pedagoger känner till att det behövs. Vanligaste anpassningarna enligt enkäterna är längre tid samt uppläsning av instruktioner. Själv undrar jag om hur det är med datorstöd, tror att mycket finns att utveckla där när det gäller prov och bedömningssituationer. Något vi på Mediacenter i Umeå förhoppningsvis får bidrag till att arbeta mer med ;)

Dagen avslutade jag med att lyssna på Kompetensutvecklarna kerstin-kerstin.se
Om hur mycket en med läs och skrivsvårigheter behöver träna, träna mer än andra på att läsa, få specialisthjälp att utvecklas, hjälp med kompensatoriska hjälpmedel som eleven också behöver träna på för att lära sig hantera. Om att HELA SKOLAN behövs enade för att hjälpa dessa elever till en framgångsrik skolgång.
De avslutade med den fina frågan; " Vad i min verksamhet behöver förändras för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska kunna nå goda resultat".

Nu vila inför dag 2

ADHD - påminnelser

2009-10-12T10:32:00.003+02:00

Påminnelser genom mobil enhet

Funktionshinder som tex. ADHD kan skapa svårigheter att strukturera sin vardag. Med hjälp av en mobil eller en handdator så kan man få hjälp att minnas var och när man ska vara genom olika system för påminnelser.

Själv använder jag mig av Google Calender som jag synkat ihop med min mobil genom programmet Goosync. Detta gör att jag får ljudpåminnelser en stund före varje ny händelse som jag lagt in, samt kan se i min mobil var jag ska vara och vad jag ska göra. Detta rekommenderar jag varmt för alla som jag själv har mycket att komma ihåg, men är speciellt bra för personer med ADHD-problematik.

Pia Nyström berättar hur viktigt hennes handdator är för henne, läs hela artiken här.

Bild från flickr.com, by Irish Typepad

Skolan i mobilen

2009-09-29T08:21:00.003+02:00

En bra hemsida förbättrar möjligheterna för elever och föräldrar att komma ihåg viktiga händelser.

Ett sätt att göra en klasshemsida på är att använda tjänsten skolanimobilen. se

http://www.skolanimobilen.se/index.html

2009-09-18T15:30:00.007+02:00

Nu är uppsatsen om prov och bedömning igång..äntligen;)

Vad jag redan nu har upptäckt är att det saknas vetenskaplig studier om vilka anpassningar som görs, hur det påverkar eleverna och vilken kännedom pedagoger har i området. Detta säger vår handledare är bra...det betyder att det finns ett stort behov att arbeta mer med detta!

En del begrepp är dock återkommande som elevmedverkan, individualisering, inkludering, rättvisa, summativ och formativ bedömning, alternativa redovisningssätt, kompetensutvecklade pedagoger och policy.

Dessa begrepp kommer jag framöver att fördjupa mig mer i och hur detta påverkar elever i läs och skrivsvårigheter.

Jag läser Vygotskij (igen) och begrundar hans socio-kulturella perspektiv. Hans tankar om att hjälpmedel är mänsklighetens förlängda arm, hjälpmedel som han kallar verktyg eller artefakter. Hjälpmedelet kan vara en dator som blir elevens förlängda arm och ej bör betraktas som fusk utan som ett klokt mänskligt drag för att klara sig i livet. Frågan är då hur detta verktyg ska användas i prov och bedömningssituationer? Och hur ska det bedömas och VAD är det som ska bedömas?

Personligen tycker jag att hjälpmedel är underbara, de öppnar nya möjigheter och hjälper oss att komma "smidigare" till vårt mål. Kanske man även borde bedöma hur pass väl eleven lärt sig att tillämpa olika hjälpmedel och anse detta som en positiv egenskap?

Bild från flickr.com, by Amarand Agasi

Prov och bedömningssituationer

2009-08-26T15:35:00.004+02:00

Vad får våra elever med läs- och skrivproblematik för hjälp under prov och bedömningstillfällen?

...kanske förlängd skrivtid och muntligt prov (om de har tur)..eller ingen hjälp alls?

Och, hur är det med alternativa verktyg, tillåts de under prov och bedömningstillfällen? Nej, oftast inte, eller har jag fel?

Enligt undantagsbestämmelsen från skolverket sägs att ..."Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms. http://www.skolverket.se/sb/d/1475#listAnchor6976

Hur gör du som pedagog när du har elever med läs och skrivsvårigheter? Vilken hjälp ger du dem, eller låter dem tillgå under prov och bedömningstillfällen?
Erbjuder du talsyntes, inläst material, rättstavningsprogram, inspelningsmöjligheter osv.? Om inte, varför? Och om, hur?...Skriv ett inlägg och berätta!

Detta är inte helt enkelt och upp till pedagogen att anpassa sina prov och bedömningssituationer till olika individers behov. Påbörjar nu i september -09 en D-uppsats i ämnet, återkommer med jämna mellanrum och lämnar insikt i ämnet;)

Träfftider för Umeås nätverk hösten -09

2009-08-14T13:21:00.002+02:00

Träfftider ht-09 för ”Nätverket för Specialpedagogik och IT”!

Vid vår träff i Lycksele önskade ni kontinuerliga träffar för kompetensutveckling, diskussioner och tid att utbyta erfarenheter.

Hösten börjar närma sig och nu kommer tiderna för terminens nätverksträffar :)

Två träffdatum, det första i oktober utifrån behov och intresse, det andra i november hoppas jag alla kommer på!

Minnesträning och mingel den 6/10 kl 14.00-18.00

Vi börjar med mingel i Mediacenters kurslokal kl 14.00, vi bjuder på dryck och tilltugg samtidigt som vi talar om höstuppstarten och annat intressant, ev nyheter mm. Därefter går de som vill med mig och Lena till Folkets hus för föreläsning om minnesträning av Elevdata.

Anmälan för mingel mellan kl 14-16 görs via mail till mig senast den 1/10 – gratis.

Anmälan till Minnesträningsförlälsning 16-18 görs till Elevdata senast den 21/9 – 300 kr.

Erfarenhetsutbyte av programvaror den 18/11 kl 13.00-16.00

Ni som fått pengar via statbidrag till inköp av interaktiva programvaror visar och berättar hur ni använt era program, följt av diskussion och erfarenhetsutbyte. Jag kan hjälpa till att visa programmen vid behov.
Anmälan till mig senast den 1/10 via mail.
Skriv vilket/vilka program du använt under läsåret och vill dela med dig dina erfarenheter av i mailet!

Mobilen som stöd

2009-08-11T08:20:00.009+02:00

"SKA ELEVERNA FÅ HA SIN MOBIL PÅ SKOLAN, ELLER SKA VI LÅSA IN DEN?"

...en vanlig fråga ute på skolorna, men hur ofta diskuterar man istället hur vi skulle kunna använda mobilen som ett pedagogiskt verktyg???

Hur nyttjar vi pedagoger denna tekniska pryl som i princip alla våra elever har? Ser man möjligheterna med att låta eleverna använda sin mobil som pedagogiskt verktyg - oftast inte!

Vad skulle vi pedagoger då kunna låta eleverna använda den till?

1. Dokumentera genom att ta bilder

2. Producera egna filmer

3. Spela in föreläsningar och instruktioner som eleven vill ha kvar

4. Fota av anteckningar

5. Spela in ljudanteckningar

6. Lyssna på skönlitterära böcker

7. Lyssna på fakta

8. Använda miniräknaren

9. Utnyttja kalender tillsammans med påminnelser

10. Kommunikation

11. Uppdatera bloggar

12. RSS som påminnelse

13. Fota text och lyssna med inbyggd talsyntes

14. Ordprediktion med T9

15. Podcast

Och listan kan göras längre...alltså möjligheterna är stora, det är upp till pedagogerna att SE möjligheterna och ta in ny teknik i klassrummet!

Om man ser till elever i särskilda svårigheter som tex läs och skrivsvårigheter så kan de nyttja många av ovanstående punkter i sitt lärande. Som tex att tala in anteckningar istället för att skriva dem och att lyssna på böcker, spela in instuktioner och använda miniräknaren mm.

En elev i koncentrationsproblematik kan vara hjälpt av att få påminnelser via sin mobil, kanske från en google kalender eller genom RSS från skolans hemsida och mycket mer beroende på behov.

Talsyntes till mobilen finns nu på marknaden, en som heter CapturaTalk såg jag på Bettmässan 2009 i januari. Fota av texten, använd OCR-funktionen och läs upp med talsyntesen, enkelt och bekvämt. Läs mer här; http://www.capturatalk.com/

Nu kan du även få RSS-flöden upplästa för kostnaden av ett lokalsamtal genom den nya tjänsten "Nyhetstelefonen" från Woxway, läs mer; http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article572835.ece

NE i mobilen. Nu kan du söka uppslagsord direkt i din mobil genom Nationalencyklopedin. Skriv in mobil.ne.se i din mobil och sök bland 64000 uppslagsord.

Tänkvärt...mobilen används inte lägre till att ringa med, våra ungdomar kommunicerar oftast via sms...och chatt istället för mail..

BETT 2009

2009-06-08T16:10:00.004+02:00

Så mycket fanns att se!

Här fanns en mycket stor hörna bestående av teknik för "special needs". Bettmässan är världens största mässa för it och lärande. Resan från Umeå anordnas av Mediacenter, min arbetsplats.

Teknik skapar nya möjligheter!

2009-06-08T14:52:00.000+02:00

UNDERBARA TEKNIK...vilka möjligheter du skapar...har jag svårigheter att läsa så kan jag få mina texter upplästa med talsyntes, få ord förklarade i digitala ordlistor, lyssna på daisyinspelningar, kanske på en Classmate som på bilden?

Är det svårt att skriva kan jag få hjälp genom ordprediktionsprogram, rättstavningsprogram, slå upp ord i digitala ordlistor, få bild och ljudstöd i mitt skrivande...

Minnet kan jag träna upp med minnesträningsprogram, struktur skapar jag med digitala mindmaps...

Det finns få begränsningar i hur teknik kan vara ett stöd i lärandet för människor i olika svårigheter men OÄNDLIGA MÖJLIGHETER!!