Dysleximässan 16-18 okt 2009

En innehållsrik fredag i Sollentuna, Scandic Hotell, första dagen av årets dysleximässa.
Trött, kom jag in till mässans inledning (reste kl 06.00 från ett regnigt Umeå), piggnade fort till när docent Lars Melin förklarar hur osammanhängande en läsning egentligen är. Visade på hur många börjar läsa, ej i början av en text utan längre ner och sedan hoppar framåt för att stanna länge på felstavade ord. Han visade på hur komplext läsandet är och hur enormt mycket vi läser mellan raderna för att skaffa oss en helhet av en text. Det är detta som gör läsning så svårt menar Lars. Han påpekade även att det finns så många fler med läs- och skrivsvårigheter än "bara" dyslektiker tex poor readers och män som inte tycker om att läsa...., anledningen att dyslektiker uppmärksammas mer är att de är den grupp som är bäst organiserade....

Inger Tinglev från Skolverket, ansvarig för ncs (Nationellt Centrum för Språk, läs och skriv) berättade om deras uppdrag att bla "kartlägga, sammanställa och sprida information om aktuell forskning om och praktiska erfarenheter av arbete med språk-, läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi ". Läs mer på ncs hemsida.

Inger Rålenius, Skrivknuten, FMLS, berättade om hur hon som dyslektiker (inte lat och dum) upplevde skolan, om att få diagnos vid 27 års ålder och att läsa som en 10-åring. Hon beskriver hur all kraft går till avkodning och gör att läsningen blir så engerikrävande, där sedan ingen energi finns kvar till att minnas och förstå innehållet. När det gäller stavning så är hennes teknik att lära in stavning som det stavas ej som det låter tex generad som ge-nerad ej sche-nerad.
I engelska blir knowledge lätt nollech om man ej får använda Spell Right. Samt menar hon att det inte går att "höra" om det ska vara dubbelteckning eller ej, som en del lärare tror. Att forska själv genom läsning går inte för henne. Hon tycker dock mycket om att lyssna på faktadaisy samt få undervisning och redovisning genom muntligt framförande.
Hennes lyft kom först på Universitetet där hjälp fanns att få med både inläst material och anteckningshjälp, varför finns ej detta på grundskolan, varför uppfattas ofta sådan hjälp som FUSK?

Efter en god sushilunch var det dags för Inge-Gerd Hemmingsson. Hon påpekar att specialister behövs, föräldrar kan ej överta ansvaret för läs och skrivutveckling av sina barn. Finns specialister att tillgå?
Dessa barn behöver specialiserad träning som utgår från individens svårigheter och styrkor. Hon talade även om åtgärdsprogram och hur man skriver i dessa. Man kan tex. inte skriva att barnet ska träna att läsa fortare för att det läser långsamt, viktigast är istället att utreda VARFÖR barnet läser långsamt. Vari finns problemet?

Nu dags för mitt skötebarn - Prov och bedömning för elever i läs och skrivsvårigheter, denna gång specifikt om att anpassa Nationella Proven. Roger Persson från Skolverket går igenom vad man får och inte får.
Här är finns ett stort dilemma, det är nämligen helt upp till pedagogen att avgöra om eleven har någon funktionsnedsättning och därav välja lämplig anpassning som ändå prövar vad som är menat att pröva. Detta är supersvårt, om jag får säga det själv. Pedagogen som oftast inte är utbildad i funktionshinder ska se elevens problematik och avgöra när svårigheterna blir så stora att man kan kalla det en funktionsnedsättning.
Och vad är läs- och skrivsvårigheter? Ingen diagnos behövs, och Skolverket har själva ingen lista över "godkända" funktionshinder. Det kan vara så mycket mer än dyslexi som skapar läs- och skrivsvårigheter, jag tänker på tal och språknedsättningar, koncentrationsproblematik, utvecklingsstörning, syn och hörselnedsättningar och förmodligen mycket mer. Jag anser ansvaret är för stort och svårt, hur duktig man än är som lärare, här behövs hjälp av specialister så att elever får den hjälp de har rätt till.
Roger försöker även förklara varför elever ej får lyssna istället för att ögonläsa text när läsning är jobbigt, då det ändå är innehållet som är det viktiga. Han säger att han är rädd för att skolor slutar att undervisa i läsning om de säger att detta är ok vid ett nationellt prov.
Upplyftande är att lärarenkäter visar på att 2/3 anpassar provet någon gång för sina elever, det innebär att pedagoger känner till att det behövs. Vanligaste anpassningarna enligt enkäterna är längre tid samt uppläsning av instruktioner. Själv undrar jag om hur det är med datorstöd, tror att mycket finns att utveckla där när det gäller prov och bedömningssituationer. Något vi på Mediacenter i Umeå förhoppningsvis får bidrag till att arbeta mer med ;)

Dagen avslutade jag med att lyssna på Kompetensutvecklarna kerstin-kerstin.se
Om hur mycket en med läs och skrivsvårigheter behöver träna, träna mer än andra på att läsa, få specialisthjälp att utvecklas, hjälp med kompensatoriska hjälpmedel som eleven också behöver träna på för att lära sig hantera. Om att HELA SKOLAN behövs enade för att hjälpa dessa elever till en framgångsrik skolgång.
De avslutade med den fina frågan; " Vad i min verksamhet behöver förändras för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska kunna nå goda resultat".

Nu vila inför dag 2

ADHD - påminnelser

Påminnelser genom mobil enhet

Funktionshinder som tex. ADHD kan skapa svårigheter att strukturera sin vardag. Med hjälp av en mobil eller en handdator så kan man få hjälp att minnas var och när man ska vara genom olika system för påminnelser.





Själv använder jag mig av Google Calender som jag synkat ihop med min mobil genom programmet Goosync. Detta gör att jag får ljudpåminnelser en stund före varje ny händelse som jag lagt in, samt kan se i min mobil var jag ska vara och vad jag ska göra. Detta rekommenderar jag varmt för alla som jag själv har mycket att komma ihåg, men är speciellt bra för personer med ADHD-problematik.

Pia Nyström berättar hur viktigt hennes handdator är för henne, läs hela artiken här.

Bild från flickr.com, by Irish Typepad

Skolan i mobilen

En bra hemsida förbättrar möjligheterna för elever och föräldrar att komma ihåg viktiga händelser.

Ett sätt att göra en klasshemsida på är att använda tjänsten skolanimobilen. se

http://www.skolanimobilen.se/index.html

Nu är uppsatsen om prov och bedömning igång..äntligen;)

Vad jag redan nu har upptäckt är att det saknas vetenskaplig studier om vilka anpassningar som görs, hur det påverkar eleverna och vilken kännedom pedagoger har i området. Detta säger vår handledare är bra...det betyder att det finns ett stort behov att arbeta mer med detta!


En del begrepp är dock återkommande som elevmedverkan, individualisering, inkludering, rättvisa, summativ och formativ bedömning, alternativa redovisningssätt, kompetensutvecklade pedagoger och policy.

Dessa begrepp kommer jag framöver att fördjupa mig mer i och hur detta påverkar elever i läs och skrivsvårigheter.


Jag läser Vygotskij (igen) och begrundar hans socio-kulturella perspektiv. Hans tankar om att hjälpmedel är mänsklighetens förlängda arm, hjälpmedel som han kallar verktyg eller artefakter. Hjälpmedelet kan vara en dator som blir elevens förlängda arm och ej bör betraktas som fusk utan som ett klokt mänskligt drag för att klara sig i livet. Frågan är då hur detta verktyg ska användas i prov och bedömningssituationer? Och hur ska det bedömas och VAD är det som ska bedömas?

Personligen tycker jag att hjälpmedel är underbara, de öppnar nya möjigheter och hjälper oss att komma "smidigare" till vårt mål. Kanske man även borde bedöma hur pass väl eleven lärt sig att tillämpa olika hjälpmedel och anse detta som en positiv egenskap?

Bild från flickr.com, by Amarand Agasi

Prov och bedömningssituationer

Vad får våra elever med läs- och skrivproblematik för hjälp under prov och bedömningstillfällen?

...kanske förlängd skrivtid och muntligt prov (om de har tur)..eller ingen hjälp alls?

Och, hur är det med alternativa verktyg, tillåts de under prov och bedömningstillfällen? Nej, oftast inte, eller har jag fel?

Enligt undantagsbestämmelsen från skolverket sägs att ..."Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms. http://www.skolverket.se/sb/d/1475#listAnchor6976

Hur gör du som pedagog när du har elever med läs och skrivsvårigheter? Vilken hjälp ger du dem, eller låter dem tillgå under prov och bedömningstillfällen?
Erbjuder du talsyntes, inläst material, rättstavningsprogram, inspelningsmöjligheter osv.? Om inte, varför? Och om, hur?...Skriv ett inlägg och berätta!

Detta är inte helt enkelt och upp till pedagogen att anpassa sina prov och bedömningssituationer till olika individers behov. Påbörjar nu i september -09 en D-uppsats i ämnet, återkommer med jämna mellanrum och lämnar insikt i ämnet;)

Träfftider för Umeås nätverk hösten -09

Träfftider ht-09 för ”Nätverket för Specialpedagogik och IT”!

Vid vår träff i Lycksele önskade ni kontinuerliga träffar för kompetensutveckling, diskussioner och tid att utbyta erfarenheter.

Hösten börjar närma sig och nu kommer tiderna för terminens nätverksträffar :)

Två träffdatum, det första i oktober utifrån behov och intresse, det andra i november hoppas jag alla kommer på!


Minnesträning och mingel den 6/10 kl 14.00-18.00

Vi börjar med mingel i Mediacenters kurslokal kl 14.00, vi bjuder på dryck och tilltugg samtidigt som vi talar om höstuppstarten och annat intressant, ev nyheter mm. Därefter går de som vill med mig och Lena till Folkets hus för föreläsning om minnesträning av Elevdata.

Anmälan för mingel mellan kl 14-16 görs via mail till mig senast den 1/10 – gratis.

Anmälan till Minnesträningsförlälsning 16-18 görs till Elevdata senast den 21/9 – 300 kr.

Erfarenhetsutbyte av programvaror den 18/11 kl 13.00-16.00

Ni som fått pengar via statbidrag till inköp av interaktiva programvaror visar och berättar hur ni använt era program, följt av diskussion och erfarenhetsutbyte. Jag kan hjälpa till att visa programmen vid behov.
Anmälan till mig senast den 1/10 via mail.
Skriv vilket/vilka program du använt under läsåret och vill dela med dig dina erfarenheter av i mailet!

Mobilen som stöd

"SKA ELEVERNA FÅ HA SIN MOBIL PÅ SKOLAN, ELLER SKA VI LÅSA IN DEN?"






...en vanlig fråga ute på skolorna, men hur ofta diskuterar man istället hur vi skulle kunna använda mobilen som ett pedagogiskt verktyg???

Hur nyttjar vi pedagoger denna tekniska pryl som i princip alla våra elever har? Ser man möjligheterna med att låta eleverna använda sin mobil som pedagogiskt verktyg - oftast inte!



Vad skulle vi pedagoger då kunna låta eleverna använda den till?



1. Dokumentera genom att ta bilder

2. Producera egna filmer

3. Spela in föreläsningar och instruktioner som eleven vill ha kvar

4. Fota av anteckningar

5. Spela in ljudanteckningar

6. Lyssna på skönlitterära böcker

7. Lyssna på fakta

8. Använda miniräknaren

9. Utnyttja kalender tillsammans med påminnelser

10. Kommunikation

11. Uppdatera bloggar

12. RSS som påminnelse

13. Fota text och lyssna med inbyggd talsyntes

14. Ordprediktion med T9

15. Podcast


Och listan kan göras längre...alltså möjligheterna är stora, det är upp till pedagogerna att SE möjligheterna och ta in ny teknik i klassrummet!

Om man ser till elever i särskilda svårigheter som tex läs och skrivsvårigheter så kan de nyttja många av ovanstående punkter i sitt lärande. Som tex att tala in anteckningar istället för att skriva dem och att lyssna på böcker, spela in instuktioner och använda miniräknaren mm.

En elev i koncentrationsproblematik kan vara hjälpt av att få påminnelser via sin mobil, kanske från en google kalender eller genom RSS från skolans hemsida och mycket mer beroende på behov.

Talsyntes till mobilen finns nu på marknaden, en som heter CapturaTalk såg jag på Bettmässan 2009 i januari. Fota av texten, använd OCR-funktionen och läs upp med talsyntesen, enkelt och bekvämt. Läs mer här; http://www.capturatalk.com/


Nu kan du även få RSS-flöden upplästa för kostnaden av ett lokalsamtal genom den nya tjänsten "Nyhetstelefonen" från Woxway, läs mer; http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article572835.ece

NE i mobilen. Nu kan du söka uppslagsord direkt i din mobil genom Nationalencyklopedin. Skriv in mobil.ne.se i din mobil och sök bland 64000 uppslagsord.

Tänkvärt...mobilen används inte lägre till att ringa med, våra ungdomar kommunicerar oftast via sms...och chatt istället för mail..