Daisy

Så härligt att vi har Daisy, inlästa talböcker och vissa med både ljud, text och bild. Dessa får alla låna och läsa som har lässvårigheter. Det finns ca 90 000 ljuddaisyböcker och ca 1000 ljud, text och bilddaisy att välja mellan från tpb.se.
Vad är räknas då som lässsvårigheter? Det kan tex vara motoriska svårigheter, Dyslexi, synnedsättningar, uppmärksamhetsproblematik enligt TPB. Nu kan alla med lässvårigheter själva ansöka om tillstånd att ladda hem daisyböcker direkt till sin dator, smartphone eller surfplatta.
Vill du lyssna på daisyljudböcker i din mobil så kan du använda dig av appen DaisyReader som finns för både Android samt Iphone/Ipad. Har du en Iphone/Ipad kan du även köpa appen InDaisy där du kan läsa dasiy med ljud och text/bild.
I Umeå har alla elevdatorer och pedagogdatorer utrustats med läsprogrammet Amis. Jag har gjort en instruktionsfilm för att visa hur man använder Amis.

Att arbeta med inlästa böcker kräver en speciell studieteknik. Jag rekommenderar att alltid börja med skönlitteratur för man går över till facklitteratur. Det kan vara svårt att lyssna till fakta, här behöver man träna på att sätta bokmärken, ta anteckningar och lyssna om när man inte förstår. Anita Hildén har gjort en folder om hur man arbetar med läsutveckling genom talböcker som är bra.

Skolbloggar i Umeå

Att blogga ligger mig varmt om hjärtat då det är ett bra sätt berätta samt att reflektera med andra och på så sätt utveckla sina tankar. Verktyget är enkelt att lära och använda sig av. Själv använder jag Blogger.
I Umeå börjar fler och fler pedagoger skapa bloggar med sina elever. Dessa pedagoger och elever vill gärna ha kommentarer på sina inlägg och jag har samlat några av de bloggar som jag känner till på denna sida. Någon bloggar om tips på böcker de läst, någon på engelska för att jobba med språk och kultur, någon om vad de gör.
Man kan använda en blogg till många ändamål. Det finns dock några saker man bör tänka på före man kör igång, tex bör man ha en idé om vad den ska handla om, vilka man vill nå osv. detta beskriver Webbstjärnan bra, där kan man även anmäla sin blogg till deras tävling!

Ersmarksskolan är även med som en av tio favoriter på Webbstjärnan.
Ersmarksskolan, klass 4

Sofiehemsskolan, klass 2

Sörmjöleskolans bokblogg

Sörmjöleskolans informationsblogg

När det gäller bloggar och specialpedagogik så finns många fördelar. Man skriver korta texter, använder många bilder, gärna filminslag som stödjer budskapet. Det är även ett mycket motiverande arbetssätt som gör att elever lägger ner mer energi i sitt skolarbete. Man visar upp vad man gör och kan snabbt få feedback. Det går utmärkt att skriva i bloggen tillsammans med Claro Read så att man hör vad man skriver. Och den finns kvar, man kan inte glömma den hemma...men man kan alltid läsa den hemma.

Instruktionsfilmer om alternativa verktyg

Själv tycker jag mycket om instruktionsfilmer, de passar mitt sätt att lära på. Instruktionsfilmer är även bra om man har svårigheter med att läsa instruktionstexter som många gånger är både långa och krångliga. Jag har länge tänkt att jag ska göra instruktionsfilmer som visar hur några bra alternativa verktyg fungerar och äntligen har jag kommit igång. Detta tack vare bloggaren Patricia Diaz som finns med, precis som jag själv på siten Skolföden.se. Patricia berättar om verktyget Screencast-o-matic, ett enkel webbaserat program som spelar in valt område på din skärm. Filmen kan sedan laddas upp direkt till Youtube, klockrent och enkelt!
Jag börjar med två filmer, en om vilka alternativa verktyg vi tillhandahåller våra elever och pedagoger i Umeå och en om hur man läser och skriver med ljudstöd i programmet Claro Read.
Intruktionsfilm om alternativa verktyg i Umeå

Instruktionsfilm om hur man läser och skriver med ljudstöd i Claro Read

 

Appar som stödjer barn med Autism

Förra året på Bettmässan i London visades appen Proloque2go, ett riktigt bra kommunikationsstöd som då skulle lanseras. Nu har appen funnits på appmarket en tid och börjats användas av människor i behov av kommunikationsstöd. Vad vi kan se är att denna app är en gåva utan dess lika för många människor tex för autistiska barn. Jag har nyligt sett ett inslag på 60 minutes som fick tårarna att rinna. Så underbart att se hur teknik kan hjälpa oss med så mycket. Jag funderar fortfarande på om appen kan användas på svenska, jag har kontaktat Acapela som förmedlar sina röster till denna app och väntar på svar. På deras frågesida fick jag även besvara frågan "Är du en robot?" Ja/Nej, nja det tror jag väl inte ;)


Här är ett annat klipp från Youtube, en mamma som visar några bra appar för barn med Autism och Asbergers syndrom.


Jag vill även tipsa om AutismEpicenter.com, här är ett klipp där vi ser Braden, 8 år använda en Ipad för att göra läxor.

Smart hjärta Claro är inte sant

Nej, Smartboards programvara hjärta Claro Reads skanningsfunktion är ingen lyckad kombination! Det är nämligen så att dessa två programvaror krockar med varandra och sätter skanningsfunktionen ur spel. Det går alltså inte att skanna. Under ett halvårs tid har jag varit i kontakt med trevlige Lasse på Svensk Talteknologi samt deras engelske tekniker. De har tittat in i min dator, funderat och nu äntligen kommit fram till ett svar. Synd dock att vi i nuläget i Umeå måste välja mellan att kunna skanna från Claro Read eller att använda Smartboard :- Hoppas på att dessa två företag fort finner en lösning så att vi kan fortsätta att tillgängliggöra text genom inskanningar och uppläsning med talsyntes. Vi har nämligen Claro Read installerat på samtliga pedagogers och elevers datorer i Umeå.

Ipads och Skoldatatek i Västerbotten

Idag var jag inbjuden av Mediacenter i Umeå att hjälpa dem med ett uppdrag. Och vad gör man inte för sina gamla kollegor ;)Jag sitter just nu på tåget hem från Lycksele och skriver. Det skumpar då tåget är gammalt och skakigt så jag får ställa upp min Ipad ordentligt och även ta fram mitt externa tangentbord..i Vindeln stannar tåget, det har gått sönder så vi får åka vidare med buss och jag fortsätter mitt skrivande där. Tågutvecklingen känns trög men utvecklingen av devices i skolans värld tex Ipads går framåt även i Sveriges nordligare delar. Idag var jag som sagt inbjuden att berätta om Ipads/appar i lärandet för Västerbottens Skoldatatek. Många kommuner hade skickat representanter för att delta. En del hade rätt nyligt köpt in några Ipads och Malå hade just köpt in en HTC Androidplatta. Även i min hemkommun, Umeå har några grundskolor köpt in Ipads. Idag fokuserade vi på läsa/skriva/lyssna och planera med sin Ipad. Det fungerar ypperligt att läsa e-böcker med Bluefirereader om man har ett bibliotekskort och en pinkod. Att lyssna på ljudböcker går inte strömmande ännu utan här måste man först konvertera mp3-filer och sedan föra över dem till sin Ipad. Daisyböcker fungerar bra på Ipad, jag använder InDaisy för daisy ljud, text och bild samt Daisyreader för att lyssna på ljuddaisyböcker. Jag vill rekommendera Joacim Thornströms film där han tydligt visar hur man för över daisyfiler från dator till padda vilket man måste göra i InDaisy. InDaisy fungerar bra då programmet har alla funktioner som man som talboksläsare önskar sig, talhastighet, sökfunktioner, markering och bokmärke. Daisyreader använder man enkelt genom att hämta daisyböcker direkt över webben. Detta får man göra om man är talboksberättigad, då kan man be om användarnamn och lösenord för att logga in på Daisyreader och sedan låna böcker från TPB. När läsning är jobbigt och man vill lyssna på text som inte finns som talböcker så kan man få text uppläst med talsyntesapparna VoiceReader och VoiceReaderWebb, dessa två tycker är de bästa på marknaden just nu. I VoiceReader kopierar man in text som läses upp och VoiceReadeWebb är som en webbläsare där man direkt i appen kan få sin webbsida uppläst. Dessa två appar visar Logopeden i skolan, Johanna mycket pedagogiskt.Det finns många små roliga träningsappar för att lära sig läsa och skriva. Några jag tycker om är Bokstavsspelet, ABC tracer, Writing Pad, Happi läser, ABC Mysteriez, Magnetic ABC och Lär dig ABC. Det finns alltså många träningsappar, saknar dock bokstavsljud i de flesta appar, de flesta har bokstavsnamn vilket är synd. Roligt är dock att låta barnen skapa i sitt lärande och då är en bra app Puppet Pals HD. Här kan barnen göra tex Sagor, sociala berättelser och andra historier. Man kan välja mellan att använda figurer som följer med appen eller att ta egna bilder på figurer och bakgrunder. Tex skulle man kunna låta eleverna fota insekter i skogen och göra en berättelse om dessa. Idag fick deltagarna vara med om en liten lektion där vi använde Ipads. Vi började att titta på filmen Kom ketchup, berätta en saga (tyvärr hade vi problem med nätverket), sedan så skulle man göra en tankekarta med appen Simplemind om vad sagan skulle handla om och sist det roligaste, skapa en liten film i Puppet Pals. Här kom många skratt, visst är det roligt att skapa :)

Att vända ett tåg

Jaha, så kommer vi in på ett känsligt och viktigt område om alla elever ska lyckas i skolan, vilket är vårt uppdrag. Hur organiserar då en skola/ kommun stödfunktioner? Först kan vi fråga oss om man får göra lite som man vill eller om vi har styrdokument att ta hänsyn till.

Alla elever har rätt till stöd, rätt till tidsenliga lärverktyg och rätt att få det mesta stödet inom klassrummets väggar. Sedan har vi forskning som säger att extra träning i läsning är effektivast i intensivperioder. Vi har även forskning som visar att grupperingar av barn samt att ofta ta ut barn ur klassrummet ger negativa effekter som tex bristande behörighet, lägre motivation och självkänsla jämfört med elever som fått stöd i klassrummet som ofta har högre behörighet och trivs bättre, enligt Joanna Giota, Pedagogiska magasinet nr 4 2011. Ja, detta vet vi, men hur gör vi då när vi organiserar stödåtgärder? Gör vi som vi ska och som vi vet är bäst? Det är nu det blir känsligt. För det är nämligen så att vi grupperar barn en hel del och ger stöd i stor utsträckning utanför klassrummet och i mindre utsträckning i klassrummet. Hur kan det komma sig? Enligt Joanna Giota, fil dr i pedagogik har grupperingar ökat under 2000-talet. Nu kommer vi in på vad jag själv tror. Jag tror vi gör som vi brukar, skolan är konservativ och tar lång tid på sig vid förändringar. När det blir knepigt i klassrummet rycker specialläraren in och har specialundervisning, utanför klassrummet.

Hur kan man göra istället? Min tanke är att pedagogen tillsammans med specialpedagog behöver göra långsiktiga planeringar där man tänker in olika elevers behov av att få information och att ge information. Jag menar tex att inte ge alla uppgifter i text för att sedan även redovisa dem skriftligt. Istället kan vi spela in filminstruktioner och använda ljud och bilder i lärandesituationer så att fler förstår och så att fler får chans att visa sina kunskaper. Specialpedagog/lärare bör arbeta tillsammans med pedagogera vid planering och även ofta vid genomförande.Jag vill även att specialpedagoger som är utbildade i handledning samt i förändringsarbete och ledarskap ska vara rektorns högra hand vid skolans organisatoriska arbete samt tillåtas att handleda lärarkollegor om hur de bäst förstår och når fram till sina elever. Idag känner många att de inte har legitimitet eller fått i uppgift att handleda. Nyutbildade speciallärare och specialpedagoger fortsätter att göra som man tidigare gjort på den skola man kommer till. Det är inte lätt att vända på ett tåg! Visst finns det pedagoger/specialpedagoger/skolor som sticker ut, kompetenta pedagoger som vågar och orkar och förstår att dessa förändringar för en inkluderande skola är viktiga och faktiskt jobbar aktivt med en skola för alla. Många kan känna att vi borde göra annorlunda men kommer liksom inte till skott. Det är rektor som leder sin skola och även här är det rektor som måste initiera förändringar på sin skola, Även kommunen centralt har ett ansvar att påverka skolledare att våga förändra. Jag gläds över de som försöker omorganisera stödet på sin skola, ni finns, jag vet, och jag vet även att vi har duktiga personer på ledande poster som driver på detta arbete, tack för det, ni kommer att inspirera andra att följa er väg. Se bara på Nossebro, hur de har lyckats att gå från misslyckanden till att nu verkligen kunna hjälpa sina elever utifrån elevernas behov och förutsättningar. Min tro på människan säger att de flesta av oss vill vara tillsammans och få lyckas på just sitt sätt. Vi vill inte känna oss utanför eller sämre, vi vill alla vara en del av en viktig helhet. Därför gör jag vad jag kan för att vända på tåget. Jag använder tidsenliga lärverktyg som ett medel att nå närmare målet. Jag utrustar skolan i Umeå med tillgängliga verktyg för att fler ska lyckas i skolan och livet. Jag kompetensutvecklar och sätter ihop nätverk där olika kompetenser får mötas och utecklas tillsammans.Vi måste nämligen hjälpas åt, tåget är tungt och tuffar sakta på i samma riktning som tidigare, men tillsammans är vi starka och kan vrida om spåret i önskvärd riktning.