måndag 2 maj 2011

Pys enligt nya skollagen

Emilia Kihlstrand, Skolverket förtydligar undantagsbestämmelsen enligt nya skollagen. Enligt skollagens 19-20 paragraf så menar Emilia att man får bortse från vissa kriterier BÅDE vid terminsbetyg och slutbetyg. Läs mer nedan om hur den får och bör användas.

10 kap. 19-21 §§ skollagen (2010:800):

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och
20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått
i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller
andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Betyg innan ett ämne har avslutats
19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och
med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i
relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

Betyg när ett ämne har avslutats
20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget
bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om kunskapskrav.

Följande framgår avseende 21 § i förarbete till nya skollagen, prop. 2009/10:165, s.735:

"Paragrafen motsvarar med vissa språkliga justeringar 7 kap. 8 § tredje
stycket grundskoleförordningen (1994:1194). Det har även tydliggjorts
att den ska tillämpas både när terminsbetyg och slutbetyg ska sättas
. Av
tillsynsmyndigheternas praxis följer att bestämmelsen ska tillämpas
mycket restriktivt. Lagrådet har ifrågasatt paragrafen och påpekat att
elever med svårigheter ska ges särskilt stöd i olika former för att kunna
nå kunskapskraven. Regeringen vill understryka att särskilda skäl att
bortse från enstaka delar av kunskapskrav bara finns när elevens
funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden av permanent
natur utgör ett direkt hinder för eleven att nå ett visst kunskapskrav.
Detta innebär att det ska vara omöjligt för eleven att nå kravet oavsett i
vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Om elevens
svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd är denna paragraf inte
tillämplig. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för
elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.
Bestämmelsen medger endast att man vid betygssättning bortser från
enstaka delar av kunskapskraven. Den ger inte möjlighet att vid
betygssättning bortse från större delar av kunskapskraven."

3 kommentarer:

  1. Jaha, det här förstod jag ju inget av även om jag läser det flera gånger. Jag har en son med ADHD, som inte får det stöd han behöver i skolan.
    Skolan anser att han inte behöver stöd så han inte är bråkig och inte stör de andra, vilket nu har resulterat i skenande frånvaro och att han inte nu nått målen! Jag har i dagsläget gjort tre anmälningar till skoispektionen, varav två lett till kritik för bristande stöd i skolan.Men all sannolikhet kommer den tredje också att ge kritik.
    VAd gör man när inget iallafall händer? Vad kan den nya skollagen hjälpa honom med?Kanske du har tips och ideer om hur man går vidare i skolan?Han har två år kvar i grundskolan och det är nästa termin "det gäller".

    Lena!

    SvaraRadera
  2. Hej Lena!
    Förstår, undantagsbestämmelsen (pys) är inte så lätt att förstå!! Jag rekommederar dig att läsa ett förtydligande som jag har i ett annat inlägg i min blogg som finns under prov och bedömningssituationer (pys används dock vid betygssättning) inte i undervisningssammanhang.Om sonen inte når upp till vissa mål pga av sin funktionsnedsättning (inte pga bristande stöd i skolan) så finns ev möjlighet att pysa i vissa kriterier. Du frågar om hur Skollagen kan hjälpa till, det kan den absolut! Den påvisar rätt till stöd för att uppnå mål i skolan, rätt till upprättande av åtgärdsprogram med ett innhåll som påvisar HUR skolan hjälper eleven att uppnå sina mål genom olika åtgärder tex miljö och pedagogiska insatser. Om inte åtgärdsprogram upprättas eller om innehållet i åtgärdsprogrammet känns felaktigt så har man rätt att överklaga det till Skolväsendets överklagandenämnd. Rektor på skolan är ansvarig för att rätt stöd ges, sedan finns även Elevhälsan som stöd till skola och elev, man kan även höra av sig till skoldirektören om man inte får gehör av rektor.
    Elever med ADHD har ofta jobbigt i skolan av flera orsaker, det finns dock väldigt mycket vi kan göra. En bok jag rekommenderar varmt är Vilse i skolan av Ross Green, den borde all pedagogisk personal läsa. Ross Green ger en metod för bemötande, förståelse och problemlösning som känns mycket bra!En observation i klassrummet kan hjälpa till att visa vilket stöd som behövs, i vilka situationer och hur sonen tar in kunskap, vilken struktur som behöv osv. Kanske behövs både skriftliga och muntliga instruktioner, start och avslutningshjälp, uppdelade uppgifter, ljudförstärkning, vilopauser osv. Alltså förändrad pedagogik i klassrummet.

    SvaraRadera
  3. Ett stort tack för ditt svar!Du hade många bra tips att ge!

    Lena!

    SvaraRadera