I senaste numret av Skolvärlden (nr 1 2012) utgiven av Lärarnas Riskförbund skriver Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatrion att stor klass, otydlig struktur, mycket självständigt arbete, lärarlag och projektarbeten kan vara en mardröm för elever i neuropsykiatriska svårigheter.Detta är vanliga arbetssätt i dagens skola med många olika lärare och arbete i projektform. Arbetslivet önskar människor som kan dra igång projekt så kompetensen behövs.
Vad gör vi då? Ska vi sluta med lärarlag och projektarbeten. Nej, skulle jag nog säga men att vi däremot måste styra upp projektarbeten. Jag menar att ha en mycket god struktur och planering med många delmål och ständig återkoppling och styrning från en närvarande pedagog. Där eleverna ska veta vad de förväntas göra, få hjälp att komma igång samt hjälp att välja arbetssätt. När ett moment är avklarat så kan man gå vidare till nästa moment. Här kan man få mycket hjälp av dagens teknik tex så kan läraren göra en planering i Gooogle Kalender och dela ut den till eleverna med hållpunkter. En lärplattform kan innehålla uppgifter och delmål med olika sätt att ta till sig kunskap tex filmer, bilder, text, källor osv. Bra är även om eleverna kan se hur andra elever gör, öppna arbetsrum som ger idéer och tankar till andra. Eller varför inte utgå från en gemensam digital tankekarta, Claro Ideas har vi i Umeå och i den kan man låta eleverna fortsätta att skriva utifrån en tankekarta vilket ger ett gott stöd för struktur och för att komma igång. I artikeln läser jag även om hur Gustav Adofsskolan redan i planeringsstadiet utgår från de elever som har olika svårigheter och därefter lägger till olika utmaningar för andra elever. Rektor Ann-Christin Pinola jämför med fysiska nedsättningar och menar att man inte heller skulle planera att träffas på en kulle om man hade en rullstolsburen i klassen.
Anna Lundh menar att det är bra att stimulera flera sinnen vid lärandet som hörsel, syn och motorik. Vissa elever menar dock Anna behöver ett hjälpjag tex de som har svårt att komma igång, avsluta samt om det finns svårigheter med det sociala samspelet.
I Umeå arbetar vi aktivt med att förbättra skolsituationen för dessa elever genom att olika typer av kompetensutveckling. För om man inte förstår så gör man sällan någon aktivt åt problemet som lärare, då är det lätt att säga de kan om de vill eller de är lata. Idag kör jag tillsammans med några kollegor igång samtalsserien "Vilse i skolan" för andra gången. Vi samlar ett tjugotal pedagoger, läser Vilse i skolan av Ross Green, diskuterar, ser på film och visar på tips för att bli en bättre medmänniska och en bättre pedagog.
Från Par till Par
Inlägg
