SPSM om bedömning

Peter Lindgren från spsm föreläste på vår bedömningsdag i Lycksele i mars. Han påpekade många misstag som görs i bedömningssituationer, några var:

• Bedömning styrs utifrån vad andra presterar och enskilda provresultat
• Bedömningsfokus ligger ofta på vad eleven gjort, inte på vad den kan
• Examinering sker ofta vid speciella tillfällen och är oftast skriftliga
• Ofta ges omprov istället för att stödja och utveckla elevens lärande

Alla ovanstående misstag blir problem för många elever som blir felaktigt bedömda. Om man jämförs med andra så är det lätt att alltid känna sig sämre än andra om man har svårigheter i skolan. Bedöms vad man gjort och en elev inte visar sig aktiv på lektioner, men kan mycket så blir det fel. Skriftliga prov är svåra för elever i skrivproblematik och har man prov endast vid speciella tillfällen och eleven känner sig osäker och stressad vid provtillfället och inte får andra chanser att visa sina kunskaper blir det också tokigt. Detta tyder på summativa istället för formativa bedömningsformer, där de formativa formerna är att föredra. Om en elev misslyckas på ett prov och får göra om samma prov på samma sätt utan att veta och förstå vad som gick fel eller få göra provet i annan form så kan det vara döfött, istället bör eleven kanske få annan form och veta vad eleven bör läsa in sig på och ha mer förståelse om.

Vårt målrelaterade betygssystem som innebär att eleven ska bedömas utifrån uppsatta mål och kriterier har många fördelar om det görs på rätt sätt.
Här ska fokus ligga på kunskapsutveckling inte görande, motivation och närvaro. Här ska det ges klarhet i målen så att eleven kan lägga energi på rätt saker och vägen till målen kan anpassas efter individuella behov.

Tack, Peter för en intressant föreläsning :)

Dator och prov = fusk?

Hur kommer det sig att elever som förväntas använda sin dator som studieverktyg på samtliga lektioner oftast inte TILLÅTS använda den vid prov?

En studie som jag själv gjort visade att endast 30 procent av tillfrågade pedagoger alltid låter sina elever använda sin dator på prov, men på lektioner fanns alltid datorn med, men på prov - nej där kom den oftast inte med...

Varför då?

Inte är det väl utantillkunskaper vi tänker mäta? Inte finns det väl några sådana kriterier i vår målstyrda skola? Eller? Rädda för internet? Varför då?

Alltså hur skrivs prov i dag som förväntas mäta uppsatta mål? Vilka frågor ställs? Om en mycket professionell pedagog skapar en provsituation för att mäta vissa kunskapsmål och samtidigt låter eleverna använda sig av datorer och internet så borde den pedagogen ha lyckats väl att utforma frågor där elever får reflektera och dra slutsatser snarare än rabbla upp utantillkunskaper. Finns detta, vem kan? Vem gör det? Av vad jag ser så är det sällan förekommande. Visst är det så attt det finns nya kunskaper som våra barn och ungdomar borde få visa och använda sig av, hur finna adekvat information och vad kan jag använda den till, att värdera och omsätta. Att använda sig av stödjande programvaror som rättstavning och ordlistor för att skapa ett så riktigt och innehållsrikt arbete som möjligt, om man kan det, DÅ har eleven all möjlighet att lyckas i arbetslivets förväntningar.

Peter Lindgren på spsm (specialpedagogiska skolmyndigheten) påpekar att kompenserande anpassningar som tex. datorstöd vid prov INTE ska ses som fusk. Men att det tyvärr finns många pedagoger som anser det vara fusk.

Nationella Proven och anpassningar

När det gäller de nationella proven så får läraren inte anpassa proven som den vill utan måste följa anvisningar från Skolverket. Skolverket använder dessa prov för att jämföra elevers resultat över hela landet och behöver således striktare former. Man får tex. inte skanna in texter som eleven sedan får lyssna till med talsyntes för att de är rädd för att deras provtexter ska spridas över internet. Att göra ett prov kostar 1-2 miljoner enligt Roger Persson på Skolverket. De vill inte heller att elever får använda rättstavningsprogram, men tycker det är ok att skriva på dator med hjälp av talsyntes. Detta kan skapa problem för elever som är vana att använda uppläsning samt rättstavningsprogram, det blir svårt för dem att utföra prov när de inte får nyttja de hjälpmedel de använder i undervisningssituationen, man kan jämföra det med en rullstolsbunden som måste klara sig utan rullstol när det blir prov :-
Detta gör att dessa prov inte är den bästa formen av prov för dessa elever, tur nog så kommer de inte varje år, men tillräckligt ofta för att det kan kännas riktigt jobbigt för dessa elever. Roger Persson sa själv i ett seminarium att de nationella proven är summativa prov som inte är gjorda för elever med funktionsnedsättningar, utan att formativa bedömningsformer är bättre dessa elever. Som pedagog får man helt enkelt tänka att det är strikta former som gäller vid NP, men att vid alla andra provtillfällen så finns allt möjlighet till att använda alternativa verktyg och fomativa bedömningsformer. Sedan får vi hoppas att Skolverket framöver även tänker på alla elever som missgynnas av de NP och utformar fler alternativa former för bedömning.

Hur tolka undantagsbestämmelsen?

Undantagsbestämmelsen, grundskolan

Om det finns särskilda skäl, får läraren vid betygsättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått eller enstaka kriterier som eleven skall ha uppfyllt. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst mål eller uppfylla ett visst kriterium. Detta gäller samtliga betygssteg.
Utdrag ur Kpl2000 Grundskolan, sid7

Undantagsbestämmelsen finns till för elever som av olika skäl inte har förutsättningar att uppnå samtliga mål i vår målstyrda skola. Undantagsbestämmelsen ovan, som även kallas pys-paragrafen måste plockas isär för att förstås och tillämpas.
Med får betyder att läraren bestämmer om denne anser att undantagsbestämmelsen ska tillämpas eller inte, dvs att läraren har rätt att säga nej till detta. Dock har eleven rättigheter och bör känna till dessa för att kräva att dessa följs. Enstaka mål och kriterier innebär att om det tex finns totalt 4 kriterier så blir enstaka ett av fyra, inte två av fyra, det kan även innebära delar av kriterier. Funktionshinder säger skolverket, själv tycker jag vi ska använda oss av termen funktionsnedsättning enligt socialstyrelsens rekommendationer. Eleven ska alltså ha en funktionsnedsättning för att ha rätt till undantagsbestämmelsen. Vad är då en funktionsnedsättning? Jo, det kan vara många olika faktorer som innebär att en person får nedsatt funktionalitet. En elev kan tex. vara i läs- och skrivsvårigheter, ha uppmärksamhetsproblematik, språkstörning osv. Dock ska funktionsnedsättningen inte vara av tillfällig natur här menas att elevens svårigheter ska finnas under hela elevens skoltid. Samtliga betygssteg innebär att undantagsbestämmelsen kan tillämpas även för att ge en elev VG och MVG, inte bara G. Tyvärr så tror jag undantagsbestämmelsen inte så oftas tillämpas för högre betyg, men det är alltså fullt möjigt! Undantagsbestämmelsen får dock inte tillämpas vid språksvårigheter om en elev har annat hemspråk än svenska då detta inte klassas som en funktionsnedsättning.
De rödmarkerade orden gav Roger Persson från Skolverket förklaring till på ett seminarium som jag och min kollega anordnat i Lycksele den 26 mars 2010.

Varför skriver jag då om undagtagsbestämmelsen, jag som arbetar med teknik? Jo, för att jag möter elever som bedöms felaktigt där man inte tar hänsyn till deras funktionsnedsättningar och där man tror att dyslexi är det enda som ger rätt till undantagsbestämmelsen, men det är fel, även elever med tex adhd eller språkstörning har rätt till undantagsbestämmelsen, dessa elever har ofta läs och skrivsvårigheter. De elever jag möter har behov av alternativa bedömningsformer samt anpassade bedömningssituationer där alternativa verktyg har en viktig roll, tex att få frågor upplästa av talsyntes, skriva med hjälp av rättstavningsprogram och Saida, göra en mindmap eller ha en muntlig presentation.

Om man tillämpat undantagsbestämmelsen vid betygssättning så syns det inte i elevens betygsdokument.

Britt´s skoldatatek.se

Britt Hansson - skaparen av skoldatatek.se visade ett 60-tal pedagoger sin innehållsrika webbplats. Denna gång fokuserade Britt på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar genom en gripande föreläsning som framhöll vikten av hur vi bemöter dessa barn och ungdomar. Att dessa barn ofta möts av negativa kommentarer och blickar istället för en genomtänkt pedagogik och förståelse för deras funktionsnedsättning. Britt gav tipset att tänka på dessa elever som "utvecklingsbara elever" och fokusera på möjligheter istället för problem. På dagens utvärdering skrev en pedagog: "Det är hög tid att lämna det kategoriska perspektivet och istället utgå från det relationistiska och se till alla deltagares ansvar". Alltså att inte lägga problemet på individen utan att istället se på hur miljön kan utformas för bästa gemensamma framgång.
På Skoldatek.se finns mer att läsa om uppmärksamhetsproblematik!
På bilden ser ni Britt till vänster och Simon Sjöholm till höger.

Spektrum bjuder på mp3!

Så ljuvligt när läromedelsföretag lägger ut mp3-filer på nätet för fri nedladdning. Detta borde alla läromedelsföretag göra så att elever kan välja att läsa eller lyssna på deras material. Spektrum har lagt ut inläst mp3-material på sina biologi, fysik och kemiböcker. Vill du ta del av dessa filer går du in på Spektrums hemsida.

Viktigt att tänka på är att se till att eleven har samma version på sin lärobok som det är på ljudfilerna som ligger på nätet. Eleverna behöver ofta se på bilder i sin bok samtidigt som de lyssnar på mp3-filerna. Det går inte att ställa ner eller upp läsningshastigheten på dessa ljudfiler, då måste man köpa in boken i daisyformat istället.

Grundskolan och Gymnasiet samarbetar!

Claro Reads verktygsfält

För att eleverna ska få tillgång till samma stödjande programvaror så har nu den kommunala Grundskolan och Gymnasiet i Umeå börjat samarbeta. Jag själv tillsammans med it-utvecklare på Gymnasiet har träffats och sett över våra programvaror. Vi har båda Stava Rex och Spell Right samt Word Read - dock i olika versioner. Nu har vi enats om att gemensamt uppdatera Word Read plus till Claro Read.

Med Claro Read får vi 20 röster all välja mellan, detta innebär ett lyft för de elever som studerar främmande språk samt de som är flerspråkiga. Claro Read innehåller även en efterlängtad skanningsfunktion och en förbättrad markörmedföljning.

Vi kommer även att tillsammans erbjuda våra elever det nya tankekartsprogrammet Claroideas, som snart lanseras i Sverige.

Viktigast är dock samarbetet, självklart ska elever från grundskolan få möjlighet att fortsätta använda samma program i samma version när de går vidare till gymnasiet :)