Instruktionsfilm för Claro Ideas, digital tankekarta

Jag visar hur du enkelt gör en tankekarta med programmet Claro Ideas och hur du sedan kan exportera tankekartan direkt till Powerpoint eller Word.

Instruktionsfilm om appen DaisyReader

En enkel och bra instruktionsfilm från Tpb om hur du använder appen DaisyReader som ger dig tillgång till att lyssna på böcker direkt från din mobil eller din Ipad. Detta efter att du användarnamn och lösenord från ditt bibliotek. Det kan du som har någon typ av läshinder få!

 

Spell Right, instruktionsfilm

Grundläggande instruktionsfilm om det engelska rättstavningsprogrammet Spell Right

Stava Rex, instruktionsfilmer

Grundläggande funktioner i rättstavningsprogrammet Stava Rex

Stava Rex, del 2 om att hoppa till nästa ord och grammatikkontroll

Stava Rex, del 3 om att hämta talsyntes och att lära in nya ord

Stava Rex, del 4 om inställningar för att visa färre ordförslag vid ett litet ordförråd

Claro Read, instruktionsfilmer

Claro Read, läs en enklare text

Claro Read, läs en lite svårare text



Claro Read läs upp en pdf-fil

Konkreta tips för att fler elever ska uppnå målen

Nu var det ett tag sedan jag jobbade som lärare, men...om jag åter skulle göra det så skulle jag försöka göra allt det jag lärt mig de senaste året och som jag nu i mitt nuvarande yrke försöker lära andra att göra. Jag skulle givetvis försöka hjälpa mina elever att förstå, att skapa, att vilja lära och att hitta sitt sätt att lära. Jag skulle använda alternativa verktyg som en naturlig del av lärandet, formativ bedömning samt skapa struktur i min undervisning.
Nedan har jag spaltat några konkreta tips på hur man skulle kunna göra...

• Alltid skriva med bokstavsljudning vid lärandet av hur bokstäver ser ut och låter med Claro Read alt Skolstil. Gärna jobba med skriva sig till läsning.
• Alltid skriva med talsyntes på engelska och främmande språk – alla elever
• Uppmana att lyssna igenom egna skrivna texter och rättstava med Stava Rex/Spell Right före inlämning i svenska och engelska – alla elever
• Lyssna på internettexter mm med olika talsynteser – de som får en ökad läsförståelse.
• Erbjud och använd kontinuerigt talböcker, först skönlitteratur, sedan läromedel och ge studieteknik för detta. Läs på olika sätt.
• Byt ut tyst läsning till aktiv läsning tex RT – alla ämnen, alla elever
• Ge struktur genom tex Claro Ideas
• Prov och bedömningssituationer, använd formativ bedömning och alternativa verktyg och metoder med fokus på att de alla ska få visa sina kunskaper på det sätt som gynnar dem bäst. Vad näst, hur?
• Maila ut instruktioner, planeringar och annan information till eleverna alt lärplattform/hemsida. Digitalt ger möjighet till att lyssna och läsa flera gånger tills alla förstått och påfrestar inte arbetsminne eller uppmärksamhet.
• Använd annat än textmaterial och skriftproduktion som tex bilder, film och ljud ofta , för lärmaterial samt skapande.
• Nyttja NE för att få en text anpassad i olika svårigheter. Lyssna och läs.
• Hjälpa alla elever att få en god ordning i sin dator/filer, skapa mappar och god struktur.
• Uppmuntra elever att skaffa en google kalender el dyl, skriva info och sätta påminnelser.
• Påbörja och avsluta alla lektioner med att repetera sista mötet, samt ge aktuell lektionsplanering, gärna  anv Smartboard .
• Kolla att alla förstår, använd hellre responssystem tex Mentimeter och Socrative än handuppräckning. Se gärna D Barker.
• Samarbeta, dela förstålse, sociokulturellt lärande tex Popplet, Corkboard, Google Docs, Todaysmeet osv.

Anpassad undervisning vid NPF

Idag har vi vår fjärde träff i vår samtalsserie ”Vilse i skolan”. En grupp pedagoger deltar i vår kompetensutveckling som sker genom diskussioner runt förhållningssätt utifrån Ross Greens bok Vilse i skolan samt arbete med hjälpmedel.

Jacob Forsberg besöker oss idag och berättar om hur han tillrättalagt skolans arbete runt en elev i grundskolan som har diagnosen Asperger, ADHD och Tourettes. Jacob är mycket lösningsinriktad och  har gjort ett strålande jobb som assistent för denna elev. Jacob berättar att han fått handledning av en pedagog från särskolan samt en pedagog från Elevhälsan.

Vad har då Jacob gjort som hjälpt eleven att fokusera på sitt lärande, jo han har använt följande..

·         Stoppljus för humörskontroll, gå från rött till gult och grönt

·         Sociala berättelser

·         Schema där det stod vad som skulle göras och när, färgkodat, olika färger för olika ämnen osv

·         En dagsplanering där eleven kunde stryka händelser eftersom.

·         Tejpade runt elevens arbetsbord för att eleven skulle veta var han skulle befinna sig.

·         Med denna tydliga struktur klarade eleven att mycket väl uppnå skolans mål.

·         Ett lugnt rum där eleven kunde dra sig undan för vila.

·         Fick en kopp choklad varje gång eleven kom i tid till skolan, efter det kom eleven alltid i tid.

Samverkan mellan tre kometenser

Jag och några fina kollegor har samlat it-pedagoger, specialpedagoger och skolbibliotikarier för en samverkansträff. Tillsammans ska vi fundera på våra olika kompetenser och uppdrag och om hur vi tillsammans kan göra en bättre skola där fler elever känner sig motiverade för att lära sig nya saker och där fler uppnår målen.

Under dagen kommer grupperna att få arbeta med ett case, nämligen Pelle Jöns och skolan

Case:

https://docs.google.com/document/d/1P0pt4hYUyySlhv1uiUIp4iRIITK8g1tmUG6XLGJMhdY/edit#

Vad har jag på agendan?

Denna fråga fick jag idag av en pedagogisk utvecklare från Botkyrka. Och tänk vad bra det är att ibland få den frågan, att tvingas fundera på vad man egentligen gör?
Ofta tycker jag det är så mycket på gång att jag inte riktigt vet vad jag jobbar med egentligen, men visst det är något med skolutveckling, specialpedagogik och it/lärande....och högre måluppfyllelse förståss. Ibland kallar jag mig bara för måljägare, det passar nog bäst. Allt jag gör, gör jag för våra barn och ungdomar, för att så många som möjligt ska må bra och nå sina mål i livet. Det är min ledstjärna.

Men jag svarade ungefär så här:
Hm... Jag jobbar eg på som vanligt, nya utmaningar varje dag hemma i Umeå ;) Håller just nu på att utvärdera användningen av våra alternativa verktyg på samtliga 43 grundskolor ser över hur man kan anpassa NP i matematik och när pysparagrafen får/bör användas. Håller kurser i alternativa verktyg, Ipad, tankekartor, läsa Daisy osv. Vi ser över hur spec/it-pedagoger och skolbiblitikarier kan/bör samarbeta. Jag håller några nätverk tex Skriva sig till läsning, alternativa verktyg, Undervisa i läsförståelse-forskningsbaserade metoder och har en samtalsserie om NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) enligt Ross Green och hans samtalsbaserade modell....
Ibland något externt uppdrag här och där. Det kan vara tex Ipad, stöd i lärandet genom vissa appar eller som jag nyligt gjorde i Östersund tillsammans med Skolverket, om anpassningar i prov- och bedömningssituationer...om teknik, stöd, rätt att visa sina kuskaper, dator på prov=fusk? NP, pysparagrafen, praktiska tips osv.
Ja, det är inte konstigt att jag ibland känner mig lite snurrig och okoncentrerad, men en sak är säker, jag känner att mitt jobb är viktigt och är glad för att jag kan göra saker som hjälper andra.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och undervisning

I senaste numret av Skolvärlden (nr 1 2012) utgiven av Lärarnas Riskförbund skriver Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatrion att stor klass, otydlig struktur, mycket självständigt arbete, lärarlag och projektarbeten kan vara en mardröm för elever i neuropsykiatriska svårigheter.

Detta är vanliga arbetssätt i dagens skola med många olika lärare och arbete i projektform. Arbetslivet önskar människor som kan dra igång projekt så kompetensen behövs.
Vad gör vi då? Ska vi sluta med lärarlag och projektarbeten. Nej, skulle jag nog säga men att vi däremot måste styra upp projektarbeten. Jag menar att ha en mycket god struktur och planering med många delmål och ständig återkoppling och styrning från en närvarande pedagog. Där eleverna ska veta vad de förväntas göra, få hjälp att komma igång samt hjälp att välja arbetssätt. När ett moment är avklarat så kan man gå vidare till nästa moment. Här kan man få mycket hjälp av dagens teknik tex så kan läraren göra en planering i Gooogle Kalender och dela ut den till eleverna med hållpunkter. En lärplattform kan innehålla uppgifter och delmål med olika sätt att ta till sig kunskap tex filmer, bilder, text, källor osv. Bra är även om eleverna kan se hur andra elever gör, öppna arbetsrum som ger idéer och tankar till andra. Eller varför inte utgå från en gemensam digital tankekarta, Claro Ideas har vi i Umeå och i den kan man låta eleverna fortsätta att skriva utifrån en tankekarta vilket ger ett gott stöd för struktur och för att komma igång. I artikeln läser jag även om hur Gustav Adofsskolan redan i planeringsstadiet utgår från de elever som har olika svårigheter och därefter lägger till olika utmaningar för andra elever. Rektor Ann-Christin Pinola jämför med fysiska nedsättningar och menar att man inte heller skulle planera att träffas på en kulle om man hade en rullstolsburen i klassen.

Anna Lundh menar att det är bra att stimulera flera sinnen vid lärandet som hörsel, syn och motorik. Vissa elever menar dock Anna behöver ett hjälpjag tex de som har svårt att komma igång, avsluta samt om det finns svårigheter med det sociala samspelet.

I Umeå arbetar vi aktivt med att förbättra skolsituationen för dessa elever genom att olika typer av kompetensutveckling. För om man inte förstår så gör man sällan någon aktivt åt problemet som lärare, då är det lätt att säga de kan om de vill eller de är lata. Idag kör jag tillsammans med några kollegor igång samtalsserien "Vilse i skolan" för andra gången. Vi samlar ett tjugotal pedagoger, läser Vilse i skolan av Ross Green, diskuterar, ser på film och visar på tips för att bli en bättre medmänniska och en bättre pedagog.

Utöka ordförrådet med digitalt memory

Jag har fått en fråga från pedagog i Umeå. "Finns det något digitalt memory där man kan lägga in egna bilder och ord?" Pedagogen vill använda det till sin elev med språkstörning för att lära sig nya ord. Bilderna förtydligar ordet samt blir en minneshjälp för att komma ihåg de nya ord man lär sig, svenska eller tex engelska. Jag tog hjälp av mina kollegor och fick några bra förslag.

Från Par till Par är ett program där man kan lägga in egna bilder

och ljud. Man kan även välja mellan de bilder som följer med i köpet.

Fotomemoryspelet är en app för Ipad. Även här kan man lägga in egna bilder och ljud.


En annan idé var att använda sig av en interaktiv skrivtavla och göra ett memory i tex Notebook.

Inbyggd talsyntes i iOS5

Om du har iOS5 på din Ipad/Iphone/mac så kan du slå på funktionen "Tala markering" då har du en fungerande talsyntes. Gå till Inställningar, välj Hjälpmedel och slå på funktionen Tala markering. Markera sedan vald text och välj "Tala" som anges som ett val vid markering och din text läses upp. Du kan även välja engelska under Inställningar, Internationellt och språk.