Äter frukost och läser en insändare i VK, "En skola tillgänglig för alla". Avdelningschef för norra regionen av SPSM, Kristina Kulluvaara samt generaldirektören för SPSM, Greger Båth skriver att insatserna för elever med funktionsnedsättning är i mycket olika idag.
Att ALLA lärare behöver kunskap om mångfald och elevers olikheter. Att skolan ska lägga grunden för möjligheten till ett liv i full delaktighet och gemenskap. De menar dock att så är det inte idag, att det är långt mellan visionen en skola för alla och verkligheten enligt en granskningsrapport från Skolinspektionen.
De påpekar även att IT är ett viktigt stöd för dessa elever, men att lärares bristande kompetens i området begränsar användandet av IT som ett stödjande verktyg i skolan. Även att it-policy samt samt datorsystem ibland gör det svårt att installera och anpassa dessa verktyg.
Visst är det sant som de säger, mina upplevelser är lika de SPSM har. Elever med funktionsnedsättningar har de ofta svårt i skolan. Svårt att få anpassad undervisning, anpassade prov, adekvata verktyg och pedagoger som kan stödja dessa elever i sitt arbete. Dock är Umeå på gång, IT köps in till många elever i läs- och skrivsvårigheter, många kompetensutvecklar sig, men det behövs MER kompetensutveckling.
måndag 28 december 2009
måndag 21 december 2009
Mycket på G!
Efter jullovet är det mycket på gång...
Jag börjar med att rapportera från Bett, världens största it och lärandemässa i London. Därefter blir det lite om Hargdatas program Communicate in Print samt Symwriter. Jag kommer även att lägga in information om hur det gått för några grundskoleelever som fått prova på tal till text.
Och inte minst...så kommer jag att lägga ut hela uppsatsen om anpassade prov.
Nu önskar jag alla en RIKTIGT GOD JUL :)
Jag börjar med att rapportera från Bett, världens största it och lärandemässa i London. Därefter blir det lite om Hargdatas program Communicate in Print samt Symwriter. Jag kommer även att lägga in information om hur det gått för några grundskoleelever som fått prova på tal till text.
Och inte minst...så kommer jag att lägga ut hela uppsatsen om anpassade prov.
Nu önskar jag alla en RIKTIGT GOD JUL :)
söndag 13 december 2009
Prov och bedömning
Kanske någon undrar om jag lagt ner arbetet med uppsatsen om anpassade prov och bedömningar...nej, så är det inte!
Jag skriver så mycket på uppsatsen att jag inte hinner skriva i bloggen. Men nu är det riktigt nära, i januari är den klar. Mycket intressant kommer upp...Det verkar som om diagnos är väldigt viktigt när det gäller att få ett anpassat prov. Vilket i sin tur gör att elever som ej har diagnos ligger risigt till för att få sina rättigheter tillgodosedda. Och hur var det med rätt till anpassning, när man har ett funktionshinder skriver Skolverket. Själv föredrar jag att säga funktionsnedsättning...men hur som helst, vem avgör om man har en funktionsnedsättning eller ej, jo, pedagogen, ingen lätt uppgift de fått, men diagnos, det behövs inte säger Skolverket, bara "funktionshinder". Hur går detta ihop med en skola för alla, vet inte om jag får ihop det??? Isåfall borde de som har behov av anpassning få det utan att behöva fundera över om eleven har en funktionsnedsättning eller inte. Går det att göra prov som passar alla, eller som kan anpassas för alla??
Men, om några veckor så lägger jag och min skrivarkollega Linda ut hela uppsatsen.
Jag skriver så mycket på uppsatsen att jag inte hinner skriva i bloggen. Men nu är det riktigt nära, i januari är den klar. Mycket intressant kommer upp...Det verkar som om diagnos är väldigt viktigt när det gäller att få ett anpassat prov. Vilket i sin tur gör att elever som ej har diagnos ligger risigt till för att få sina rättigheter tillgodosedda. Och hur var det med rätt till anpassning, när man har ett funktionshinder skriver Skolverket. Själv föredrar jag att säga funktionsnedsättning...men hur som helst, vem avgör om man har en funktionsnedsättning eller ej, jo, pedagogen, ingen lätt uppgift de fått, men diagnos, det behövs inte säger Skolverket, bara "funktionshinder". Hur går detta ihop med en skola för alla, vet inte om jag får ihop det??? Isåfall borde de som har behov av anpassning få det utan att behöva fundera över om eleven har en funktionsnedsättning eller inte. Går det att göra prov som passar alla, eller som kan anpassas för alla??
Men, om några veckor så lägger jag och min skrivarkollega Linda ut hela uppsatsen.
måndag 23 november 2009
Perceptionsträning
Konzen
Ett visuellt träningsprogram. Grafiken känns"vuxen". Pedagogen går in och gör inställningar som passar eleven. Bra för att träna visuell perception, läsa bilder och mönster.
Eva Bergek på Frölunda kan svara på fler frågor om detta program.
Ett visuellt träningsprogram. Grafiken känns"vuxen". Pedagogen går in och gör inställningar som passar eleven. Bra för att träna visuell perception, läsa bilder och mönster.
Eva Bergek på Frölunda kan svara på fler frågor om detta program.
Ljudförstärkare
FrontRow
Ett högtalarsystem för klassrum som gör att det blir lättare för eleverna att koncentrera sig på vad läraren säger utan att läraren behöver höja rösten.
Linkx
Ett ljudsystem där pedagogen har en sändare och eleven en mottagare som förstärker vad pedagogen säger och på så sätt hjälper till med koncentration och uppmärksamhet.
Möljligt att koppla in en mp3-spelare direkt hos elevens mottagare för att spela in lektioner.
Prisvänlig, ca 3000kr.
Ett högtalarsystem för klassrum som gör att det blir lättare för eleverna att koncentrera sig på vad läraren säger utan att läraren behöver höja rösten.
Linkx
Ett ljudsystem där pedagogen har en sändare och eleven en mottagare som förstärker vad pedagogen säger och på så sätt hjälper till med koncentration och uppmärksamhet.
Möljligt att koppla in en mp3-spelare direkt hos elevens mottagare för att spela in lektioner.
Prisvänlig, ca 3000kr.
Mimio
Idag har vi besök av Tomas från Frölunda Data som visar oss Mimio.
En portabel interaktiv skrivtavla som kostar ca 8000kr. Fördelen med Mimio är att du lätt kan flytta den med dig och fästa den på en vanlig whiteboard i det klassrum som du befinner dig i. Du skriver genom att använda Mimios skrivpennor. Mimio har en programvara som heter Mimio Notebook. För att kunna använda din whiteboard som interaktiv tavla behöver du givetvis även en projektor och en dator. Mimio kan vara trådlös genom ett tillbehör (ca 3000 kr), det finns då inga sladdar från Mimion som du fäster på tavlan.
Material att arbeta med finns på http://www.mimioconnect.com/
måndag 19 oktober 2009
Dysleximässan 2009, Dag 2
Började dagen med att lyssna på Staffan Syk från Polarprint om daisy och daisyspelare.
Staffan visade nya spelare som snart kommer att lanseras.
Jag avslutade denna givande dag och helg med att lyssna på Simon Sjöholms erfarenheter sin skolgång som dyslektiker och med specifik språkstörning.
Simon beskriver en kamp för att få förståelse och hjälp i skolan. Tur är hans mamma speciallärare och hjälpte honom att kämpa för sina rättigheter. Han har haft förstående lärare och mindre förstående...Simon skriver inte, han använder sig av muntliga framföranden samt ibland tal till text, där han pratar och datorn skriver. Läser gör han väldigt lite, han tycker inte alls om daisy utan vill att lärarna hjälper honom att välja ut det viktigaste i texter. Daisy blev för mycket innehåll på en gång. Hans mamma läser ofta upp texter hemma. Nu till det mest underbara, Simon har många VG och MVG, detta för att han fått möjlighet att visa sina kunskaper i alternativ form, muntligt. Den stora frågan är nämligen VAD ÄR KUNSKAP? och...ska all väg till kunskap gå via den skriva texten och det skrivna ordet?
Simon påpekar även hur viktigt det är med studieteknik och att alltid bygga på ELEVENS STARKA SIDOR!
Staffan visade nya spelare som snart kommer att lanseras.
- Deras nästa produkt, Plextalk PTX och Victor, blir "internetspelare" som kommer att kunna hämta daisyfiler trådlöst.
- En annan nyhet är Tomboy som kommer att innehålla en talande kalenderfunktion för tex. påminnelser.
- Milestone 212 är en mycket liten spelare, med dess få tangenter gör den betydligt svårare att använda, menar Staffan.
Idagsläget får högskolestudenter själva ladda hem böcker, men ej grundskolestudenter som måste gå via sitt skolbibliotek. Många bibliotek är numer talboksbibliotek som själva får ladda hem daisyböcker från tpb. De kan sedan bränna ner filerna på en skiva eller lägga dem direkt på ett minneskort som de lånar ut till grundskole- samt gymnasieelever med läshandikapp.
Daisyböcker har sökbara nivåer, minsta nivån är alltid fras, sedan kan det skilja sig lite hur de andra nivåerna ligger tex. rubrik och kapitel. Det är bra att alltid först kolla upp en boks nivåindelningar så man vet hur man kan "hoppa" i boken.
Därefter var det dags för Ia Lindberg och Ulrika Jonson från Södertälje Skoldatatek. 
Jag kan rekommendera deras presentation som finns på deras hemsida. Samt att läsa deras intressanta bloggar. Roligt var det att de även visade denna blogg, sidan om hur man kan använda mobilen som ett pedagogiskt verktyg!
Jag avslutade denna givande dag och helg med att lyssna på Simon Sjöholms erfarenheter sin skolgång som dyslektiker och med specifik språkstörning.
Simon beskriver en kamp för att få förståelse och hjälp i skolan. Tur är hans mamma speciallärare och hjälpte honom att kämpa för sina rättigheter. Han har haft förstående lärare och mindre förstående...Simon skriver inte, han använder sig av muntliga framföranden samt ibland tal till text, där han pratar och datorn skriver. Läser gör han väldigt lite, han tycker inte alls om daisy utan vill att lärarna hjälper honom att välja ut det viktigaste i texter. Daisy blev för mycket innehåll på en gång. Hans mamma läser ofta upp texter hemma. Nu till det mest underbara, Simon har många VG och MVG, detta för att han fått möjlighet att visa sina kunskaper i alternativ form, muntligt. Den stora frågan är nämligen VAD ÄR KUNSKAP? och...ska all väg till kunskap gå via den skriva texten och det skrivna ordet?
Simon påpekar även hur viktigt det är med studieteknik och att alltid bygga på ELEVENS STARKA SIDOR!
fredag 16 oktober 2009
Dysleximässan 16-18 okt 2009
En innehållsrik fredag i Sollentuna, Scandic Hotell, första dagen av årets dysleximässa.
Trött, kom jag in till mässans inledning (reste kl 06.00 från ett regnigt Umeå), piggnade fort till när docent Lars Melin förklarar hur osammanhängande en läsning egentligen är. Visade på hur många börjar läsa, ej i början av en text utan längre ner och sedan hoppar framåt för att stanna länge på felstavade ord. Han visade på hur komplext läsandet är och hur enormt mycket vi läser mellan raderna för att skaffa oss en helhet av en text. Det är detta som gör läsning så svårt menar Lars. Han påpekade även att det finns så många fler med läs- och skrivsvårigheter än "bara" dyslektiker tex poor readers och män som inte tycker om att läsa...., anledningen att dyslektiker uppmärksammas mer är att de är den grupp som är bäst organiserade....
Inger Tinglev från Skolverket, ansvarig för ncs (Nationellt Centrum för Språk, läs och skriv) berättade om deras uppdrag att bla "kartlägga, sammanställa och sprida information om aktuell forskning om och praktiska erfarenheter av arbete med språk-, läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi ". Läs mer på ncs hemsida.
Inger Rålenius, Skrivknuten, FMLS, berättade om hur hon som dyslektiker (inte lat och dum) upplevde skolan, om att få diagnos vid 27 års ålder och att läsa som en 10-åring. Hon beskriver hur all kraft går till avkodning och gör att läsningen blir så engerikrävande, där sedan ingen energi finns kvar till att minnas och förstå innehållet. När det gäller stavning så är hennes teknik att lära in stavning som det stavas ej som det låter tex generad som ge-nerad ej sche-nerad.
I engelska blir knowledge lätt nollech om man ej får använda Spell Right. Samt menar hon att det inte går att "höra" om det ska vara dubbelteckning eller ej, som en del lärare tror. Att forska själv genom läsning går inte för henne. Hon tycker dock mycket om att lyssna på faktadaisy samt få undervisning och redovisning genom muntligt framförande.
Hennes lyft kom först på Universitetet där hjälp fanns att få med både inläst material och anteckningshjälp, varför finns ej detta på grundskolan, varför uppfattas ofta sådan hjälp som FUSK?
Efter en god sushilunch var det dags för Inge-Gerd Hemmingsson. Hon påpekar att specialister behövs, föräldrar kan ej överta ansvaret för läs och skrivutveckling av sina barn. Finns specialister att tillgå?
Dessa barn behöver specialiserad träning som utgår från individens svårigheter och styrkor. Hon talade även om åtgärdsprogram och hur man skriver i dessa. Man kan tex. inte skriva att barnet ska träna att läsa fortare för att det läser långsamt, viktigast är istället att utreda VARFÖR barnet läser långsamt. Vari finns problemet?
Nu dags för mitt skötebarn - Prov och bedömning för elever i läs och skrivsvårigheter, denna gång specifikt om att anpassa Nationella Proven. Roger Persson från Skolverket går igenom vad man får och inte får.
Här är finns ett stort dilemma, det är nämligen helt upp till pedagogen att avgöra om eleven har någon funktionsnedsättning och därav välja lämplig anpassning som ändå prövar vad som är menat att pröva. Detta är supersvårt, om jag får säga det själv. Pedagogen som oftast inte är utbildad i funktionshinder ska se elevens problematik och avgöra när svårigheterna blir så stora att man kan kalla det en funktionsnedsättning.
Och vad är läs- och skrivsvårigheter? Ingen diagnos behövs, och Skolverket har själva ingen lista över "godkända" funktionshinder. Det kan vara så mycket mer än dyslexi som skapar läs- och skrivsvårigheter, jag tänker på tal och språknedsättningar, koncentrationsproblematik, utvecklingsstörning, syn och hörselnedsättningar och förmodligen mycket mer. Jag anser ansvaret är för stort och svårt, hur duktig man än är som lärare, här behövs hjälp av specialister så att elever får den hjälp de har rätt till.
Roger försöker även förklara varför elever ej får lyssna istället för att ögonläsa text när läsning är jobbigt, då det ändå är innehållet som är det viktiga. Han säger att han är rädd för att skolor slutar att undervisa i läsning om de säger att detta är ok vid ett nationellt prov.
Upplyftande är att lärarenkäter visar på att 2/3 anpassar provet någon gång för sina elever, det innebär att pedagoger känner till att det behövs. Vanligaste anpassningarna enligt enkäterna är längre tid samt uppläsning av instruktioner. Själv undrar jag om hur det är med datorstöd, tror att mycket finns att utveckla där när det gäller prov och bedömningssituationer. Något vi på Mediacenter i Umeå förhoppningsvis får bidrag till att arbeta mer med ;)
Dagen avslutade jag med att lyssna på Kompetensutvecklarna kerstin-kerstin.se
Om hur mycket en med läs och skrivsvårigheter behöver träna, träna mer än andra på att läsa, få specialisthjälp att utvecklas, hjälp med kompensatoriska hjälpmedel som eleven också behöver träna på för att lära sig hantera. Om att HELA SKOLAN behövs enade för att hjälpa dessa elever till en framgångsrik skolgång.
De avslutade med den fina frågan; " Vad i min verksamhet behöver förändras för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska kunna nå goda resultat".
Nu vila inför dag 2
Trött, kom jag in till mässans inledning (reste kl 06.00 från ett regnigt Umeå), piggnade fort till när docent Lars Melin förklarar hur osammanhängande en läsning egentligen är. Visade på hur många börjar läsa, ej i början av en text utan längre ner och sedan hoppar framåt för att stanna länge på felstavade ord. Han visade på hur komplext läsandet är och hur enormt mycket vi läser mellan raderna för att skaffa oss en helhet av en text. Det är detta som gör läsning så svårt menar Lars. Han påpekade även att det finns så många fler med läs- och skrivsvårigheter än "bara" dyslektiker tex poor readers och män som inte tycker om att läsa...., anledningen att dyslektiker uppmärksammas mer är att de är den grupp som är bäst organiserade....
Inger Tinglev från Skolverket, ansvarig för ncs (Nationellt Centrum för Språk, läs och skriv) berättade om deras uppdrag att bla "kartlägga, sammanställa och sprida information om aktuell forskning om och praktiska erfarenheter av arbete med språk-, läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi ". Läs mer på ncs hemsida.
Inger Rålenius, Skrivknuten, FMLS, berättade om hur hon som dyslektiker (inte lat och dum) upplevde skolan, om att få diagnos vid 27 års ålder och att läsa som en 10-åring. Hon beskriver hur all kraft går till avkodning och gör att läsningen blir så engerikrävande, där sedan ingen energi finns kvar till att minnas och förstå innehållet. När det gäller stavning så är hennes teknik att lära in stavning som det stavas ej som det låter tex generad som ge-nerad ej sche-nerad.
I engelska blir knowledge lätt nollech om man ej får använda Spell Right. Samt menar hon att det inte går att "höra" om det ska vara dubbelteckning eller ej, som en del lärare tror. Att forska själv genom läsning går inte för henne. Hon tycker dock mycket om att lyssna på faktadaisy samt få undervisning och redovisning genom muntligt framförande.
Hennes lyft kom först på Universitetet där hjälp fanns att få med både inläst material och anteckningshjälp, varför finns ej detta på grundskolan, varför uppfattas ofta sådan hjälp som FUSK?
Efter en god sushilunch var det dags för Inge-Gerd Hemmingsson. Hon påpekar att specialister behövs, föräldrar kan ej överta ansvaret för läs och skrivutveckling av sina barn. Finns specialister att tillgå?
Dessa barn behöver specialiserad träning som utgår från individens svårigheter och styrkor. Hon talade även om åtgärdsprogram och hur man skriver i dessa. Man kan tex. inte skriva att barnet ska träna att läsa fortare för att det läser långsamt, viktigast är istället att utreda VARFÖR barnet läser långsamt. Vari finns problemet?
Nu dags för mitt skötebarn - Prov och bedömning för elever i läs och skrivsvårigheter, denna gång specifikt om att anpassa Nationella Proven. Roger Persson från Skolverket går igenom vad man får och inte får.
Här är finns ett stort dilemma, det är nämligen helt upp till pedagogen att avgöra om eleven har någon funktionsnedsättning och därav välja lämplig anpassning som ändå prövar vad som är menat att pröva. Detta är supersvårt, om jag får säga det själv. Pedagogen som oftast inte är utbildad i funktionshinder ska se elevens problematik och avgöra när svårigheterna blir så stora att man kan kalla det en funktionsnedsättning.
Och vad är läs- och skrivsvårigheter? Ingen diagnos behövs, och Skolverket har själva ingen lista över "godkända" funktionshinder. Det kan vara så mycket mer än dyslexi som skapar läs- och skrivsvårigheter, jag tänker på tal och språknedsättningar, koncentrationsproblematik, utvecklingsstörning, syn och hörselnedsättningar och förmodligen mycket mer. Jag anser ansvaret är för stort och svårt, hur duktig man än är som lärare, här behövs hjälp av specialister så att elever får den hjälp de har rätt till.
Roger försöker även förklara varför elever ej får lyssna istället för att ögonläsa text när läsning är jobbigt, då det ändå är innehållet som är det viktiga. Han säger att han är rädd för att skolor slutar att undervisa i läsning om de säger att detta är ok vid ett nationellt prov.
Upplyftande är att lärarenkäter visar på att 2/3 anpassar provet någon gång för sina elever, det innebär att pedagoger känner till att det behövs. Vanligaste anpassningarna enligt enkäterna är längre tid samt uppläsning av instruktioner. Själv undrar jag om hur det är med datorstöd, tror att mycket finns att utveckla där när det gäller prov och bedömningssituationer. Något vi på Mediacenter i Umeå förhoppningsvis får bidrag till att arbeta mer med ;)
Dagen avslutade jag med att lyssna på Kompetensutvecklarna kerstin-kerstin.se
Om hur mycket en med läs och skrivsvårigheter behöver träna, träna mer än andra på att läsa, få specialisthjälp att utvecklas, hjälp med kompensatoriska hjälpmedel som eleven också behöver träna på för att lära sig hantera. Om att HELA SKOLAN behövs enade för att hjälpa dessa elever till en framgångsrik skolgång.
De avslutade med den fina frågan; " Vad i min verksamhet behöver förändras för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska kunna nå goda resultat".
Nu vila inför dag 2
måndag 12 oktober 2009
ADHD - påminnelser
Påminnelser genom mobil enhet
Funktionshinder som tex. ADHD kan skapa svårigheter att strukturera sin vardag. Med hjälp av en mobil eller en handdator så kan man få hjälp att minnas var och när man ska vara genom olika system för påminnelser.
Själv använder jag mig av Google Calender som jag synkat ihop med min mobil genom programmet Goosync. Detta gör att jag får ljudpåminnelser en stund före varje ny händelse som jag lagt in, samt kan se i min mobil var jag ska vara och vad jag ska göra. Detta rekommenderar jag varmt för alla som jag själv har mycket att komma ihåg, men är speciellt bra för personer med ADHD-problematik.
Pia Nyström berättar hur viktigt hennes handdator är för henne, läs hela artiken här.
Bild från flickr.com, by Irish Typepad
tisdag 29 september 2009
Skolan i mobilen
En bra hemsida förbättrar möjligheterna för elever och föräldrar att komma ihåg viktiga händelser.
Ett sätt att göra en klasshemsida på är att använda tjänsten skolanimobilen. se
http://www.skolanimobilen.se/index.html
fredag 18 september 2009
Nu är uppsatsen om prov och bedömning igång..äntligen;)
Vad jag redan nu har upptäckt är att det saknas vetenskaplig studier om vilka anpassningar som görs, hur det påverkar eleverna och vilken kännedom pedagoger har i området. Detta säger vår handledare är bra...det betyder att det finns ett stort behov att arbeta mer med detta!
En del begrepp är dock återkommande som elevmedverkan, individualisering, inkludering, rättvisa, summativ och formativ bedömning, alternativa redovisningssätt, kompetensutvecklade pedagoger och policy.
Dessa begrepp kommer jag framöver att fördjupa mig mer i och hur detta påverkar elever i läs och skrivsvårigheter.
Jag läser Vygotskij (igen) och begrundar hans socio-kulturella perspektiv. Hans tankar om att hjälpmedel är mänsklighetens förlängda arm, hjälpmedel som han kallar verktyg eller artefakter. Hjälpmedelet kan vara en dator som blir elevens förlängda arm och ej bör betraktas som fusk utan som ett klokt mänskligt drag för att klara sig i livet. Frågan är då hur detta verktyg ska användas i prov och bedömningssituationer? Och hur ska det bedömas och VAD är det som ska bedömas?
Personligen tycker jag att hjälpmedel är underbara, de öppnar nya möjigheter och hjälper oss att komma "smidigare" till vårt mål. Kanske man även borde bedöma hur pass väl eleven lärt sig att tillämpa olika hjälpmedel och anse detta som en positiv egenskap?
Bild från flickr.com, by Amarand Agasi
Vad jag redan nu har upptäckt är att det saknas vetenskaplig studier om vilka anpassningar som görs, hur det påverkar eleverna och vilken kännedom pedagoger har i området. Detta säger vår handledare är bra...det betyder att det finns ett stort behov att arbeta mer med detta!
En del begrepp är dock återkommande som elevmedverkan, individualisering, inkludering, rättvisa, summativ och formativ bedömning, alternativa redovisningssätt, kompetensutvecklade pedagoger och policy.Dessa begrepp kommer jag framöver att fördjupa mig mer i och hur detta påverkar elever i läs och skrivsvårigheter.
Jag läser Vygotskij (igen) och begrundar hans socio-kulturella perspektiv. Hans tankar om att hjälpmedel är mänsklighetens förlängda arm, hjälpmedel som han kallar verktyg eller artefakter. Hjälpmedelet kan vara en dator som blir elevens förlängda arm och ej bör betraktas som fusk utan som ett klokt mänskligt drag för att klara sig i livet. Frågan är då hur detta verktyg ska användas i prov och bedömningssituationer? Och hur ska det bedömas och VAD är det som ska bedömas?
Personligen tycker jag att hjälpmedel är underbara, de öppnar nya möjigheter och hjälper oss att komma "smidigare" till vårt mål. Kanske man även borde bedöma hur pass väl eleven lärt sig att tillämpa olika hjälpmedel och anse detta som en positiv egenskap?
Bild från flickr.com, by Amarand Agasi
onsdag 26 augusti 2009
Prov och bedömningssituationer
Vad får våra elever med läs- och skrivproblematik för hjälp under prov och bedömningstillfällen?
...kanske förlängd skrivtid och muntligt prov (om de har tur)..eller ingen hjälp alls?
Och, hur är det med alternativa verktyg, tillåts de under prov och bedömningstillfällen? Nej, oftast inte, eller har jag fel?
Enligt undantagsbestämmelsen från skolverket sägs att ..."Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms. http://www.skolverket.se/sb/d/1475#listAnchor6976
Hur gör du som pedagog när du har elever med läs och skrivsvårigheter? Vilken hjälp ger du dem, eller låter dem tillgå under prov och bedömningstillfällen?
Erbjuder du talsyntes, inläst material, rättstavningsprogram, inspelningsmöjligheter osv.? Om inte, varför? Och om, hur?...Skriv ett inlägg och berätta!
Detta är inte helt enkelt och upp till pedagogen att anpassa sina prov och bedömningssituationer till olika individers behov. Påbörjar nu i september -09 en D-uppsats i ämnet, återkommer med jämna mellanrum och lämnar insikt i ämnet;)
...kanske förlängd skrivtid och muntligt prov (om de har tur)..eller ingen hjälp alls?
Och, hur är det med alternativa verktyg, tillåts de under prov och bedömningstillfällen? Nej, oftast inte, eller har jag fel?
Enligt undantagsbestämmelsen från skolverket sägs att ..."Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms. http://www.skolverket.se/sb/d/1475#listAnchor6976
Hur gör du som pedagog när du har elever med läs och skrivsvårigheter? Vilken hjälp ger du dem, eller låter dem tillgå under prov och bedömningstillfällen?
Erbjuder du talsyntes, inläst material, rättstavningsprogram, inspelningsmöjligheter osv.? Om inte, varför? Och om, hur?...Skriv ett inlägg och berätta!
Detta är inte helt enkelt och upp till pedagogen att anpassa sina prov och bedömningssituationer till olika individers behov. Påbörjar nu i september -09 en D-uppsats i ämnet, återkommer med jämna mellanrum och lämnar insikt i ämnet;)
fredag 14 augusti 2009
Träfftider för Umeås nätverk hösten -09
Träfftider ht-09 för ”Nätverket för Specialpedagogik och IT”!
Vid vår träff i Lycksele önskade ni kontinuerliga träffar för kompetensutveckling, diskussioner och tid att utbyta erfarenheter.
Hösten börjar närma sig och nu kommer tiderna för terminens nätverksträffar :)
Två träffdatum, det första i oktober utifrån behov och intresse, det andra i november hoppas jag alla kommer på!
Minnesträning och mingel den 6/10 kl 14.00-18.00
Vi börjar med mingel i Mediacenters kurslokal kl 14.00, vi bjuder på dryck och tilltugg samtidigt som vi talar om höstuppstarten och annat intressant, ev nyheter mm. Därefter går de som vill med mig och Lena till Folkets hus för föreläsning om minnesträning av Elevdata.
Anmälan för mingel mellan kl 14-16 görs via mail till mig senast den 1/10 – gratis.
Anmälan till Minnesträningsförlälsning 16-18 görs till Elevdata senast den 21/9 – 300 kr.
Erfarenhetsutbyte av programvaror den 18/11 kl 13.00-16.00
Ni som fått pengar via statbidrag till inköp av interaktiva programvaror visar och berättar hur ni använt era program, följt av diskussion och erfarenhetsutbyte. Jag kan hjälpa till att visa programmen vid behov.
Anmälan till mig senast den 1/10 via mail.
Skriv vilket/vilka program du använt under läsåret och vill dela med dig dina erfarenheter av i mailet!
Vid vår träff i Lycksele önskade ni kontinuerliga träffar för kompetensutveckling, diskussioner och tid att utbyta erfarenheter.
Hösten börjar närma sig och nu kommer tiderna för terminens nätverksträffar :)
Två träffdatum, det första i oktober utifrån behov och intresse, det andra i november hoppas jag alla kommer på!
Minnesträning och mingel den 6/10 kl 14.00-18.00
Vi börjar med mingel i Mediacenters kurslokal kl 14.00, vi bjuder på dryck och tilltugg samtidigt som vi talar om höstuppstarten och annat intressant, ev nyheter mm. Därefter går de som vill med mig och Lena till Folkets hus för föreläsning om minnesträning av Elevdata.
Anmälan för mingel mellan kl 14-16 görs via mail till mig senast den 1/10 – gratis.
Anmälan till Minnesträningsförlälsning 16-18 görs till Elevdata senast den 21/9 – 300 kr.
Erfarenhetsutbyte av programvaror den 18/11 kl 13.00-16.00
Ni som fått pengar via statbidrag till inköp av interaktiva programvaror visar och berättar hur ni använt era program, följt av diskussion och erfarenhetsutbyte. Jag kan hjälpa till att visa programmen vid behov.
Anmälan till mig senast den 1/10 via mail.
Skriv vilket/vilka program du använt under läsåret och vill dela med dig dina erfarenheter av i mailet!
tisdag 11 augusti 2009
Mobilen som stöd
"SKA ELEVERNA FÅ HA SIN MOBIL PÅ SKOLAN, ELLER SKA VI LÅSA IN DEN?"
...en vanlig fråga ute på skolorna, men hur ofta diskuterar man istället hur vi skulle kunna använda mobilen som ett pedagogiskt verktyg???
Hur nyttjar vi pedagoger denna tekniska pryl som i princip alla våra elever har? Ser man möjligheterna med att låta eleverna använda sin mobil som pedagogiskt verktyg - oftast inte!
Vad skulle vi pedagoger då kunna låta eleverna använda den till?
1. Dokumentera genom att ta bilder
2. Producera egna filmer
3. Spela in föreläsningar och instruktioner som eleven vill ha kvar
4. Fota av anteckningar
5. Spela in ljudanteckningar
6. Lyssna på skönlitterära böcker
7. Lyssna på fakta
8. Använda miniräknaren
9. Utnyttja kalender tillsammans med påminnelser
10. Kommunikation
11. Uppdatera bloggar
12. RSS som påminnelse
13. Fota text och lyssna med inbyggd talsyntes
14. Ordprediktion med T9
15. Podcast
Och listan kan göras längre...alltså möjligheterna är stora, det är upp till pedagogerna att SE möjligheterna och ta in ny teknik i klassrummet!
Om man ser till elever i särskilda svårigheter som tex läs och skrivsvårigheter så kan de nyttja många av ovanstående punkter i sitt lärande. Som tex att tala in anteckningar istället för att skriva dem och att lyssna på böcker, spela in instuktioner och använda miniräknaren mm.
En elev i koncentrationsproblematik kan vara hjälpt av att få påminnelser via sin mobil, kanske från en google kalender eller genom RSS från skolans hemsida och mycket mer beroende på behov.
Talsyntes till mobilen finns nu på marknaden, en som heter CapturaTalk såg jag på Bettmässan 2009 i januari. Fota av texten, använd OCR-funktionen och läs upp med talsyntesen, enkelt och bekvämt. Läs mer här; http://www.capturatalk.com/
Nu kan du även få RSS-flöden upplästa för kostnaden av ett lokalsamtal genom den nya tjänsten "Nyhetstelefonen" från Woxway, läs mer; http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article572835.ece
NE i mobilen. Nu kan du söka uppslagsord direkt i din mobil genom Nationalencyklopedin. Skriv in mobil.ne.se i din mobil och sök bland 64000 uppslagsord.
Tänkvärt...mobilen används inte lägre till att ringa med, våra ungdomar kommunicerar oftast via sms...och chatt istället för mail..
måndag 8 juni 2009
BETT 2009
Så mycket fanns att se!
Här fanns en mycket stor hörna bestående av teknik för "special needs". Bettmässan är världens största mässa för it och lärande. Resan från Umeå anordnas av Mediacenter, min arbetsplats.
Teknik skapar nya möjligheter!
UNDERBARA TEKNIK...vilka möjligheter du skapar...har jag svårigheter att läsa så kan jag få mina texter upplästa med talsyntes, få ord förklarade i digitala ordlistor, lyssna på daisyinspelningar, kanske på en Classmate som på bilden? Är det svårt att skriva kan jag få hjälp genom ordprediktionsprogram, rättstavningsprogram, slå upp ord i digitala ordlistor, få bild och ljudstöd i mitt skrivande...
Minnet kan jag träna upp med minnesträningsprogram, struktur skapar jag med digitala mindmaps...
Det finns få begränsningar i hur teknik kan vara ett stöd i lärandet för människor i olika svårigheter men OÄNDLIGA MÖJLIGHETER!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)