Hur tolka undantagsbestämmelsen?

Undantagsbestämmelsen, grundskolan

Om det finns särskilda skäl, får läraren vid betygsättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått eller enstaka kriterier som eleven skall ha uppfyllt. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst mål eller uppfylla ett visst kriterium. Detta gäller samtliga betygssteg.
Utdrag ur Kpl2000 Grundskolan, sid7

Undantagsbestämmelsen finns till för elever som av olika skäl inte har förutsättningar att uppnå samtliga mål i vår målstyrda skola. Undantagsbestämmelsen ovan, som även kallas pys-paragrafen måste plockas isär för att förstås och tillämpas.
Med får betyder att läraren bestämmer om denne anser att undantagsbestämmelsen ska tillämpas eller inte, dvs att läraren har rätt att säga nej till detta. Dock har eleven rättigheter och bör känna till dessa för att kräva att dessa följs. Enstaka mål och kriterier innebär att om det tex finns totalt 4 kriterier så blir enstaka ett av fyra, inte två av fyra, det kan även innebära delar av kriterier. Funktionshinder säger skolverket, själv tycker jag vi ska använda oss av termen funktionsnedsättning enligt socialstyrelsens rekommendationer. Eleven ska alltså ha en funktionsnedsättning för att ha rätt till undantagsbestämmelsen. Vad är då en funktionsnedsättning? Jo, det kan vara många olika faktorer som innebär att en person får nedsatt funktionalitet. En elev kan tex. vara i läs- och skrivsvårigheter, ha uppmärksamhetsproblematik, språkstörning osv. Dock ska funktionsnedsättningen inte vara av tillfällig natur här menas att elevens svårigheter ska finnas under hela elevens skoltid. Samtliga betygssteg innebär att undantagsbestämmelsen kan tillämpas även för att ge en elev VG och MVG, inte bara G. Tyvärr så tror jag undantagsbestämmelsen inte så oftas tillämpas för högre betyg, men det är alltså fullt möjigt! Undantagsbestämmelsen får dock inte tillämpas vid språksvårigheter om en elev har annat hemspråk än svenska då detta inte klassas som en funktionsnedsättning.
De rödmarkerade orden gav Roger Persson från Skolverket förklaring till på ett seminarium som jag och min kollega anordnat i Lycksele den 26 mars 2010.

Varför skriver jag då om undagtagsbestämmelsen, jag som arbetar med teknik? Jo, för att jag möter elever som bedöms felaktigt där man inte tar hänsyn till deras funktionsnedsättningar och där man tror att dyslexi är det enda som ger rätt till undantagsbestämmelsen, men det är fel, även elever med tex adhd eller språkstörning har rätt till undantagsbestämmelsen, dessa elever har ofta läs och skrivsvårigheter. De elever jag möter har behov av alternativa bedömningsformer samt anpassade bedömningssituationer där alternativa verktyg har en viktig roll, tex att få frågor upplästa av talsyntes, skriva med hjälp av rättstavningsprogram och Saida, göra en mindmap eller ha en muntlig presentation.

Om man tillämpat undantagsbestämmelsen vid betygssättning så syns det inte i elevens betygsdokument.