När det gäller de nationella proven så får läraren inte anpassa proven som den vill utan måste följa anvisningar från Skolverket. Skolverket använder dessa prov för att jämföra elevers resultat över hela landet och behöver således striktare former. Man får tex. inte skanna in texter som eleven sedan får lyssna till med talsyntes för att de är rädd för att deras provtexter ska spridas över internet. Att göra ett prov kostar 1-2 miljoner enligt Roger Persson på Skolverket. De vill inte heller att elever får använda rättstavningsprogram, men tycker det är ok att skriva på dator med hjälp av talsyntes. Detta kan skapa problem för elever som är vana att använda uppläsning samt rättstavningsprogram, det blir svårt för dem att utföra prov när de inte får nyttja de hjälpmedel de använder i undervisningssituationen, man kan jämföra det med en rullstolsbunden som måste klara sig utan rullstol när det blir prov :-
Detta gör att dessa prov inte är den bästa formen av prov för dessa elever, tur nog så kommer de inte varje år, men tillräckligt ofta för att det kan kännas riktigt jobbigt för dessa elever. Roger Persson sa själv i ett seminarium att de nationella proven är summativa prov som inte är gjorda för elever med funktionsnedsättningar, utan att formativa bedömningsformer är bättre dessa elever. Som pedagog får man helt enkelt tänka att det är strikta former som gäller vid NP, men att vid alla andra provtillfällen så finns allt möjlighet till att använda alternativa verktyg och fomativa bedömningsformer. Sedan får vi hoppas att Skolverket framöver även tänker på alla elever som missgynnas av de NP och utformar fler alternativa former för bedömning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar