onsdag 14 december 2011

Sociala berättelser och Storybird

Storybird kan användas på många sätt, ett kan vara för att förklara hur man mår, vad man tänker eller händelser som bör berarbetas.
Jag har gjort en liten Storybird för att beskriva känslor. Kanske elever kan göra Storybirds för att berätta deras historia?
Jag och mina känslor on Storybird
Här är en bra instruktionsfilm om Storybird.

onsdag 7 december 2011

Daisy

Så härligt att vi har Daisy, inlästa talböcker och vissa med både ljud, text och bild. Dessa får alla låna och läsa som har lässvårigheter. Det finns ca 90 000 ljuddaisyböcker och ca 1000 ljud, text och bilddaisy att välja mellan från tpb.se.
Vad är räknas då som lässsvårigheter? Det kan tex vara motoriska svårigheter, Dyslexi, synnedsättningar, uppmärksamhetsproblematik enligt TPB. Nu kan alla med lässvårigheter själva ansöka om tillstånd att ladda hem daisyböcker direkt till sin dator, smartphone eller surfplatta.
Vill du lyssna på daisyljudböcker i din mobil så kan du använda dig av appen DaisyReader som finns för både Android samt Iphone/Ipad. Har du en Iphone/Ipad kan du även köpa appen InDaisy där du kan läsa dasiy med ljud och text/bild.
I Umeå har alla elevdatorer och pedagogdatorer utrustats med läsprogrammet Amis. Jag har gjort en instruktionsfilm för att visa hur man använder Amis.

Att arbeta med inlästa böcker kräver en speciell studieteknik. Jag rekommenderar att alltid börja med skönlitteratur för man går över till facklitteratur. Det kan vara svårt att lyssna till fakta, här behöver man träna på att sätta bokmärken, ta anteckningar och lyssna om när man inte förstår. Anita Hildén har gjort en folder om hur man arbetar med läsutveckling genom talböcker som är bra.

Skolbloggar i Umeå

Att blogga ligger mig varmt om hjärtat då det är ett bra sätt berätta samt att reflektera med andra och på så sätt utveckla sina tankar. Verktyget är enkelt att lära och använda sig av. Själv använder jag Blogger.
I Umeå börjar fler och fler pedagoger skapa bloggar med sina elever. Dessa pedagoger och elever vill gärna ha kommentarer på sina inlägg och jag har samlat några av de bloggar som jag känner till på denna sida. Någon bloggar om tips på böcker de läst, någon på engelska för att jobba med språk och kultur, någon om vad de gör.
Man kan använda en blogg till många ändamål. Det finns dock några saker man bör tänka på före man kör igång, tex bör man ha en idé om vad den ska handla om, vilka man vill nå osv. detta beskriver Webbstjärnan bra, där kan man även anmäla sin blogg till deras tävling!


Ersmarksskolan är även med som en av tio favoriter på Webbstjärnan.
Ersmarksskolan, klass 4




När det gäller bloggar och specialpedagogik så finns många fördelar. Man skriver korta texter, använder många bilder, gärna filminslag som stödjer budskapet. Det är även ett mycket motiverande arbetssätt som gör att elever lägger ner mer energi i sitt skolarbete. Man visar upp vad man gör och kan snabbt få feedback. Det går utmärkt att skriva i bloggen tillsammans med Claro Read så att man hör vad man skriver. Och den finns kvar, man kan inte glömma den hemma...men man kan alltid läsa den hemma.







tisdag 6 december 2011

Instruktionsfilmer om alternativa verktyg

Själv tycker jag mycket om instruktionsfilmer, de passar mitt sätt att lära på. Instruktionsfilmer är även bra om man har svårigheter med att läsa instruktionstexter som många gånger är både långa och krångliga. Jag har länge tänkt att jag ska göra instruktionsfilmer som visar hur några bra alternativa verktyg fungerar och äntligen har jag kommit igång. Detta tack vare bloggaren Patricia Diaz som finns med, precis som jag själv på siten Skolföden.se. Patricia berättar om verktyget Screencast-o-matic, ett enkel webbaserat program som spelar in valt område på din skärm. Filmen kan sedan laddas upp direkt till Youtube, klockrent och enkelt!
Jag börjar med två filmer, en om vilka alternativa verktyg vi tillhandahåller våra elever och pedagoger i Umeå och en om hur man läser och skriver med ljudstöd i programmet Claro Read.
Intruktionsfilm om alternativa verktyg i Umeå

Instruktionsfilm om hur man läser och skriver med ljudstöd i Claro Read

 

fredag 2 december 2011

Appar som stödjer barn med Autism

Förra året på Bettmässan i London visades appen Proloque2go, ett riktigt bra kommunikationsstöd som då skulle lanseras. Nu har appen funnits på appmarket en tid och börjats användas av människor i behov av kommunikationsstöd. Vad vi kan se är att denna app är en gåva utan dess lika för många människor tex för autistiska barn. Jag har nyligt sett ett inslag på 60 minutes som fick tårarna att rinna. Så underbart att se hur teknik kan hjälpa oss med så mycket. Jag funderar fortfarande på om appen kan användas på svenska, jag har kontaktat Acapela som förmedlar sina röster till denna app och väntar på svar. På deras frågesida fick jag även besvara frågan "Är du en robot?" Ja/Nej, nja det tror jag väl inte ;)


Här är ett annat klipp från Youtube, en mamma som visar några bra appar för barn med Autism och Asbergers syndrom.


Jag vill även tipsa om AutismEpicenter.com, här är ett klipp där vi ser Braden, 8 år använda en Ipad för att göra läxor.

tisdag 22 november 2011

Smart hjärta Claro är inte sant

Nej, Smartboards programvara hjärta Claro Reads skanningsfunktion är ingen lyckad kombination! Det är nämligen så att dessa två programvaror krockar med varandra och sätter skanningsfunktionen ur spel. Det går alltså inte att skanna. Under ett halvårs tid har jag varit i kontakt med trevlige Lasse på Svensk Talteknologi samt deras engelske tekniker. De har tittat in i min dator, funderat och nu äntligen kommit fram till ett svar. Synd dock att vi i nuläget i Umeå måste välja mellan att kunna skanna från Claro Read eller att använda Smartboard :- Hoppas på att dessa två företag fort finner en lösning så att vi kan fortsätta att tillgängliggöra text genom inskanningar och uppläsning med talsyntes. Vi har nämligen Claro Read installerat på samtliga pedagogers och elevers datorer i Umeå.

Ipads och Skoldatatek i Västerbotten

Idag var jag inbjuden av Mediacenter i Umeå att hjälpa dem med ett uppdrag. Och vad gör man inte för sina gamla kollegor ;)Jag sitter just nu på tåget hem från Lycksele och skriver. Det skumpar då tåget är gammalt och skakigt så jag får ställa upp min Ipad ordentligt och även ta fram mitt externa tangentbord..i Vindeln stannar tåget, det har gått sönder så vi får åka vidare med buss och jag fortsätter mitt skrivande där. Tågutvecklingen känns trög men utvecklingen av devices i skolans värld tex Ipads går framåt även i Sveriges nordligare delar. Idag var jag som sagt inbjuden att berätta om Ipads/appar i lärandet för Västerbottens Skoldatatek. Många kommuner hade skickat representanter för att delta. En del hade rätt nyligt köpt in några Ipads och Malå hade just köpt in en HTC Androidplatta. Även i min hemkommun, Umeå har några grundskolor köpt in Ipads. Idag fokuserade vi på läsa/skriva/lyssna och planera med sin Ipad. Det fungerar ypperligt att läsa e-böcker med Bluefirereader om man har ett bibliotekskort och en pinkod. Att lyssna på ljudböcker går inte strömmande ännu utan här måste man först konvertera mp3-filer och sedan föra över dem till sin Ipad. Daisyböcker fungerar bra på Ipad, jag använder InDaisy för daisy ljud, text och bild samt Daisyreader för att lyssna på ljuddaisyböcker. Jag vill rekommendera Joacim Thornströms film där han tydligt visar hur man för över daisyfiler från dator till padda vilket man måste göra i InDaisy. InDaisy fungerar bra då programmet har alla funktioner som man som talboksläsare önskar sig, talhastighet, sökfunktioner, markering och bokmärke. Daisyreader använder man enkelt genom att hämta daisyböcker direkt över webben. Detta får man göra om man är talboksberättigad, då kan man be om användarnamn och lösenord för att logga in på Daisyreader och sedan låna böcker från TPB. När läsning är jobbigt och man vill lyssna på text som inte finns som talböcker så kan man få text uppläst med talsyntesapparna VoiceReader och VoiceReaderWebb, dessa två tycker är de bästa på marknaden just nu. I VoiceReader kopierar man in text som läses upp och VoiceReadeWebb är som en webbläsare där man direkt i appen kan få sin webbsida uppläst. Dessa två appar visar Logopeden i skolan, Johanna mycket pedagogiskt.Det finns många små roliga träningsappar för att lära sig läsa och skriva. Några jag tycker om är Bokstavsspelet, ABC tracer, Writing Pad, Happi läser, ABC Mysteriez, Magnetic ABC och Lär dig ABC. Det finns alltså många träningsappar, saknar dock bokstavsljud i de flesta appar, de flesta har bokstavsnamn vilket är synd. Roligt är dock att låta barnen skapa i sitt lärande och då är en bra app Puppet Pals HD. Här kan barnen göra tex Sagor, sociala berättelser och andra historier. Man kan välja mellan att använda figurer som följer med appen eller att ta egna bilder på figurer och bakgrunder. Tex skulle man kunna låta eleverna fota insekter i skogen och göra en berättelse om dessa. Idag fick deltagarna vara med om en liten lektion där vi använde Ipads. Vi började att titta på filmen Kom ketchup, berätta en saga (tyvärr hade vi problem med nätverket), sedan så skulle man göra en tankekarta med appen Simplemind om vad sagan skulle handla om och sist det roligaste, skapa en liten film i Puppet Pals. Här kom många skratt, visst är det roligt att skapa :)

Att vända ett tåg

Jaha, så kommer vi in på ett känsligt och viktigt område om alla elever ska lyckas i skolan, vilket är vårt uppdrag. Hur organiserar då en skola/ kommun stödfunktioner? Först kan vi fråga oss om man får göra lite som man vill eller om vi har styrdokument att ta hänsyn till.


Alla elever har rätt till stöd, rätt till tidsenliga lärverktyg och rätt att få det mesta stödet inom klassrummets väggar. Sedan har vi forskning som säger att extra träning i läsning är effektivast i intensivperioder. Vi har även forskning som visar att grupperingar av barn samt att ofta ta ut barn ur klassrummet ger negativa effekter som tex bristande behörighet, lägre motivation och självkänsla jämfört med elever som fått stöd i klassrummet som ofta har högre behörighet och trivs bättre, enligt Joanna Giota, Pedagogiska magasinet nr 4 2011. Ja, detta vet vi, men hur gör vi då när vi organiserar stödåtgärder? Gör vi som vi ska och som vi vet är bäst? Det är nu det blir känsligt. För det är nämligen så att vi grupperar barn en hel del och ger stöd i stor utsträckning utanför klassrummet och i mindre utsträckning i klassrummet. Hur kan det komma sig? Enligt Joanna Giota, fil dr i pedagogik har grupperingar ökat under 2000-talet. Nu kommer vi in på vad jag själv tror. Jag tror vi gör som vi brukar, skolan är konservativ och tar lång tid på sig vid förändringar. När det blir knepigt i klassrummet rycker specialläraren in och har specialundervisning, utanför klassrummet.

Hur kan man göra istället? Min tanke är att pedagogen tillsammans med specialpedagog behöver göra långsiktiga planeringar där man tänker in olika elevers behov av att få information och att ge information. Jag menar tex att inte ge alla uppgifter i text för att sedan även redovisa dem skriftligt. Istället kan vi spela in filminstruktioner och använda ljud och bilder i lärandesituationer så att fler förstår och så att fler får chans att visa sina kunskaper. Specialpedagog/lärare bör arbeta tillsammans med pedagogera vid planering och även ofta vid genomförande.Jag vill även att specialpedagoger som är utbildade i handledning samt i förändringsarbete och ledarskap ska vara rektorns högra hand vid skolans organisatoriska arbete samt tillåtas att handleda lärarkollegor om hur de bäst förstår och når fram till sina elever. Idag känner många att de inte har legitimitet eller fått i uppgift att handleda. Nyutbildade speciallärare och specialpedagoger fortsätter att göra som man tidigare gjort på den skola man kommer till. Det är inte lätt att vända på ett tåg! Visst finns det pedagoger/specialpedagoger/skolor som sticker ut, kompetenta pedagoger som vågar och orkar och förstår att dessa förändringar för en inkluderande skola är viktiga och faktiskt jobbar aktivt med en skola för alla. Många kan känna att vi borde göra annorlunda men kommer liksom inte till skott. Det är rektor som leder sin skola och även här är det rektor som måste initiera förändringar på sin skola, Även kommunen centralt har ett ansvar att påverka skolledare att våga förändra. Jag gläds över de som försöker omorganisera stödet på sin skola, ni finns, jag vet, och jag vet även att vi har duktiga personer på ledande poster som driver på detta arbete, tack för det, ni kommer att inspirera andra att följa er väg. Se bara på Nossebro, hur de har lyckats att gå från misslyckanden till att nu verkligen kunna hjälpa sina elever utifrån elevernas behov och förutsättningar. Min tro på människan säger att de flesta av oss vill vara tillsammans och få lyckas på just sitt sätt. Vi vill inte känna oss utanför eller sämre, vi vill alla vara en del av en viktig helhet. Därför gör jag vad jag kan för att vända på tåget. Jag använder tidsenliga lärverktyg som ett medel att nå närmare målet. Jag utrustar skolan i Umeå med tillgängliga verktyg för att fler ska lyckas i skolan och livet. Jag kompetensutvecklar och sätter ihop nätverk där olika kompetenser får mötas och utecklas tillsammans.Vi måste nämligen hjälpas åt, tåget är tungt och tuffar sakta på i samma riktning som tidigare, men tillsammans är vi starka och kan vrida om spåret i önskvärd riktning.



















fredag 18 november 2011

torsdag 29 september 2011

Logopeder och kommunikationsstöd

Idag har jag nya utmaningar framför mig. Jag ska föreläsa på Umeå Universitet, Logopedutbildningen om stöd i lärandet genom ny teknik. Hm vad visar man då, jo givetvis alla suveräna läs- och skrivstödsprogram och appar. Jag tänker även visa Symwriters fina symbolstöd för att skriva och läsa och hur man kan skanna in text med en c-pen och få upp bilder till en text.
Men, sedan har jag funnit några bra appar för kommunikationsstöd som borde intressera logopederna. Jag tänker visa Pratkort, Prouloque2go och Ritade tecken. Proloque2go verkar väldigt intressant. Denna app såg jag i London på Bettmässan på en Ipad med många bilder och möjligheter att stödja kommunikationen, så mycket smidigare än tidigare varianter. Denna finns inte ännu i svenska när jag skriver detta men tillverkarna sa att den skulle komma även på svenska och vi väntar! Här är ett underbart klipp från Youtube med en hungrig liten kille som har (Apraxia)..



Sedan så blir det visning av VoiceXpress och de underbara apparna Dragon Dictation och Dragon Search, här är en liten visning av just Dragon Search (av logopeden Johanna Kristensson), bra om man har stora problem att skriva!



I december ska jag till Visby och föreläsa om appar i skolan och då kommer jag givetvis att visa även Dragon dictation, riktigt bra app!

måndag 29 augusti 2011

Tal till text app - Dragon dictation


Äntligen är den här, Dragon dictation även på svenska, en app för Iphone/Ipad/Ipod som gör att du kan tala in något som programmet direkt omvandlar till skriven text. Den fungerar riktigt bra om man talar tydligt och du kan sedan direkt välja att skicka din text som sms, mail eller till Facebook. Du kan även använda den för engelskt tal samt på många andra språk. Appen är gratis.

Tänk om du inte kan skriva av någon anledning. I skolmiljö kan du nu tala in text i din Iphone, lyssna att det blev rätt i tex appen It Speaks och sedan skicka upp texten till tex Evernote där fler än du själv kan ta del av din text, tex din lärare. Bra va!

torsdag 18 augusti 2011

App för struktur och koncentrationsstöd



Bild från Comai



Comai lanserar snart en ny app med många bra funktioner, Schola Comai. Det finns bla tidshjälpmedel, sociala berättelser (stöd för kommunikation), tydlig planeringskalender samt beräkning av pengar. Den finns ännu endast för Android. När det gäller denna typ av hjälpmedel är det av största vikt att verktyget introduceras och inarbetas på ett genomtänkt vis tillsammans med barn/ungdom samt pedagoger och andra berörda. Detta skriver även föräldrakraft om.
Träffade idag Anna-karin Bergius på Comai som meddelade att Svensk Talteknologi blir återförsäljare och vi hoppas att få möljighet att prova denna produkt i Umeå till några elever.

Timecoach - ett nytt tidshjälpmedel

Med denna figur kan man få stöd att planera sin tid och se visuellt hur tiden minskar. En timecoach kan tex användas på en lektion där eleven ställer in 20 minuter som eleven ska fokusera på en uppgift under. När tiden går in på det röda fältet betyder det att tiden snart är slut och en lampa börjar att lysa.



Pinnarna längst upp används för en tyst kommunikation med läraren. Grön pinne betyder att eleven vill ge ett svar, gul pinne att man vill ha hjälp och röd pinne att man inte vill bli störd. Detta är en god hjälp om man har vissa svårigheter med att uttrycka sig.



Timecoach finns i nuläget att beställa från bla tool4kids.com, dock är närmaste återförsäljare just nu i Danmark via Autismförlaget.



torsdag 4 augusti 2011

Arbetsminne och hjärnforskning

Jag läser hjärnforskaren Torstens Klingbergs bok, Den lärande hjärnan där han påtalar att människor med ADHD ofta har ett lågt arbetsminne. Lågt arbetsminne kan medföra att det tex är svårt att hålla flera tal i huvudet för att göra en uträkning, att minnas och utföra en instruktion i flera steg och att förstå vad man läser.
Man kan dock ha lågt arbetsminne utan att ha ADHD tex där man inte ser någon hyperaktivitet, påpekar Klingberg.



Vad kan man då göra för att underlätta för elever med lågt arbetsminne? Jo, man kan minska arbetsminneskraven tex ge kortare instruktioner och använda hjälpmedel som bilder och lappar för att påminna om vad som ska göras. Man kan även minska störande moment genom att använda hörlurar och skärmar i klassrummet. Själv brukar jag rekommendera att både ge skriftliga och muntliga instruktioner som ska vara korta och gärna i punktform. Som stöd till koncentration kan det även hjälpa med någon typ av timer där man kan låta sin elev arbeta i tex 5-minuters perioder och sedan få en paus. För läsning kan en kombination av att läsa visuellt med en digital linjal och uppläsningsröst kanske hjälpa. Se mina tidigare inlägg om detta. Han berättar även om andra forskare som upptäckt att barn som är behandlade för hjärntumörer med cellgifter ofta får arbetsminnesproblem då behandlingen hindrar hjärnans viktiga utveckling under barnaåren. Detta har jag själv erfarenheter av från mitt jobb där jag träffar elever som har jobbigt med många moment i skolan efter sina behandlingar tex läsa och skriva mm.


Men, tillbaka till Klingberg som även menar att man kan träna upp sitt arbetsminne. Klingberg arbetar även som konsult på företaget Cogmed som tillverkar programmet Robomemo, ett program där man tränar just arbetsminnet. De har i sina studier sett hur denna träning kan förbättra prestationer mellan 15-20% i arbetsminne men även i konsten att koncentrera sig. Det visar sig dock vara svårt att träna upp förmågan att stå emot impulser. När det gäller arbetsminnesprogram menar Klingberg att de har sett att det är svårt att få elever att genomföra den jobbiga 5 veckors träningen och att det behövs uppmuntran och belöning för att orka.
Det finns även ett annat arbetsminnesprogram som heter Minneslek och som fungerar på liknande sätt som Robomemo.


Intressant och skrämmande är att vi redan för 100 år sedan genom forskning visste att människan endast kommer i håg ca 20% av vad man lär sig om man inte får upprepad träning och ingenting har vi gjort åt det i skolan :- Det är skrämmande och pinsamt hur mycket tid vi slösar bort på inlärning som vi aldrig kommer att minnas. Ska vi minnas mer måste vi få upprepad träning på de kunskaperna. Språk är något vi minns, tex engelskan då många av oss fortsätter att använda oss av det språket men så mycket annat som vi inte repeterar och då glömmer. Vi måste sluta med att lära ut lös fakta och rabbla saker, det vi lär på oss ska bygga på varandra och vara meningsfullt. Viktigare är att veta hur vi tar reda på saker och kan lösa problem än att lära sig utantill.


Jag har själv vissa minnesproblem som jag inte kan förklara, kanske jag ärvt dem vilket verkar vara mycket vanligt enligt Klingberg. Jag minns nästan inga namn på varken människor, städer, platser osv. Jag har även svårt att minnas sifferkombinationer tex telefonnummer och personnummer dock är jag en fena på att läsa, följa instruktioner och var riktigt duktig på matte så jag har nog inga arbetsminnesproblem utan snarare långtidsminnesproblem med just namn. Detta är ofta pinsamt, jag minns inte vad folk heter och kan inte mina barns telefonnummer. Nummerproblemet har jag dock löst då jag har min Iphone med en massa bra information lagrad, den påminner mig även om var jag ska vara ;) Namn är värre, har inte kommit på något bra sätt att minnas de bättre. Vet att jag ska upprepa namn jag vill lära mig, kanske är det ett visst ointresse från min sida. Jag är tex rätt ointresserade av kändisar. Kunskapsspel är inget för mig för där frågas det hela tiden efter namn och årtal, inte så kul för mig, har nu lärt mig att säga nej tack till dessa, de har plågat mig många gånger och skapat pinsamma situationer, jag vet ju vem de frågar efter men kan inte komma på namnet!

onsdag 1 juni 2011

Bristande stöd till dyslektiker

Skolinspektionen har lämnat en rapport som visar på ett bristande stöd till dyslektiker i svenska skolor. Av totalt 21 undersökta skolor så visade 20 av dessa på bristande stöd.

Problemråden är förutom långa köer till utredningar bristande stöd i klassrummen, mest stöd gavs utanför klassrummet och det särskilda stödet som gavs var i endast ett fåtal skolämnen. Ett annat problem är att alternativa verktyg används i för liten utsträckning och att lärarna är i behov av mer kompetensutveckling angående stödåtgärder.

Jag såg på ett intressant inlägg i svt om en flicka med dyslexi som sa att hon fått datorstöd men att många lärare hon mötte inte själva hade kompetens i dessa program vilket innebar att hon inte fick det stöd hon behövde. Detta är intressant, jag jobbar själv hårt med detta i Umeå, att ALLA lärare ska ha kännedom och helst kompetens i våra alternativa verktyg. Det räcker inte att specialpedagogen har kunskap om våra alternativa verktyg, även lärare i klassrummet måste ha dessa kunskaper för att kunna väva in verktygen som en naturlig del i sin undervisning. Det kan inte vara så att elever med datorstöd inte ska få hjälp med det verktyg de använder. Men hur gör vi då, lärare idag har en enorm arbetsbörda, de ska individualisera för samtliga elever vilket inte tiden räcker till. När man har en elev som behöver stöd då behöver man även själv stöd som pedagog, detta stöd skulle specialpedagogen kunna ge lärare då de har mer kompetens om olika funktionsnedsättningar och anpassningar. Pedagogen och specialpedagogen bör vara ett team som tillsammans utvecklar en hållbar och givande undervisning.

Jag är glad att vi har många skoldatatek i Sverige som arbetar för fullt med att stödja elever och pedagoger att finna inkluderande verktyg för anpassad undervisning :)

Gminder - kalender på skrivbordet

Gminder är ett gratisprogram för skrivbordspåminnelser.
Om du använder Google Calender som jag själv gör och vill se dagens händelser direkt på skrivbordet hela tiden du arbetar så rekommenderar jag Gminder.
I Gminder kan du se händelser, boka in nya händelser och även få ljudpåminnelser till din dator. Gminder synkas med din Google Calender genom att du uppger dina användaruppgifter.

måndag 2 maj 2011

Pys enligt nya skollagen

Emilia Kihlstrand, Skolverket förtydligar undantagsbestämmelsen enligt nya skollagen. Enligt skollagens 19-20 paragraf så menar Emilia att man får bortse från vissa kriterier BÅDE vid terminsbetyg och slutbetyg. Läs mer nedan om hur den får och bör användas.

10 kap. 19-21 §§ skollagen (2010:800):

21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och
20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått
i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller
andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Betyg innan ett ämne har avslutats
19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen
bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och
med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i
relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

Betyg när ett ämne har avslutats
20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska betyget
bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om kunskapskrav.

Följande framgår avseende 21 § i förarbete till nya skollagen, prop. 2009/10:165, s.735:

"Paragrafen motsvarar med vissa språkliga justeringar 7 kap. 8 § tredje
stycket grundskoleförordningen (1994:1194). Det har även tydliggjorts
att den ska tillämpas både när terminsbetyg och slutbetyg ska sättas
. Av
tillsynsmyndigheternas praxis följer att bestämmelsen ska tillämpas
mycket restriktivt. Lagrådet har ifrågasatt paragrafen och påpekat att
elever med svårigheter ska ges särskilt stöd i olika former för att kunna
nå kunskapskraven. Regeringen vill understryka att särskilda skäl att
bortse från enstaka delar av kunskapskrav bara finns när elevens
funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden av permanent
natur utgör ett direkt hinder för eleven att nå ett visst kunskapskrav.
Detta innebär att det ska vara omöjligt för eleven att nå kravet oavsett i
vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Om elevens
svårigheter kan avhjälpas genom särskilt stöd är denna paragraf inte
tillämplig. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för
elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg.
Bestämmelsen medger endast att man vid betygssättning bortser från
enstaka delar av kunskapskraven. Den ger inte möjlighet att vid
betygssättning bortse från större delar av kunskapskraven."

tisdag 26 april 2011

Time timer - tidsstöd till Iphone

Nu finns en tydlig och lättanvänd app som hjälper till att uppfatta hur lång tid är. Du kan själv ställa in en tid tex som ovan 40 min och sedan visar appen visuellt hur tiden minskar genom att det röda fältet blir mindre. Detta tidshjälpmedel kan med fördel användas till ungdomar och vuxna som har svårt att koncentrera sig på en uppgift eller som har svårt att uppfatta hur mycket man hinner på en viss tid. När tiden är ute hörs en signal eller vibration. Appen kostar 38 kr, läs mer här.



onsdag 9 mars 2011

Besöker skolverket om anpassningar av nationella prov

Igår var jag och min vän Linda inbjudna till Skolverket för att föreläsa om anpassningar vid nationella prov då vi har skrivit en mag.uppsats om detta. Vi kände oss som representanter för de elever vi träffar, elever som alla andra men med andra förutsättningar där provsituationer kan ställa till problem. Efter vår föreläsning hade vi en timme för diskussioner kring anpassningar med prov och bedömningsenheten.


Någon frågade vad de kunde göra bättre. Våra förslag var:

  • Utöka sin hemsida med fler exempel på hur anpassningar kan göras
  • Välja bilder som förtydligar texters budskap
  • Enhetlig och ren layout, inga stökiga typsnitt och röriga bilder
  • Ge tydligare svar på hur tex undantagsbestämmelsen får och bör användas
  • Gärna punktform för att lättare fokusera
  • Möjliggöra datoranvändning för att kunna anpassa texter, redigera texter och lyssna på text för läsning och skrivande. Idag får man det på vissa delar men det är nästan omöjligt i praktiken då vi måste stänga ner internet och kontrollera datorer efter proven. I Umeå har vi ett förslag på att köpa in speciella datorer för detta ändamål, men det känns som en dyr och onödigt komplicerad lösning då vi har andra datorer!
  • Att bättre informera om hur undervisning och prov hör ihop, att målet är att elever har undervisning anpassad utifrån sina behov och på samma sätt ska få det i provsituationen. De måste "kunna" sina anpassningar tex tidsstöd, talsyntes osv redan från undervisningssituationen.

Vi talade även om syn på människan som individ. En kvinna tyckte inte om att vi använde ordet anpassa utan tyckte att kompensera passar bättre. Jag själv och min skribentvän delar dock uppfattningen om att begreppet kompensera förstärker tanken om att människor ska "normaliseras" att vissa inte är som "andra" utan behöver kompensera brister. Vi väljer hellre begreppet anpassa då vi utgår i vår människosyn att vi snarare har olika förutsättningar till lärande och till att visa sina kunskaper och att vi därför bör anpassa undervisning och prov så att så många som möjligt får chans att vara delaktiga.

tisdag 15 februari 2011

Dyslexiförbundet FMLS besöker Umeå

FMLS hemsida om Umeå

Med datorn som verktyg
Umeå kommun satsar inte bara på gymnasieeleverna. Även elever på lägre stadier får datorer som verktyg för sitt lärande.
Vendela får dator och pedagogiskt stöd, inte bara av de lärare hon dagligen träffar. Annika Davidsson som är IT-pedagog på elevhälsan har hjälpt Vendela, lärarna och skolan att finna bra lösningar. Torbjörn Lundgren har träffat dem och samtalat om hur man kan anpassa underviningen med hjälp av rätt verktyg och en genomtänkt strategi.


Datorer även till yngre elever
Elevhälsan och skoldatateket i Umeå har en viktig roll att fylla för elever i behov av särskilt stöd.
För ett antal år sedan startade ett projekt, finansierat av Allmänna arvsfonden. Det drevs av Hjälpmedelsinstitutet och Dyslexiförbundet FMLS var från starten pådrivande i detta projekt som bestod av fem regionala enheter. Iden med skoldatatek spred sig fort och idag finns det runt hundra stycken som drivs med kommuner som huvudmän. Umeå kommun har hittat sin form.


Torbjörn Lundgren från Dyslexiförbundet har träffat Annika Aspling Davidsson, som idag är anställd på elevhälsan i Umeå och arbetar med dessa frågor i kommunen. Hennes roll är att sprida kunskapen om IT för elever med inlärningssvårigheter till den obligatoriska skolan.
Inom en snar framtid flyttar skoldatateket/elevhälsan och gymnasieförvaltningen samman och satsningen på datorer till eleverna i den obligatoriska skolan får än större fart.

Varje kväll läser jag en ljudbok
Vendela går i fjärde klass och har dyslexi. Hon har idag en dator till sin hjälp och hon lyssnar gärna på ljudböcker och läromedel i Daisy.
Idag finns det möjligheter att kompensera för läs- och skrivsvårigheter genom att man får tillgång till rätt verktyg. Vendela, som går i en av Umeås skolor, har fått det. Men det handlar om mer än teknik. Man behöver också kunna sätta ord på hur man fungerar och vad man gör för att det ska bli bra. Det kan Vendela som här samtalar med Torbjörn Lundgren från Dyslexiförbundet FMLS.


Nya medier i skolan - ett pedagogiskt samtal
Att arbeta med dator och olika verktyg som kompenserar för eventuella svårigheter är inte främst en teknisk fråga utan en pedagogisk.
De nya mediernas möjligheter är en utmaning för hela undervisningssystemet. Alla, både lärare och elever, påverkas av att det tillkommit nya möjligheter att inhämta kunskap och lära sig allt mer. Det är något personalen på Gumeå gymnasieförvaltning fått tänka över i coh med att de ansvarar för den stora satsning man där gjort på datorer till alla elever. Torbjölrn Lundgren från Dyslexiförbundet samtalar med dem om vad alla nya medier innebär.



Källa:FMLS genom Torbjörn Lundgren

torsdag 3 februari 2011

Ingvar från DRC om Pulse Smartpen - Gästbloggare

Pennan som revolutionerar undervisningen!
På Dysleximässan i Västerås i höstas demonstrerade Svensk Talteknologi den smarta pennan Pulse Smartpen. Vad jag förstår så kommer den att revolutionera begreppet studieteknik, ja den har nog redan gjort det på många håll. Över en halv miljon pennor är spridda över världen. Det finurliga med pennan är att den har en inspelningsfunktion och när man antecknar ett stödord i det medföljande specialblocket så spelas det som sägs just då in (t ex på en lektion). Man kan sedan gå tillbaka och trycka pennan mot stödordet för att lyssna på det som spelades in just när ordet skrevs. Med andra ord kan du koncentrera dig på det som sägs och inte använda energi till att försöka formulera en anteckning samtidigt. Det räcker med en symbol eller ett stödord. När du kommer hem kan du lyssna på just den del som du är intresserad av. I ett vanligt fickminne är det inte så enkelt att söka efter ett visst avsnitt.
Läraren kan också spela in avsnitt och dela med sig till elever. Till exempel ställa upp ett mattetal och samtidigt förklara steg för steg. Inspelningen laddas sedan upp och eleven kan se och lyssna i en dator. Bild från Flickr.com, by Anoto AB

Bra artikel om detta i New York Times:
http://www.nytimes.com/2010/09/19/magazine/19Livescribe-t.html?_r=3&pagewanted=all

Film som förklarar mycket bättre än alla ord jag skrev här ovan:
http://www.livescribe.com/en-us/smartpen/


Jag som skriver detta heter Ingvar Andersson och arbetar som IT-pedagog på Kommunikationsteam DRC inom Västerbottens landstings Hjälpmedelsverksamhet. Jag har bland annat samarbetat med Annika då det gäller taligenkänning (tal till text). Sysslar förutom med taligenkänning mycket med läs- och skrivstöd för personer som behöver hjälpmedel i hemmet.


Ingvar Andersson
Kommunikationsteam DRC
901 89 UMEÅ
090 785 74 04
ingvar.andersson@vll.se
http://www.vll.se/default.aspx?id=27561&refid=37237

Anton Lundström - gästbloggare
















Hej! Jag heter ANTON LUNDSTRÖM. Jag går i 4A på en skola i Umeå.

Så här använder jag datorn:
Jag har bra fantasi och gillar att skriva sagor.
När jag stavar fel använder jag Kontrol abc.
Ofta lyssnar jag på Erik som säjer det jag skriver.
Jag lyssnar på tal böcker på tyst läsning.
Då använder jag AMIS.
Det är roligt.
Vi har jobbat med vikingatiden.
Då lyssnade jag på en cd om vikingatiden.
Jag ska också lära mig att skanna.

Jag tycker att det är bra att ha en dator.

Anton

måndag 31 januari 2011

Kvinnor med ADHD



En intressant artikelserie finns nu att ta del av på Dagens Nyheter. Den handlar om kvinnor och ADHD. I nuläget diagnostiseras mycket färre kvinnor än män med ADHD, är det pga hur utredningen görs eller är vi sämre på att upptäcka tjejer och kvinnor med ADHD. Hur är det med alla dem som alltid fixar allt och bränner ut sig i tidig ålder - kan det vara ADHD-probelmatik?

En intressant blogg är "Genrep" där en kvinna med ADHD och Aspergers syndrom skriver om hur det är att ha dessa diagnoser.

Bild från flickr.com, by alancleaver 2000

Presentationer om anpassade prov och bedömningstillfällen

På onsdag den 2 feb 2011 är det dags för min tredje konferens om anpassningar i prov och bedömningssituationer. Denna konferens har varit mycket uppskattad och vi har haft fulla lokaler i Lycksele, Umeå och på onsdag i Skellefteå. Konferensen är ett samarbete mellan mig själv från Elevhälsan och Mediacenter, SPSM, Skolverket och min skribentkollega (Linda spec.ped).


Min och min kollegas D-uppsats om anpassningar i prov och bedömningstillfällen. Prov och bedömning, lika för alla?

Roger Persson, Skolverkets presentation om anpassningar, Nationella prov och funktionsnedsättningar.

Film på 5 min om när Mr Bean gör prov :)

söndag 30 januari 2011

Fördelar med ADHD och ADHD i bilder






Jag var på en intressant föreläsning förra veckan av Ragnhild Svensson. Hon visade en fin bild med positiva egenskaper som följer med diagnosen ADHD.






Här kommer den - fördelar med ADHD


  • Kreativa idésprutor

  • Reagerar snabbt på nya förändringar och situationer

  • Anpassningsförmåga

  • Engergiska/entusiastiska

  • Spontanitet/nyfikenhet

  • Risktagande

  • Kan hyperfokusera om uppgifterna är motiverande

  • Charmerande personlighet

  • Varmhjärtade

  • Bra människokännare

Jag har även sett en härlig blogg där en med ADHD beskriver sina symptom i bider tex. hur tågrälsarna går ihop till en röra, sällan går de rakt fram osv. Rekommenderas att titta in på! Bloggen heter ADHD och bilder.

Bild från flickr.com, By Letts



I rymden finns inga känslor och aspergers syndrom

Angående asperger så måste jag erkänna att jag har så svårt att stava det rätt, inte heller kunde stavningsprogrammet i Word hjälpa mig, men jag hoppas jag lärt mig nu :-

Äntligen har jag sett filmen, I rymden finns inga känslor som handlar om Simon som gärna talar om att han har aspergers syndrom och inte vill bli berörd.



Under filmens gång skrev jag ner saker om Simons sätt att vara...

Schema för allt, vem som ska göra vad.
Tycker inte om förändringar.
Tycker inte om beröring.
Har inga kompisar, förutom sin bror..
Svårt att förstå och tolka ansiktsuttryck som glad, arg osv.
Allt är tidsplanerat.
Svart eller vitt.
Mäter mängden schampo.
Förstår inte när man leker med ords innebörd tex "tid är pengar", tid är tid o pengar är pengar.
Samma mat varje dag.
Tycker bara om runda saker.
Faktafokuserad.
Allt på sin plats, ordning o reda.

Helt enkelt var Simon lite egen och älskvärd i sin roll som en ung man med aspergers syndrom. Jag har googlat runt lite och upptäcker att det finns inlägg som ger beskrivningen av en med asp i filmen både ris och ros. Många tycker att dragen av asp är överdrivna en del tycker det dock är bra att diagnosen uppmärksammas för att skapa mer förståelse.

Jag vill lära mig mer om hur det är att ha asp, hur man upplever världen runt sig och andra människor. Det verkar dock vara svårt för många med asp att tolka andras känslor vilket måste vara jobbigt. Jag såg dock att det fanns ett progam som man kan träna ansiktsuttyck med, det heter Repusle/Emory.

fredag 28 januari 2011

Alternativa verktyg i Umeå

Fredag eftermiddag och dags för reflektion...
Igår hade jag äran att träffa Torbjörn Lundgren från FMLS. Han besökte Umeå för att visa på oss som gott exempel på hur man kan arbeta med alternativa verktyg. Det blev en liten film (med en lite nervös jag och en annan film med kollegor från gymnasiet), denna kommer att läggas ut på FMLS nya fina hemsida framöver. Det värmer att de ville komma till oss i Umeå :)

Ja, hur har vi det då i Umeå, jag har nog inte berättat så mycket om detta i denna blogg.
I Umeå händer det väldigt mycket, det riktigt bubblar under ytan... Först var gymnasiet i Umeå, de gav samtliga elever och pedagoger en egen dator med talsynteser, rättstavningsprogram och ordprediktion på. Detta har de fortfarande och många gymnasieelever använder dessa program i lärandet. Sedan kom vi på grundskolan, där började detta arbete med att jag anställdes på heltid för att arbeta pedagogiskt med alternativa verktyg i grundskolan. Underbart, jag fick göra precis det jag ville sedan många år tillbaka. Jag startade upp detta arbete med att köpa in Claro Read, Stava Rex, Spell Right, Claro Ideas, Claro Capture, Claro Wiew samt Screen Ruler som kommunlicens. Dessa program pakterades tillsammans med Amis i en mapp som vi kallar Alternativa verktyg. Dessa program läggs nu på alla nya datorer som har win 7 och Office 2010. Jag stred för att programmen även skulle ligga på alla pedagogdatorer när de delades ut i höstas. Varför då? Jo, pedagogerna måste ha kännedom om dessa program för att kunna hjälpa sina elever med dem. Eleverna då? Dessa sista två år har ett stort antal datorer köpts in på våra drygt 40 grundskolor till elever som har behov av skriv och lässtöd via dator. Här är rektor ansvarig för inköp.
Nu finns alltså teknik för att lyssna på när man skriver, lyssna på text, lyssna på daisyböcker, skanningsfunktioner, rättstavning på svenska och engelska, talsynteser på många olika språk, digitala tankekartor, färgfilter, textsamlare och digital läslinjal. En del elever har även andra programvaror som köps som tillägg utifrån behov tex. Symwriter, Saida, ABC på PC, Paperport och andra pedagogiska träningsprogram. Lexia och Provia har vi också som kommunlicens och används en hel del, speciellt i de lägre åldrarna.
Teknik räcker dock inte alls, det är en grund men kärnarbetet är det pedagogiska, vem behöver, varför, när ska det användas, hur tränas läs och skrivutveckling med dessa program, vilken studieteknik kräver daisy osv. Här finns jag som stöd genom att jag håller kurser, informationsträffar, föreläsningar, gör enskilda utprovningar med elever, handledning till enskild pedagog och elev med förälder osv. Ett stort och viktigt arbete.

Framtiden då, sa Torbjörn Lundgren till mig under intervjun...hm, den ser ljus ut tycker jag, fler elever får sitt erkännande till sina behov och förutsättningar vilket leder till rätt stöd, verktyg och metoder. Just nu arbetar jag och en kollega mycket med Voice Xpress, vi arbetar med några elever på grundskolan, vi gör det lungt och pedagogiskt genomtänkt och hoppas givetvis på fina resultat. Vi håller även på att bredda vårt skoldatateksarbete så att vi kan få möljighet att även stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som tex. ADHD, Autism, Asbergers syndrom osv. Detta har vi påbörjat genom att vi håller en samtalsserie för erfarenhetsutbyte om förhållningssätt och om möjliga verktyg som stöd tex. tid och planeringsverktyg.

tisdag 11 januari 2011

Om beteenden och metoder av Bo Heljskov Elvén

Igår var jag i Lycksele på en bra föreläsning av Bo Heljskov, (psykolog) om beteendeproblematik, eller klokare sagt elever som är "Vilse i skolan". Vilse i skolan är man ofta om man pga av någon funktionsnedsättning har svårt med att: förstå konsekvenser att eget handlande, flexibilitet, uthållighet, impulskontroll, sociala förmågor, stresstålighet, följsamhet (nej-människor).

Bo menar att barn och ungdomar gör rätt om de kan och om de då således agerar på ett sätt vi uppfattar som fel så är det så att eleven saknar vissa färdigheter för att kunna göra rätt. Bo sa att det där med att "sätta ner foten" när en elev beter sig oönskat är för amatörer (mammas röst om sunt förnuft), professionella använder sig av metoder som fungerar. För 90 % av våra barn så fungerar de flesta metoder, men för resterande 10% så måste metoderna vara väl genomtänkta utifrån elevens färdigheter. Och om en elev gör "fel" i skolan så kan vi inte lägga ansvaret på varken elev eller förälder utan skolpersonalen måste ta ansvaret för detta . Det blir aldrig bättre för eleven (eller oss själva) om vi skyller på andra och på så sätt fråntar oss eget ansvar. Om problem med en elev uppstår så är det alltså skolan som har problem, dvs inte rätt metod. Arbetet är således att finna rätt metod som hjälper barnet att göra rätt och utveckla en färdighet. Målet med detta arbete är att eleven ska kunna ha kontroll över sig själv och sina handlingar. Vi kan således inte ta kontroll över någon annan endast vara till hjälp.

Metoder som INTE fungerar är enligt Bo som refererar till forskning;


  • Utskällning - ingen positiv effekt, dock negativ effekt på beteendet
  • Straff - leder till mer kriminalitet. Tex betala för en ruta man krossat leder till ett större hat till skolan och eventuellt mer skadegörelse pga att eleven kanske inte förstår handling och verkan.
  • Vädjan
  • Konsekvenser, det kan eleven strunta i om den vill...
  • Belöningsssystem, har ingen långsiktig verkan
  • Tillrättavisningar, du ska inte, du ska sluta med...

Metoder som FUNGERAR enligt Bo som även här refererar till forskning;

  • Ställ krav så att eleven kan säga JA, alltså rimliga krav.
  • Barn upp till 12 år lär sig när de får veta att de gör rätt (inte när man säger att det är fel).
  • Ungdomar över 12 reagerar bättre på att höra att de gör fel.
  • Struktur så att eleven vet vad som ska hända och varför.
  • Det ska vara lätt att göra rätt. Tex för vuxna sätter vi upp blomlådor för att vi ska hålla oss till 30 km/h.
  • Säg vi istället för du.
  • Ge likvärdiga val tex. vill du ha gröna eller lila kläder idag.
  • Led vidare från en situation till en annan.
  • Ge naturliga sluttider, låt eleven göra klart.
  • Ge möjligthet att vara redo tex eget utrymme och extra tid att ta på sig kläderna.
  • Mutor och motiverande handlingar
  • Avledning, flytta fokus tex genom humor.

Elever som vägrar, springer iväg, spottar, skriker, biter sig själv, ger glåpord och hotar gör det för att undvika kaos, det är deras strategi för att behålla kontrollen. Om således en elev skriker åt dig och springer iväg ska du hålla dig lugn, inte bry dig om vad eleven säger och stå kvar eller helst backa bakåt och ge eleven utrymme för att inte förvärra situationen.

När det gäller mindre problem tex att elever springer i korridoren så bör vi inte bygga långa korridorer som är roliga att springa i :) Klokt sagt!

Själv har jag erfarenheter av att elever med tex adhd ofta blir felförstådda, att man tror att eleven är ouppfostrad och elak eller lat och där man ibland säger att eleven också kan om denne vill. Detta tyder på okunskap och vi måste arbeta mer med kompetens för att skapa förståelse för de människor vi möter.

Bo har skrivit boken Problemskapande Beteenden, en annan bra bok är Vilse i skolan av Ross W Green.

När det gäller teknisk hjäp så finns det ibland behov av tidsstöd, få påminnelser, planeringsstöd, struktur i sina studier och hjälp att kommunicera med andra. Kanske även inlästa böcker och talsyteser kan hjälpa till med läsning och koncentration. Någon kan behöva hjälp med anteckningar och anpassade prov. Vilken typ av stöd som behövs är mycket indivduellt och man får prova sig fram, för många kan mobilen vara ett stort stöd i livet.