Föreläsning om anpassade prov

Har just genomfört konferens nummer 2 i ämnet anpassade prov och bedömningssituationer med fokus på elever med olika funktionsnedsättningar tex läs och skrivsvårigheter och uppmärksamhetsproblematik. Denna gång blev det en halvdagskonferens i Umeå där jag, Skolverket, SPSM och en specialpedagog varvade våra erfarenheter och kunskaper för åhörarna. Nästa tillfälle blir i Skellefteå den 2/2-2011.
Att få visa sina kunskaper på sitt sätt är viktigt, tex att inte själv behöva läsa långa mattetal själv om man har lässvårigheter utan få dem upplästa så att man kan visa sina kunskaper i matematik. Här kan man tex använda en talsyntes som uppläsare, bra för då kan man lyssna på frågan så många gånger man själv behöver, räcker man upp handen så kanske man inte törs fråga fler än en gång.

Detta är ett viktigt och svårt ämne som alla bör diskutera på sin skola för att garantera att alla elever får rätt anpassningar gjorda samt att undantagsbestämmelsen (pys-paragrafen) nyttjas vid behov.

Bilden visar en timstock som kan användas för hjälp till tidsuppfattning tex på ett prov.

Nytt namn på min blogg

För att följa med utvecklingen byter jag nu namn på min blogg från Teknik för specialpedagogik till tidsenliga lärverktyg enligt den fina text som finns med i den nya skollagen att elever utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Teckenspråk i mobilen

En ny app som heter "Ritade Tecken" finns nu att tillgå genom Spsm för endast 28 kr, du laddar enkelt hem den genom Itunes. Appen kräver dock att du har uppdaterad din Iphone till 4.1.

Appen innehåller 1700 st tecken med instruktioner om utförande. Tecknen tillhör TAKK, Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.

Dator på provet = bra

Detta har jag väntat på, fler försök med att använda datorer på prov. Nu har danska gymnasieelver fått använda dator på skriftliga prov och det visar sig ha goda effekter på undervisningen, ett "kvalitetslyft". Eleverna får fritt använda information, bilder och ljud för att visa sina kunskaper, de får även möjlighet att visa kunskaper på källhantering.
För elever med läs och skrivnedsättningar är detta en öppning för bättre sätt att kunna visa sina kunskaper, de kan lyssna på texter och få hjälp med sitt skrivande genom olika stödprogram.

Läs hela artikeln i tidningen Politiken

Mattehjälp

En underbar möjlighet för barn och ungdomar att få hjälp med sin matte-läxa är den nya tjänsten mattecoacherna på nätet!

Tydligare tangenter

Ibland är det svårt att fokusera och hitta rätt på tangentbordet. Här brukar jag rekommendera klisterbokstäver i tydlig kontrast med stora bokstäver som man sätter fast på tangentbordets ofta små och otydliga bokstäver. Detta gör att det är lättare att hitta bokstäverna, allt annat på tangentbordet syns mindre.

Dessa klisterbokstäver kan du köpa från Frölunda data

En vanlig arbetsdag - torsdag

Börjar med att kolla mina mail, och svara på ett inlägg i facebook om språkstörning. Tar bilen till en grundskola för att besöka en elev och specialpedagog. Eleven har svårt att skriva, kanske pga sin Asperger och ADHD.
Vi har funderat på tal till text (Voice Xpress) men vill först prova att skriva med talsyntes (Claro Read). Eleven tycker om att lyssna på vad han skriver, vill hellre skriva på dator än med penna. Han skriver, lyssnar, ändrar, lyssnar igen och skiner upp när det låter som han vill. Eleven fördjupar sig i sitt innehåll och lägger till lite :)
Därefter vill han gå ut på nätet för att finna inspiration till sin berättelse, finner en sida, lyssnar på texten med Claro Read. Detta möte gick bra, alla nöjda. Vi provar vidare med detta och avvaktar lite med tal till text. Kanske framöver blir det lite Saida och Stava Rex, men bara lite i taget...
Vill även påpeka att hur skrivuppgiften ser ut och förbereds är ett viktigt inslag i denna problematik. Om eleven har en tankekarta och skriver om något från sin intressevärld så blir det ett gott resultat i jämförelse med om eleven får en "öppen skrivuppgift" som kanske resulterar i att det inte blir något alls skrivet. Före jag lämnar skolan och den trevliga eleven så bokar jag upp några uppföljningsmöten med andra elever på skolan för vidare inspiration.

Hem för lunch, kaffe i solen, inne lagas vår diskmaskin av ett serviceföretag, ush vad mycket disk som har samlats när inte diskmaskinen fungerat.

Efter lunch, tillbaka till kontoret i city. Kollar upp ett fel på min dator, den slutar läsa ibland, måste ta kontakt med tekniker och Svensk Talteknologi.
Sedan dags för kurs, ska idag ha en kurs för att visa nyheterna i Claro Read, 8 pedagoger kommer. Bästa nyheten i denna version är defenetivt skanningsfunktionen och ordförklaring. Rättstavningen och homofonkontrollen samt ordprediktionen tycker jag inte tillför något ännu, kanske med förbättringar framöver.

Den fina bilden är tagen av min 4-åring när han lånat min Iphone som han själv behärskar sedan ett år tillbaka, härliga nya perspektiv. Om ni undrar över vad ni ser så är det en stor gunga i vår lekpark :)

Lyssna och läs med Amis

Med programmet Amis kan du med lässvårigheter lyssna till böcker i daisyformat. Dessa böcker kan du låna på biblioteket. Boken i filmen är en sk daisy text och ljud vilket innebär att man även ser texten och bilder. Vill du se vilket utbud som finns att tillgå så kan du gå in på tpb:s hemsida och söka under media daisy. Det finns ca 1000 text och ljuddaisy och ca 10 000 ljuddaisy att välja mellan :) Anteckna vilken bok du vill låna och be ditt bibliotek ta hem den boken till dig.

Ladda hem Amis gratis från tpb:s hemsida

Google kalender - tidsstöd i mobilen

Min äldste son (åk 8) har köpt sig en begagnad Iphone 3, lycklig är han, även om han tycker den är lite långsam...

Sonen ville ha sitt skolschema tillgängligt och upptäckte att schemat tyvärr inte fanns på skolans hemsida. Då passade jag på att introducera honom för google kalender, skapade ett gmailkonto och en användare för google kalender till honom. I kalendern la vi in skolschemat och uppredade händelsen över hela läsåret, vi kommer även att lägga till hockeyträningar, läxor och prov. Därefter synkade vi kalendern till hans Iphone så att han alltid har tillgång till schemat och tider han måste komma ihåg, pushmeddelanden på dator och mobil hjälper honom att minnas olika händelser.

Detta är ett suveränt sätt att hjälpa sitt barn att komma ihåg platser och händelser då våra ungdomar nästan alltid har sin mobil med sig. Kalendern är gratis och kan även delas med andra. Jag har delat min sons kalender med fulla rättigheter till mig själv vilket gör att jag kan lägga till händelser via min dator i hans kalender som han får påminnelser om i sin mobil - strålande :)





Vill du hjälpa din elev eller ditt barn med detta så kan du följa instruktioner från denna länk:


http://www.google.com/support/mobile/bin/answer.py?answer=138740&topic=14252

Fota och läs upp texten i din Iphone med Prizmo

Äntligen är den här, en app som kan ocr:a fotad text direkt i mobilen och sedan få den uppläst genom talsyntes. Den heter PRIZMO, kostar endast 75 kr och en röst 12 kr. Jag har testat och det fungerar riktigt bra, inte helt perfekt men klart användbar!

Jag fotade en A4-sida med min Iphone 3GS genom Prizmo (dokument), körde ocr, läste upp med den fina rösten Elin. Efter ocr så blev det en del mindre fel i texten, dock inte så många.

Föräldrakraft har skrivit mer om denna app. Du köper den från Itunes app store.

Kalender och tidsstöd

Anna-Karin Bergius från Comai besökte oss på Mediacenter just före sommaren för att visa oss mer om deras kalender- och tidsstöd. Hon menar att mobiltelefonen är utmärkt som hjälpmedel eftersom de flesta alltid bär den med sig. Comai har gjort en anpassad kalender som är enklare och tydligare en den som finns med i telefonen. Deras heter Memo Comai, den är webbaserad så att även föräldrar och pedagoger kan gå in och lägga till händelser som man vill att personen ska komma ihåg. Man kan även göra så att användaren måste bekräfta händlesen med ett sms tillbaka.De har även ett tidshjälpmedel, Chrono Comai som tydligt visar hur tiden rinner ut och låter när tiden tar slut.
För vem kan då detta vara bra? En elev som har svårt att passa tider, komma ihåg olika händelser och planera sin tid. Anna-Karin poängterade dock att eleven förutom sitt tekniska stöd behöver en "personlig coach" som hjälper dem att planera in olika händelser, helst en kort planeringsstund varje morgon.
Vi kommer att testa dessa produkter på Skoldatateket för att skaffa oss egna erfarenheter, tack Anna-Karin!

Nya skollagen suddar ut framtidsdrömmar?

Den nya skollagen visar sig ha en fallucka.

I tidningen Föräldrakraft kan vi läsa om hur elever riskerar att förlora sitt stöd efter att ha uppnått godkändnivå. Efter godkänd kan stödet tas bort. I tidningen Föräldrakraft berättar Gullan, Simon Sjöholms mamma om hur detta drabbat Simon.

Detta gör mig så ARG... !!

Mitt motto är, du kan bli och göra precis vad du vill - om du tror på dig själv, detta har jag peppat mina elever många gånger, och de lyser upp, är det så, javisst säger jag!Men, vad nu? Är det inte så längre, inte om du behöver särskilt stöd, för det får du bara upp till nivå G, sedan får du klara dig själv utan stöd :- och inte bli vad du drömmer om för skolan gav dig inte det stöd du behövde för att uppnå högre betyg och på så sätt komma in på de utbildningar du önskar.Det får inte vara så här och jag hoppas innerligt att Jan Björklund hörsammar Gullan Sjöholm, 13 intresserföreningar och oss andra som kämpar för alla människors livsglädje.

Blid från flickr.com

http://www.flickr.com/photos/mslivenletlive/510047032/sizes/s/

Instruktionsfilmer i alternativa verktyg

Det borde göras fler instruktionsfilmer så att man kan välja vilket media man lär sig bäst från, skriftlig manual eller film...








Jag vill därför tacka produktutvecklare för dessa instruktionsfilmer som finns på Svensk Talteknologis hemsida.

Claro Read – Läsprogram med talsynteser
Välkommen till ClaroRead
Verktygsfältets knappar
Hur man flyttar verktygsfältet
Välja röst
Läs på Internet
Läs text i andra program
Meningsfokus
Markörmedföljning
Teckensnitt, färg och teckenstorlek
Möjligheter mellan tecken
Ordprediktion

Rättstavningsprogram på svenska och engelska
I office 2010 som bla Umeå har öppnas Stava Rex och Spell Right genom Words verktyglist på fliken"Oribi".
Stava Rex
Spellright

Färgfilter
Introduktion till ClaroView

Digital läslinjal med förstoring
Introduktion till ScreenRuler

Samla text med källhänvisning
ClaroCapture

Daisyläsare
EasyReader
Amis 3.1

Synonymord.se

Ett enkelt och gratis program för att finna synonymer är synonymord.se, tack Stefan Janson!

Mobila anteckningar

Ett mycket bra stöd är mobilkameran, den är alltid med och det går
snabbt att fota av vad som står på tex tavlan i klassrumet. Här har
jag själv använt kameran som anteckningshjälpmedel när vi spånade
på innehållet till vår nya hemsida för Elevhälsan i Umeå. Har man
en Iphone kan man sedan lätt förstora sin bild.

VoiceXpress för personer i stora läs- och skrivsvårigheter

Nu har jag fått lära mig ännu mer om programmet VoiceXpress genom en specialsydd 2-dagarskurs i Stockholm hos arbetsterapeuten Zorina.
Att tala till programmet och få en rätt skriven text kräver mycket genomtänkt träning och kunskap om hur programmet fungerar och hur man bör använda sin röst på bästa sätt. Med rätt träning kan man uppnå 90% rättskriven text genom att endast tala till sin dator!
Min fördjupning som utbildare i detta program blir att kunna hantera detta hjälpmedel för personer i mycket stora läs- och skrivsvårigheter. Jag kommer att kombinera programmet med andra alternativa verktyg för att skapa ett så bra stöd som möjligt där eleven ska kunna rätta sin text utan att vara skriv och läskunnig, vilket givetvis är en utmaning, men inte omöjligt. I Umeå kommer vi att prova detta på några elever framöver för att dra egna erfarenheter av denna skrivmetod genom en genomtänkt utbildningsplan.
På bilden en pedagog från Malå.

Mobilstöd - Iphone - talsyntes

Köpte idag en suverän app till min Iphone som heter Ispeak Swedish från Acapella för endast 15 kr. Med denna app kan man översätta texter från engelska till svenska eller från svenska till engelska samt få texten uppläst med en engelsk eller en svensk talsyntes.

Jag koperiade en text från internet och klistrade in den i appens textruta, översatte och lyssnade, allt fungerar bra även om inte översättningen är perfekt, men duglig.

Denna app kan man även använda till att läsa upp andra texter utan översättning. Om du tex har ett mail du vill lyssna på istället för att läsa det så kopierar du texten från mailet och klistrar in det i appens svenska textruta och låter den svenska rösten läsa upp texten, fungerade utmärkt. Detta är användbart i skolan för elever som har en Iphone och som behöver översätta mellan engelska och svenska eller som vill lyssna till texter på internet eller mail. En pedagog kan tex maila en instruktion som eleven kopierar och klistrar in och på så sätt kan lyssna till instruktionen.

Jag provade även ett ocr-program som heter Ocr-now. Tanken var att fota en text tex från en lärobok, ocr:a texten och låta Ispeak läsa upp den. Tyvärr upptäcker jag att Ocr-now inte fungerar på svenskans å, ä och ö vilket gör resultatet nästan helt oläsligt, synd! Verkar i dagsläget inte finnas ett ocr-program för Iphone som stödjer svenska, men hoppas det kommer!

Bild från Flickr, by Christopher Chan

Prov och bedömning - Lika för alla?

Nu finns möjlighet att läsa min och Linda L Silverlövs uppsats om hur pedagoger på gymnasiet anpassar prov och bedömningssituationer för elever i läs- och skrivsvårigheter.

Uppsats på D-nivå (Magisteruppsats)

Prov och bedömning - Lika för alla?

Sammanfattning
Studiens syfte var att granska om och hur pedagoger anpassar prov- och be­döm­nings­­situationer för gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter. Under­sökningen byggde på två frågeställningar; vilka tekniska hjälpmedel och övriga anpassningar erbjuds samt vilka faktorer som påverkar pedagogernas val av anpassning.Studien riktades mot en större gymnasieskola i Sverige där flertalet elever var utrustade med personliga datorer. För att få svar på våra frågor använde vi oss av enkäter till 167 peda­goger varav 76 svarade, 7 elevintervjuer samt intervju med en specialpedagog.Resultatet visade att 44 av de svarande pedagogerna (58 %) alltid erbjuder anpass­ningar under prov- och bedömningssituationer. De anpassningar som erbjöds mest frekvent var förlängd provtid som 65 pedagoger (85 %) erbjöd, muntliga prov som erbjöds av 46 pedagoger (60 %) samt genomförande i ensklidhet som erbjöds av 40 pedagoger (53 %). Resultatet visade att elevernas datorer mindre ofta används som ett verktyg under prov- och bedömningssituationer jämfört med andra anpassningar.Några av faktorerna som tycktes påverka vilken anpassning som erbjöds var om eleven var diagnostiserad eller inte, specialpedagogernas arbete, elevens egen initiativ­förmåga, ramfaktorer, pedagogernas förhållningssätt samt deras kunskaper om funktionsnedsättningar, tekniska hjälpmedel och andra anpassningar.

SPSM om bedömning

Peter Lindgren från spsm föreläste på vår bedömningsdag i Lycksele i mars. Han påpekade många misstag som görs i bedömningssituationer, några var:

• Bedömning styrs utifrån vad andra presterar och enskilda provresultat
• Bedömningsfokus ligger ofta på vad eleven gjort, inte på vad den kan
• Examinering sker ofta vid speciella tillfällen och är oftast skriftliga
• Ofta ges omprov istället för att stödja och utveckla elevens lärande

Alla ovanstående misstag blir problem för många elever som blir felaktigt bedömda. Om man jämförs med andra så är det lätt att alltid känna sig sämre än andra om man har svårigheter i skolan. Bedöms vad man gjort och en elev inte visar sig aktiv på lektioner, men kan mycket så blir det fel. Skriftliga prov är svåra för elever i skrivproblematik och har man prov endast vid speciella tillfällen och eleven känner sig osäker och stressad vid provtillfället och inte får andra chanser att visa sina kunskaper blir det också tokigt. Detta tyder på summativa istället för formativa bedömningsformer, där de formativa formerna är att föredra. Om en elev misslyckas på ett prov och får göra om samma prov på samma sätt utan att veta och förstå vad som gick fel eller få göra provet i annan form så kan det vara döfött, istället bör eleven kanske få annan form och veta vad eleven bör läsa in sig på och ha mer förståelse om.

Vårt målrelaterade betygssystem som innebär att eleven ska bedömas utifrån uppsatta mål och kriterier har många fördelar om det görs på rätt sätt.
Här ska fokus ligga på kunskapsutveckling inte görande, motivation och närvaro. Här ska det ges klarhet i målen så att eleven kan lägga energi på rätt saker och vägen till målen kan anpassas efter individuella behov.

Tack, Peter för en intressant föreläsning :)

Dator och prov = fusk?

Hur kommer det sig att elever som förväntas använda sin dator som studieverktyg på samtliga lektioner oftast inte TILLÅTS använda den vid prov?

En studie som jag själv gjort visade att endast 30 procent av tillfrågade pedagoger alltid låter sina elever använda sin dator på prov, men på lektioner fanns alltid datorn med, men på prov - nej där kom den oftast inte med...

Varför då?

Inte är det väl utantillkunskaper vi tänker mäta? Inte finns det väl några sådana kriterier i vår målstyrda skola? Eller? Rädda för internet? Varför då?

Alltså hur skrivs prov i dag som förväntas mäta uppsatta mål? Vilka frågor ställs? Om en mycket professionell pedagog skapar en provsituation för att mäta vissa kunskapsmål och samtidigt låter eleverna använda sig av datorer och internet så borde den pedagogen ha lyckats väl att utforma frågor där elever får reflektera och dra slutsatser snarare än rabbla upp utantillkunskaper. Finns detta, vem kan? Vem gör det? Av vad jag ser så är det sällan förekommande. Visst är det så attt det finns nya kunskaper som våra barn och ungdomar borde få visa och använda sig av, hur finna adekvat information och vad kan jag använda den till, att värdera och omsätta. Att använda sig av stödjande programvaror som rättstavning och ordlistor för att skapa ett så riktigt och innehållsrikt arbete som möjligt, om man kan det, DÅ har eleven all möjlighet att lyckas i arbetslivets förväntningar.

Peter Lindgren på spsm (specialpedagogiska skolmyndigheten) påpekar att kompenserande anpassningar som tex. datorstöd vid prov INTE ska ses som fusk. Men att det tyvärr finns många pedagoger som anser det vara fusk.

Nationella Proven och anpassningar

När det gäller de nationella proven så får läraren inte anpassa proven som den vill utan måste följa anvisningar från Skolverket. Skolverket använder dessa prov för att jämföra elevers resultat över hela landet och behöver således striktare former. Man får tex. inte skanna in texter som eleven sedan får lyssna till med talsyntes för att de är rädd för att deras provtexter ska spridas över internet. Att göra ett prov kostar 1-2 miljoner enligt Roger Persson på Skolverket. De vill inte heller att elever får använda rättstavningsprogram, men tycker det är ok att skriva på dator med hjälp av talsyntes. Detta kan skapa problem för elever som är vana att använda uppläsning samt rättstavningsprogram, det blir svårt för dem att utföra prov när de inte får nyttja de hjälpmedel de använder i undervisningssituationen, man kan jämföra det med en rullstolsbunden som måste klara sig utan rullstol när det blir prov :-
Detta gör att dessa prov inte är den bästa formen av prov för dessa elever, tur nog så kommer de inte varje år, men tillräckligt ofta för att det kan kännas riktigt jobbigt för dessa elever. Roger Persson sa själv i ett seminarium att de nationella proven är summativa prov som inte är gjorda för elever med funktionsnedsättningar, utan att formativa bedömningsformer är bättre dessa elever. Som pedagog får man helt enkelt tänka att det är strikta former som gäller vid NP, men att vid alla andra provtillfällen så finns allt möjlighet till att använda alternativa verktyg och fomativa bedömningsformer. Sedan får vi hoppas att Skolverket framöver även tänker på alla elever som missgynnas av de NP och utformar fler alternativa former för bedömning.

Hur tolka undantagsbestämmelsen?

Undantagsbestämmelsen, grundskolan

Om det finns särskilda skäl, får läraren vid betygsättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått eller enstaka kriterier som eleven skall ha uppfyllt. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst mål eller uppfylla ett visst kriterium. Detta gäller samtliga betygssteg.
Utdrag ur Kpl2000 Grundskolan, sid7

Undantagsbestämmelsen finns till för elever som av olika skäl inte har förutsättningar att uppnå samtliga mål i vår målstyrda skola. Undantagsbestämmelsen ovan, som även kallas pys-paragrafen måste plockas isär för att förstås och tillämpas.
Med får betyder att läraren bestämmer om denne anser att undantagsbestämmelsen ska tillämpas eller inte, dvs att läraren har rätt att säga nej till detta. Dock har eleven rättigheter och bör känna till dessa för att kräva att dessa följs. Enstaka mål och kriterier innebär att om det tex finns totalt 4 kriterier så blir enstaka ett av fyra, inte två av fyra, det kan även innebära delar av kriterier. Funktionshinder säger skolverket, själv tycker jag vi ska använda oss av termen funktionsnedsättning enligt socialstyrelsens rekommendationer. Eleven ska alltså ha en funktionsnedsättning för att ha rätt till undantagsbestämmelsen. Vad är då en funktionsnedsättning? Jo, det kan vara många olika faktorer som innebär att en person får nedsatt funktionalitet. En elev kan tex. vara i läs- och skrivsvårigheter, ha uppmärksamhetsproblematik, språkstörning osv. Dock ska funktionsnedsättningen inte vara av tillfällig natur här menas att elevens svårigheter ska finnas under hela elevens skoltid. Samtliga betygssteg innebär att undantagsbestämmelsen kan tillämpas även för att ge en elev VG och MVG, inte bara G. Tyvärr så tror jag undantagsbestämmelsen inte så oftas tillämpas för högre betyg, men det är alltså fullt möjigt! Undantagsbestämmelsen får dock inte tillämpas vid språksvårigheter om en elev har annat hemspråk än svenska då detta inte klassas som en funktionsnedsättning.
De rödmarkerade orden gav Roger Persson från Skolverket förklaring till på ett seminarium som jag och min kollega anordnat i Lycksele den 26 mars 2010.

Varför skriver jag då om undagtagsbestämmelsen, jag som arbetar med teknik? Jo, för att jag möter elever som bedöms felaktigt där man inte tar hänsyn till deras funktionsnedsättningar och där man tror att dyslexi är det enda som ger rätt till undantagsbestämmelsen, men det är fel, även elever med tex adhd eller språkstörning har rätt till undantagsbestämmelsen, dessa elever har ofta läs och skrivsvårigheter. De elever jag möter har behov av alternativa bedömningsformer samt anpassade bedömningssituationer där alternativa verktyg har en viktig roll, tex att få frågor upplästa av talsyntes, skriva med hjälp av rättstavningsprogram och Saida, göra en mindmap eller ha en muntlig presentation.

Om man tillämpat undantagsbestämmelsen vid betygssättning så syns det inte i elevens betygsdokument.

Britt´s skoldatatek.se

Britt Hansson - skaparen av skoldatatek.se visade ett 60-tal pedagoger sin innehållsrika webbplats. Denna gång fokuserade Britt på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar genom en gripande föreläsning som framhöll vikten av hur vi bemöter dessa barn och ungdomar. Att dessa barn ofta möts av negativa kommentarer och blickar istället för en genomtänkt pedagogik och förståelse för deras funktionsnedsättning. Britt gav tipset att tänka på dessa elever som "utvecklingsbara elever" och fokusera på möjligheter istället för problem. På dagens utvärdering skrev en pedagog: "Det är hög tid att lämna det kategoriska perspektivet och istället utgå från det relationistiska och se till alla deltagares ansvar". Alltså att inte lägga problemet på individen utan att istället se på hur miljön kan utformas för bästa gemensamma framgång.
På Skoldatek.se finns mer att läsa om uppmärksamhetsproblematik!
På bilden ser ni Britt till vänster och Simon Sjöholm till höger.

Spektrum bjuder på mp3!

Så ljuvligt när läromedelsföretag lägger ut mp3-filer på nätet för fri nedladdning. Detta borde alla läromedelsföretag göra så att elever kan välja att läsa eller lyssna på deras material. Spektrum har lagt ut inläst mp3-material på sina biologi, fysik och kemiböcker. Vill du ta del av dessa filer går du in på Spektrums hemsida.

Viktigt att tänka på är att se till att eleven har samma version på sin lärobok som det är på ljudfilerna som ligger på nätet. Eleverna behöver ofta se på bilder i sin bok samtidigt som de lyssnar på mp3-filerna. Det går inte att ställa ner eller upp läsningshastigheten på dessa ljudfiler, då måste man köpa in boken i daisyformat istället.

Grundskolan och Gymnasiet samarbetar!

Claro Reads verktygsfält

För att eleverna ska få tillgång till samma stödjande programvaror så har nu den kommunala Grundskolan och Gymnasiet i Umeå börjat samarbeta. Jag själv tillsammans med it-utvecklare på Gymnasiet har träffats och sett över våra programvaror. Vi har båda Stava Rex och Spell Right samt Word Read - dock i olika versioner. Nu har vi enats om att gemensamt uppdatera Word Read plus till Claro Read.

Med Claro Read får vi 20 röster all välja mellan, detta innebär ett lyft för de elever som studerar främmande språk samt de som är flerspråkiga. Claro Read innehåller även en efterlängtad skanningsfunktion och en förbättrad markörmedföljning.

Vi kommer även att tillsammans erbjuda våra elever det nya tankekartsprogrammet Claroideas, som snart lanseras i Sverige.

Viktigast är dock samarbetet, självklart ska elever från grundskolan få möjlighet att fortsätta använda samma program i samma version när de går vidare till gymnasiet :)

Dagens it-lösningar för mobiltelefonen

Simon Sjöholm från Icap presenterade följande möjligheter för mobiltelefonen. Själv använde jag min mobil som anteckningshjälpmedel då jag enkelt fotade av bilden istället för att skriva av den. Klicka på bilden så blir den större och lättare att läsa!

Egna erfarenheter av Simon Sjöholm

Simon Sjöholm som har egna erfareheter av grava läs- och skrivsvårigheter visar våra pedagoger i länet nya alternativa verktyg från Icap. Han använder själv sin mobil för att fota av bilder som sedan läses upp via en talsyntes i sin mobil. Han har även funktioner för påminnelser i mobilen från Comai. Comai har en påminnelsefunktion som måste Ok:as av mottagaren. Simon berättar att han själv använder färger som koder för hur viktiga olika händelser är i sin mobila kalender (outlook). En stark färg symboliserar att det är mycket viktigt och en svagare färg för det som är mindre viktigt.

Simon som har språkstörning berättar att han inte varit hjälpt av daisy utan behövt få texter nedbrutna i mindre delar, upplästa och möjlighet till att få ord förklarade genom muntliga diskussioner. För att minnas svåra ord så "hänger" han upp dessa ord på andra ord och saker som han har lättare att komma ihåg.

Från tal till text

Att tala till sin dator och låta datorn skriva är fullt möjligt med programmet VoiceXpress. Ingvar Andersson från Landstinget i Umeå visade länets specialpedagoger hur detta går till, "häpnadsväckande" sa en pedagog. Denna strategi provar några elever i grundskolan på just nu, elever som av olika anledningar inte kan skriva. Jag själv och en kollega kommer att lära oss allt.. om detta av Zorina i Stockholm som hjälpt många barn och vuxna med detta program. Landstinget hjälper eleven med verktyget hemma och i skolan...så är ansvaret...skolans.

Läs med daisy!

Jenny Nilsson från Tpb (Tal och punktskriftsbiblioteket) besökte oss på vår inspirationsdag i Lycksele. Jenny förklarade skillnaden mellan en talbok och en ljudbok väl, att talbok endast är till för personer med läsnedsättningar. Daisy är inlästa böcker som finns med endast ljud eller med både ljud och text och det finns många olika spelare att välja på för att ta del av en daisybok. I dag finns det 10717 ljuddaisyböcker för barn! Jenny har skrivit en bok som heter "Olika sätt att läsa" från BTJ:s förlag.

Mina erfarenheter av daisy är mycket goda. Många av de elever jag träffar behöver läsa med öronen eller med både öron och ögon samtidigt. Daisy i fulltext är en underbar möjlighet för både lästräning och för faktaläsning där man även får hjälp genom att texten som läses markeras.

Ursäkta den mörka bilden, men ibland hinner man inte redigera bilder utan enklast är att skicka upp den direkt från mobilen ;)

Filmen är ett språk - Tomas Svedgård

Tomas Svedgård från Mediacenter i Umeå föreläser om de möjligheter som film i lärandet skapar. Att film är ett språk och ett kreativt sätt att berätta en händelse på. I Lycksele fick Linda och 60 andra pedagoger från länet prova på att genom tre stillbilder berätta en konflikt som sedan visades genom det enkla programmet PhotoStory. Film kan även användas istället för läromedel med en massa text som är jobbigt att läsa för många elever.

Se mer från Tomas föreläsning via denna länk: http://prezi.com/ec3_jdvdx6io/film-och-specped-lycksele-100325/

Vårtecken i Umeå - Snö i Lycksele

Innan jag gav mig av till de stora dagarna i Lycksele så upptäckte jag ett första vårtecken...

På södra väggen av vårt hus syns början av mina vackra Alliumlökar, det ger mig hopp om varmare tider.

Nu på plats i Lycksele snöar det...men, det gör inte så mycket då jag har varit del av en mycket intressant inspirationsdag som jag själv och min kollega Lena ordnat. Ett sextiotal pedagoger har tillsammans tagit del av lärande om film, tal till text, inläst material, uppmärksamhetsproblematik samt fått lyssna till Simon Sjöholms erfarenheter av alternativa verktyg. Snart kommer fler inlägg om intressanta ämnen från denna dag - så håll utkik :)

Ordförståelse, synonymer och grammatik

Här kommer förslag på några program för ordförståelse, synonymer och grammatikstöd. Några är gratis och en del är köpprogram.

Ordförståelseprogram

http://www.tyda.se/

Gustavas ordböcker – ett bra betalprogram för både svenska och eng

Synonymprogram

Svenska:
http://www.synonymer.se/?query=g%E5&SOK.x=39&SOK.y=18
http://synonymer.net/?s=g%E5
http://dblex.com/synonymlexikon/
Word – skriv något , h-klicka på ordet, välj synonym så får du upp förslag

Engelska:
http://www.synonymer.se/en/?query=walk&SOK.x=28&SOK.y=20

Grammatikprogram

http://skrutten.nada.kth.se/scrut/svesve/?text=Jag+har+ett+stol+och+ett+bordet.&url=&x=Granska

Stava Rex och Spell Right har grammatikkontroll

http://www.elevdata.se/produkter/programmer/7131-4/ - köpprogram från Elevdata, har ej testat.

Simon Sjöholm

Jag kan glatt berätta att den trevlige, unga mannen, Simon Sjöholm kommer att delta på våra utbildningsdagar i Lycksele. Han är själv dyslektiker och har språkstörning och har mycket goda resultat i skolan. Dock har han tillsammans med sin mor kämpat för sina rättigheter på skolan. Att få använda teknik och alternativa redovisningssätt under sin skoltid har varit av stor vikt för Simon.

Läs mer om Simon Sjöholm och hans lärorika historia!

Lyckliga Lotta

Nu en ljusglimt, en lycklig dam i åk 8 som sprudlar av lycka när hon berättar att nu får redovisa sina kunskaper muntligt då hon har språkstörning vilket resulterade i ALLA RÄTT - HURRA!

Denna flicka nyttjar sin dator med passande programvaror på lektioner, men redovisar helst sina kunskaper muntligt. Så enkelt egentligen, när eleverna får andra former för att redovisa sina kuskaper vilket leder till framgång och en mer rättvis bedömning :)

Fel för Cuda

Igår träffade jag några trevliga killar på en skola i Umeå. Alla hade läs och skrivproblematik vilket de flesta elever jag träffar har. Hur som haver så berättade en av killarna att han nyligt haft ett geografiprov där han skulle skriva namn på olika länder. Han skrev Cuda, men menade givetvis Cuba, ett vanligt fel att vända på b och d utan att märka det. Tyvärr fick denna kille fel på denna uppgift. Han talade med sin lärare och frågade om denne inte visste att han hade "dysse", jo, sa läraren, men det heter inte Cuda så det blir fel....

Så sorgligt, att detta händer hela tiden, att elever blir felbedömda och hänsyn inte tas till deras funktionsnedsättning!

Inspirationsdag om prov och bedömning i Lycksele

Den 26 mars kommer jag tillsammans med Mediacenter i Umeå hålla en inspirationsdag om anpassad prov och bedömning på Hotell Lappland i Lycksele. Vi har bjudit in viktiga aktörer som kommer att berätta om detta ämne utifrån sin verksamhet och vi hoppas att frågor kommer att ställas, förklaringar kommer att ges och att möjligheter skapas för elever som använder teknik som stöd i sitt lärande även framöver mer frekvent kommer att få använda teknik i prov och bedömningssituationer. I dagsläget händer det ofta att en elev har teknikstöd i undervisningssituation, men inte får använda samma stöd i provsituationen. Om man har stora svårigheter att läsa och skriva och får hjälp av teknik med detta så är det förödande att vid provsituationer måsta läsa själv och skriva utan stödprogram. Vi kan jämföra detta med en rullstolsbunden som vid ett fysiskt prov skulle bli tvungen att ta sig fram utan rullstol.

Är du intresserad av att vara med under denna dag så anmäl dig genom ett mail till: annika.davidsson@umea.se

Program med ungefärliga tider:

08.00-09.00 Kaffe och inskrivning
09.00 Redovisning av fallstudie samt diskussionspunkter - jag själv samt min skribentkollega Linda Lindenius Silverlöv
11.00 Skolverket
12.00 Lunch
13.00 Spsm
14.00 Skolinspektionen
15.00 Panel
16.00 Helg:)

Kostnad 350 kr inkl lunch och kaffe

Claroideas - tankekartor

I ca ett år har vi i Umeå fog använt programmet Mindful för att skapa strukturerade tankekartor som direkt kan exporteras till Powepoint. Tyvärr fungerar det inte att skriva å, ä och ö. Nu har Svensk Talteknologi lovat oss att byta ut detta mot det nyare Claroideas. Detta tackar vi för och hoppas på att det är ett användbart program.

Digitala tankekartor är till stor hjälp när det gäller studieteknik. Kartorna hjälper eleven att skapa struktur på tankar och/eller information. De kan sedan använda dessa för att redovisa sina kunskaper genom att visa det som en powepoint presentation för klassen. Detta passar de flesta elever och speciellt de elever jag träffar i läs/skriv/strukturproblematik.

Claroideas kommer om ca ett halvår på svenska, på Claro Softwares egen blogg kan ni få en glimt av programmet; http://www.clarosoftware.com/blog/

Bild från flickr, by Austin Kleon

Skoldagbok - Våga börja blogga!

Varje vecka kommer mina barn hem med en bok där de har utvärderat veckan som gått och skrivit in planering för nästkommande vecka. Detta är en klassiker. Att utvärdera, planera, ta hem bok, förälder läser och kommentar. So far so good. Men, jag det finns ett men...ofta glöms boken bort, den tas inte hem i tid eller glöms att ta tillbaka till skolan, eller så har barnet skilda föräldrar där endast en kan ta del av deras arbete.

Varför inte använda bloggar istället?

Barnen skulle förmodligen uppskatta detta mer, få tillgång till de programvaror de behöver för att producera text, bilder och film...och ingen skulle någonsin behöva tänka på att komma ihåg en bok. Föräldrar får rättigheter så de kan gå in och kommentera deras utvärderingar via nätet.

Kanske det är så att det finns för få datorer i skolorna eller så är det så att det finns datorer men att de inte används med de nya möjligheter som skapas...???

The Intel Reader - fota och lyssna!

Med denna nya pryl kan du fota av en text och sedan lyssna till den direkt. Du kan även förändra layout tex. textstorlek på skärmen. Än så länge finns den inte med svenskt tal, men kommer förmodligen inom kort.

Alphasmart

Alpahasmart, ett skrivhjälpmedel som du kan göra anteckningar på och sedan föra över dessa till en dator för vidare bearbetning. Den är hållbar och icke stöldbegärlig, vilket ibland är faktorer som är viktiga.

Nu kan vi se den i flera roliga färger, nedan i svart, grön och rosa.

Liggande Smartboard

På årets Bettmässa var återigen den interaktiva skrivtavlan i fokus. I år såg vi den på nya sätt, på stativ eller som på bilden liggande som ett bord. Detta är en barnvänlig variant där eleverna samlas runt tavlan och kan med sina händer arbeta vid den interaktiva tavlan.

Tal till text - speech recognition

Tal till text används i huvudsak av vuxna i dagsläget. Det kan vara tex sekreterare som talar in längre texter eller vuxna som inte hanterar det klassiska sättet att skriva på (penna-papper). Tal till text har även börjat användas för yngre elever som inte skriver av olika anledningar. Kanske man inte har förutsättningar till att lära sig skriva eller inte kan hantera en penna eller ett tangentbord.
I Umeå nu provar skoldatateket tillsammans med Landstinget (DRC) tal till text med ett fåtal elever för att se hur detta kan hjälpa dem i sitt skolarbete. Vi använder oss av Voice Xpress för detta. Mycket är bra och mycket är inte bra.
Så här går det till; Först måste man läsa in en text och skapa en röstprofil. De texter man kan välja mellan är INTE barnvänliga, utan svåra. Vi får viska texten till eleven (som inte själv kan läsa den) och eleven läser ut vad vi viskar. Många ord är svåra att säga och att förstå. När detta är klart så måste man lära sig olika kommandon för att styra programmet. När eleven sedan talar så skriver datorn, dock en hel del fel. Detta kan bearbetas genom att lyssna med en talsyntes och rätta med ett rättstavningsprogram. Eller så nöjer man sig med att det är lite fel i texten.

När jag själv som nybörjare använder programmet så blir resultatet följande;

Tji mer systemet används desto säkrare blir det på att identifiera ord. För att programmet ska fungera med hög precision krävs att ord som programmet inte känt igen rättens omedelbart. Programmet är ursprungligen utvecklats för vuxna mansröster och inte speciellt med tanke på dyslektiker. . I en studie. Såg man att studenter blev det i genomsnitt sex timmars träning för att kunna använda taligenkänning. Efter sex timmar kände programmet är en 80 procent av de dikterade orden. Studien visade. Att många studenter fick högre poäng vid helhetsbedömningen av text när de skrev med taligenkänning än med ordbehandling.. Man såg att texterna blev längre och innehöll längre ord än tidigare... Från boken läsa och skriva fast man inte kan av Ulla Föhrer och i Eva Magnusson.

Texten blir inte helt rätt, men faktiskt rätt bra... Själv tycker jag detta är en möjlighet för människor som inte lärt sig skriva eller där det är för mödosamt. Hoppas dock programtillverkarna utvecklar programmet så det skriver mer rätt samt skapar enklare barnvänliga texter för att skapa röstprofil med. Microsoft Vista har detta på engelska, ett roligt klipp visar både hur tokigt, men även hur bra det kan bli...

Lingua RecorderPen

Något från Bettmässan 2010 - Penna som läser upp barnvänliga engelskaböcker med ett enkelt klick. Den kan även användas till att spela in barnet själv som läser in något. Kan läsa på svenska, engelska och en massa andra språk.

Fit for the future?

Ännu en liten film för att påminna oss om att tiden förändras. Att vi undervisar barn som kommer att ha yrken som inte ännu finns.....

Teach for the future?

Hur är det med dig? Förbereder du dina elever för framtiden eller för tiden som gått?

Se detta klipp från Youtube " Prepare us for the future, not the past!"

Storyphones

Dessa färglada mp3lurarna fann jag på årets Bettmässa. Man laddar dem med mp3-böcker som sedan barnen får lyssna till. Fördelarna med dessa är att de är lätta att använda och mycket tåliga! Man köper dem i 6-pack som på bilden, från http://www.storyphones.co.uk/

Dessa färglada mp3lurarna fann jag på årets Bettmässa. Man laddar dem med mp3-böcker som sedan barnen får lyssna till. Fördelarna med dessa är att de är lätta att använda och mycket tåliga! Man köper dem i 6-pack som på bilden, från http://www.storyphones.co.uk/

Inspirationsdagar i Lycksele 25-26 mars 2010

flickr.com, by Wayan Vota








Jag vill flagga för två inspirationsdagar som jag och min kollega har i på hotell lappland i Lycksele den 25-26 mars.
Dag 1 handlar om alternativa verktyg och dag 2 om anpassade prov och bedömningssituationer.
Vi kommer att bjuda på föreläsningar från SPSM, Skolverket, Tal och punktskriftsbiblioteket, bilden som språk, Symwriter, Tal till text.

Vill du vara med, maila mig annika.davidsson@umea.se
Endast 350 kr/dag!

Symwriter - bild och tal

Hargdatas Symwriter är ett tilltalande program för elever som är i läs- och skrivsvårigheter.

Igår hade jag bokat in Kerstin från Hargdata till oss i Umeå för en heldagskurs. Jag och andra specialpedagoger mfl. lärde oss massor! Vi på skoldatateket kommer framöver att själva erbjuda kurser i detta program, då vi tycker att det är så bra.

Detta program visar vad du skriver med både text och bild och ger dig även möjlighet att lyssna på texten. Symbolerna är Widgitsymboler som är positiva och pedagogiska, de förtydligar det skrivna språket. Om tex skriver Stockholm så visas en bild av en stad, tillsammans med den svenska flaggan och en etta som betyder att det är en huvudstad - underbart!
Programmet kan även användas till att göra ett memory och tydliga instruktioner. Vill man göra scheman och dyl. så kan man istället använda Hargdatas Communicate in Print.

Anpassad lärplattform

På årets Bettmässa så fanns ett seminarium om anpassade lärplattformar

För att göra en lärplatform tillgänglig för alla måste man tänka på några saker. Tex hur du loggar in. Bilden ovan visar en alternativ inloggning då man kan klicka på en utvald punkt tex 3 ggr på en näsa. Detta är lättare att komma ihåg samt utföra jämfört med en klassisk inloggning.

Typsnitt som ofta rekommenderas är Comic Sans och sans serif, gärna med storlek 14 punkter. Kontrastfärger som uppskattas av många är cremefärgad bakgrund med mörkblå färg på bokstäverna. Givetvis är det även bra att tänka på hur man strukturerar upp uppgifter så det blir lätt att förstå och följa. Bra är att lägga in instruktioner om hur plattformen fungerar inom lärplattformen, ett bra media är film för instruktioner.

Om pedagogen är välplanerad och lägger in information i god tid före sin undervisning kan elever läsa och skriva ut anteckningar i god tid och komma förberedda till undervisningstillfället.

För att plattformen ska bli tillgänglig är det viktig att talsynteser och rättstavningsprogram mfl fungerar i plattformen för läs och skrivhjälp alternativt att de "bakas" in i plattformen. Bider har en viktig funktion för upplevelse och förståelse och bör användas rikligt på en lärplattform.

Tangentbord

Stora tydliga bokstäver till ett bra pris från http://www.remtek-online.co.uk/

Ska även finnas med å,ä och ö enligt försäljaren i England, Bett-mässan.

Einstein var dyslektiker

Dokumentkamera

Projicerar direkt till din dator. Lumens dc120.

Ett enkelt sätt att förstora direkt från bord till storbild.

Pris 4900 kr

WIKTORS AV-LINE har återförsäljare runt om i hela landet, www.wiktors.com